Coronaviruset

[Harald]

Det ger inte fullständigt skydd, man måste ta på det rätt, det är risk att man blir oförsiktig för man tror sig skyddad. Därför är det inte att rekommendera. Det är förstås bilbältet.

[daniel_s]

Det ger inte fullständigt skydd, man måste ta på det rätt, det är risk att man blir oförsiktig för man tror sig skyddad. Därför är det inte att rekommendera. Det är förstås bilbältet.

Jag trodde att det var solskyddet.

[dr Cassandra Nojdh]

Munskydd är bra om man inte vill sprida smittan, vill man skydda sig från att bli smittad så måste man även skydda ögonen!

Det är iofs. en möjlighet att viruset kan ta sig in via hornhinnan. I tungt virusbelastade miljöer, framför allt i vården, är det därför obligatoriskt att använda skyddsglasögon. Visir anses ge ett lika bra, eller bättre skydd eftersom det täcker hela ansiktet och förhindrar kontaminering av ansiktshuden. Helmasker, som skyddsmask 90 eller Sundström SR200 eller SR570 (både typerna används inom vården) är förstås bäst.

Det är mycket vi inte vet om hur Sars-cov2-viruset sprids, men jag vill nog ändå påstå att vad gäller samhällsspridningen är andningvägarna den främsta inkörsporten för smitta. Vill man skydda sig mot det räcker det inte med kirurgiska munskydd, det krävs andningsskydd av minst klass FFP2.

[dr Cassandra Nojdh]

Ser här att alla vår Johan Giesecke har fått nytt uppdrag inom WHO: https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/ ... t-inom-who

Det var något uttryck om bocken och trädgårdsmästaren, men jag kan inte komma ihåg vilket........: https://www.svt.se/nyheter/inte-varre-a ... ensasasong

[dr Cassandra Nojdh]

Jag har ju berört Sveriges och FHM:s ganska tillbakalutade attityd när det gäller hur smittspårning av covid19 ska göras. Där tycker Anders Tegnell att det fungerar det bra att låta covid19-sjuka smittspåra själva. Det fungerar ju bra när det gäller klamydia... https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ande ... ttsparning

Dessutom varierar ambitionsnivån tydligen rätt kraftigt. I Region Blekinge lägger man över det helt på patienterna, och det stämmer ju rätt bra med den attityd smittskyddet därstädes hade tidigare (en liten förkylning osv...): https://www.svd.se/forkyld-sjukhusperso ... anas-jobba

Men nu har det ju reagerats på detta: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/covi ... ska-roster
SvT-notisen nämner några ledarskribenter, bl.a. Göteborgspostens Karin Pihl (som själv varit covid19-sjuk): https://www.gp.se/ledare/vad-tror-folkh ... 1.33159154

och i kommentarsfältet får faktiskt ingenjör Nordius in en bra träff

Men det har ju den fördelen att om någon annan än en kompis ringer och säger att man kan vara smittad, så vet man att det är en bedragare som vill åt ens kortuppgifter.

Återigen märkligt (för att uttrycka sig försiktigt) med bristen på nationell samordning!

[Enceladus]

Det ger inte fullständigt skydd, man måste ta på det rätt, det är risk att man blir oförsiktig för man tror sig skyddad. Därför är det inte att rekommendera. Det är förstås bilbältet.

Cykelhjälm är väl en bättre motsvarighet än bilbälte, inte minst av praktiska skäl.

[Enceladus]

De 22 forskarna backar från råd om covid-19

De beryktade forskarna har etablerat sig under namnet Vetenskapsforum covid-19 och i samband med detta släppte gruppen egna råd för smittskydd och behandling. Bland annat föreslogs läkemedlet Trombyl för att undvika blodproppar. Rådet ströks dock efter viss kritik. Läkemedlet kan nämligen ge biverkningar, och det vore ju knappast önskvärt att botemedlet bleve värre än sjukdomen. Jag undrar om Trump fortfarande rekommenderar hydroxiklorokin...

Så blev elaka coronavirus ”snälla” barnförkylningar

Det är totalt sju coronavirus som finns hos människan. Två av dem, sars-cov-1 och mers-cov, har hög dödlighet och klingade av ganska snabbt. Fyra av dem är milda och har blivit säsongsvirus. Flera forskare tror nu att sars-cov-2 kommer att förlora sin förmåga att orsaka svår sjukdom, liksom de fyra säsongscoronavirusen. Detta kan dock ta lång tid.

[dr Cassandra Nojdh]

De 22 forskarna backar från råd om covid-19

De beryktade forskarna har etablerat sig under namnet Vetenskapsforum covid-19 och i samband med detta släppte gruppen egna råd för smittskydd och behandling. Bland annat föreslogs läkemedlet Trombyl för att undvika blodproppar. Rådet ströks dock efter viss kritik. Läkemedlet kan nämligen ge biverkningar, och det vore ju knappast önskvärt att botemedlet bleve värre än sjukdomen. Jag undrar om Trump fortfarande rekommenderar hydroxiklorokin...

Så blev elaka coronavirus ”snälla” barnförkylningar

Det är totalt sju coronavirus som finns hos människan. Två av dem, sars-cov-1 och mers-cov, har hög dödlighet och klingade av ganska snabbt. Fyra av dem är milda och har blivit säsongsvirus. Flera forskare tror nu att sars-cov-2 kommer att förlora sin förmåga att orsaka svår sjukdom, liksom de fyra säsongscoronavirusen. Detta kan dock ta lång tid.

Man ska vara försiktig med att använda äldre läkemedel för nya indikationer, annat än om det sker inom ramen för kontrollerade studier.
https://en.wikipedia.org/wiki/COVID-19_ ... g_research

Trombyl är i sig ingenting märkvärdigt och innehåller bara acetylsalisylsyra, på samma sätt som t.ex. Bamyl eller Treo. Dock i betydligt lägre dos än de sistnämnda, då beredningen är avsedd för underhållsbehandling. Klorokin användes i början av epidemin tämligen okontrollerat inom delar av den svenska sjukvården, ibland i nästintill toxiska doser. Inte på något ställe i världen har man kunna påvisa någon positiv antiviral effekt av klorokin eller andra kinoliner mot covid-19, och egentligen inte av några andra kända läkemedel heller. Den enda antiviral som just nu har en påvisad men begränsad effekt är Gileads remdesivir. Här är en artikel där prof. Anders Sönnerborg intervjuas om antivirala strategier. I en kommentar till artikeln, som inte är helt lättförståelig - bl.a. eftersom den kommenterande läkaren verkar vara dansk och skriver rätt dålig svenska - ifrågasätts de studier som ledde fram till att remdesivir godkändes, och en jämförelse görs med substansen oseltamivir (en antiviral mot influensa, som såldes av Roche under namnet Tamiflu innan patenten löpte ut - substansen kommer från början också den från Gilead).
https://lakartidningen.se/aktuellt/nyhe ... morkare-ut

Ett beredskapslager av Tamiflu köptes in för dyra pengar, av allas vår Anders Tegnell:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stat ... ar-tamiflu
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2 ... -verksamt/

Som en kuriositet kan nämnas att under spanska sjukan användes ställvis mycket höga, ibland toxiska doser av just acetylsalicylsyra - det enda läkemedel man hade tillhands.

Att Sars-cov2 förhoppningsvis med tiden "lugnar ned sig" och blir som HCoV-OC43, HCoV-HKU1,HCoV-229E eller HCoV-NL63 är något jag nämnt åtskilliga gånger tidigare:

https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 22#p389922
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... =220#p3903
https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 60#p392511

Men som jag också nämnt är det en process över fler decennier och som försiggår i en växelverkan mellan viruset och det mänskliga immunförsvaret, det senare eventuellt medierat av ett (mer eller mindre väl fungerande) vaccin. Just nu verkar tongångarna när det gäller att få fram vacciner var betydligt mer positiva än när det gäller utvecklingen av antivirala läkemedel. Det finns ändå anledning av varna för överdriven optimism i båda fallen. Medicinhistorien är full med bakslag!
https://en.wikipedia.org/wiki/COVID-19_vaccine
https://en.wikipedia.org/wiki/COVID-19_drug_development

Det finns också anledning att påpeka att de ovan uppräknade coronavirusen inte precis enbart är "snälla barnförkylningar" utan kan vålla nog så besvärliga infektioner, även om de givetvis inte på långa vägar går att jämföra med sars-cov2 när det gäller virulens. Men sars-cov2 är här för att stanna, vilket gör att jag tror att pandemin kommer att avta asymptotiskt.

EDIT: Jag har kompletterat min text med några relevanta Wikipedia-länkar, som den intresserade kan sätta tänderna i. Detta beroende på hur stor tilltro man sätter till Wikipedia, förstås.

[Enceladus]

Dansk forskare: Pandemin i Sverige är kanske över

Sverige har nu ett av Europas lägsta smittotal. Danska forskare menar att det kan bero på att tillräckligt många svenskar fått immunitet, vilket begränsat spridningen tidigare än förväntat.

Dessutom kan flockimmunitet fungera på ett helt annat sätt än tidigare känt – de socialt aktiva så kallade ”superspridarna”, som smittar många andra, blir både sjuka och immuna först. En bussförare eller ett ”partylejon” har till exempel mycket större risk att få och sprida corona än en kontorsanställd. I takt med att osmittade superspridare blir allt färre planar kurvan sakta ut, förklarar Tom Britton.

Samtidigt har det tidigare hårt drabbade Spanien återigen höga smittotal. Det finns uppenbarligen många faktorer som påverkar, men det verkar inte vara lätt att ta reda på exakt vilka och i vilken utsträckning.

[dr Cassandra Nojdh]

Ja, att hänvisa till DN-artiklar dolda bakom en betalvägg är förhållandevis poänglöst. Det gissas friskt just nu, det mest häpnadsväckande är påståendet att "Pandemin i Sverige är kanske över". Det är ju rena struntpratet. Om vi jämför incidensen per 19/9 med samma uppställning som ingenjör Nordius använde 10/8 så ser vi att den svenska situationen har förbättrats något sedan dess (och samtidigt förvärrats ex.vis i Danmark) men Sverige är inte på något sätt bäst i klassen.

Vi får jämföra oss med de sämsta och inte de bästa. Av länderna runt Sverige är det bara Ryssland som har högre incidens de senaste sju dagarna:
Fall per 100.000 senaste 7 dagar 10 aug:
Ryssland 25
Sverige 18
Polen 13
Danmark 11
Norge 7
Tyskland 7
Litauen 5
Estland 5
Lettland 2
Finland 2

https://www.statista.com/statistics/113 ... y-country/

Fall per 100.000 senaste 7 dagar 18 sept:
Ryssland 26
Sverige 16
Polen 11
Danmark 42
Norge 14
Tyskland 13
Litauen 11
Estland 13
Lettland 2
Finland 6
(samma statistikkälla som ovan)

Det är den här figuren som gör detta påstående: https://www.nbi.ku.dk/english/staff/?pu ... sons/41236
påbyggt med ".... det kan bero på att tillräckligt många svenskar fått immunitet, vilket begränsat spridningen tidigare än förväntat".

Vad som är "tillräckligt många" har det gjorts åtskilliga gissningar om, det enda vi med säkerhet vet är de siffror som framgår ur regionernas antikroppstestningsprogram. Det mest omfattande testningarna har förmodligen gjorts i Stockholms län (per 14/9 469 554 tester) https://www.sll.se/verksamhet/halsa-och ... naviruset/
och det är nu ett så pass stort tal att man kan våga sig på att utgå från att testresultaten är någotsånär representativa för befolkningen i länet - 15,5 % har påvisbara antikroppar mot sars-cov2. Det är vad vi vet. Utan att gräva ner mig i statistiken mig tror jag också våga påstå att det knappast går att påvisa högre siffror annat än möjligen inom avgränsade områden, i Tensta-Rinkeby har t.ex. påvisats antikroppar hos 19 % av provmaterialet https://www.folkhalsomyndigheten.se/pub ... juni-2020/
Hur pass representativt testmaterialet är här kan naturligtvis också ifrågasättas. Sedan kan man ju tycka att antikroppstestandet görs tämligen planlöst (och till en betydande kostnad) utan att det tillför särskilt mycket kunskap om epidemins fortsättning, vare sig individuellt (eftersom vi inte vet särskilt mycket om hur ett provsvar med påvisade antikroppar ska tolkas) eller epidemiologiskt (eftersom vi inte vet så mycket om testmaterialets representativitet, för såvitt man inte testat mycket stora andelar av befolkningen). Jag återkommer till detta i ett annat inlägg, kanske.

Hur som helst har vi (för att uttrycka sig vänligt), ytterst begränsade kunskaper om varför smittspridningen i Sverige just nu är så förhållandevis låg. Vi är i alla fall inte i närheten av de sk. flockimmunitetsnivåer som tidigare har laborerats med, kryddat med diverse gissningar om t-cellsimmunitet o.dyl. Inte heller vet vi om de nuvarande situationen är stabil över tid. Om ytterligare ett halvår eller så kanske det går att dra något säkrare slutsatser

[dr Cassandra Nojdh]

I en artikel i tidskriften Time går professorn i molekylärbiologi vid Göteborgs Universitet, Andrew Ewing ( https://www.gu.se/en/about/find-staff/andrewewing ) tillrätta med den svenska covid19-strategin, och visar bla. på att Sverige intar en vanhedrande femteplats (efter Spanien, USA, Storbritannien och Italien, när det gäller antal dödsfall per 100.000 invånare; 58,36 (det är ungefär en tiondel av Sveriges totala mortalitet per 100.000 invånare under spanska sjukan 1918-20; 591 ). https://time.com/5899432/sweden-coronovirus-disaster/

Visserligen kan man säga att incidensen är förhållandevis låg nu (beroende på vad man jämför med) men epidemin rullar på med 5 - 10 dödsfall per dag, ungefär, och det finns ingen som talar för att den skulle minska.

Det är inte utan att man tänker på gamle dr. Oskar Medin, som under spanska sjukan tyckte det var viktigast att inte sprida "panik" bland befolkningen. Smittobekämpningen var däremot av underordnad betydelse: https://sv.wikipedia.org/wiki/Oskar_Medin

[dr Cassandra Nojdh]

Intresset för flockimmunitet förefaller öka igen. Tyvärr finns ett antal i huvudsak amerikanska forskare som gått i Trump-fällan och krävt att smittan ska få spridas fritt (man måste förstås låsa in gamlingarna) i den sk. Great Barrington Declaration, där man i sant populistisk anda låter vem som helst få bli co-signer: https://gbdeclaration.org/
Det har förstås snappats upp av den brittiska högern, här representerad av Europas äldsta högertidskrift, The Spectator, som uppmanar alla att skriva på: https://www.spectator.co.uk/article/why ... eclaration
eftersom smittbekämpning är kontraproduktiv och förhindrar uppbyggnaden av flockimmunitet. Det var väl ungefär det PM Boris Johnson, f.ö. gammal chefredaktör för The Spectator, tyckte och tänkte innan han fick lov att tänka om.

Det här är naturligtvis skitsnack. Ett antal forskare går tillrätta med det här, inte i något populistiskt upprop, utan i en artikel i den vetenskapliga medicinska tidskriften The Lancet: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)32153-X/fulltext

Fast sett ur Trumpismens synvinkel är detta naturligtvis utmärkt. Den ena säger si, den andra så och gemene man (som ännu inte blivit sjuk) vet förstås inte vad den ska tro. Fear, uncertainty, doubt (FUD): https://en.wikipedia.org/wiki/Fear,_unc ... _and_doubt

[dr Cassandra Nojdh]

Ja, vad vet vi nu om immunitet mot sars-cov2-viruset? Att man kan återsmittas efter tidigare genomgången infektion är påvisat, Sverige har just upptäckt sitt första fall. Globalt är detta dåligt studerat, eftersom man oftast inte har provmaterial sparat från patienter som tillfrisknat tidigare. Det finns ett antal kända fall, där utgången har varierat:
https://bnonews.com/index.php/2020/08/c ... n-tracker/

Ett dödsfall är noterat, en nederländsk kvinna, som dessutom led av den sällsynta cancerformen Waldenströms sjukdom:
https://bnonews.com/index.php/2020/10/d ... infection/

Området beskrivs något mer på djupet i två artiklar i The Lancet:

https://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(20)30783-0/fulltext
https://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099(20)30764-7/fulltext

Den sistnämnda artikeln berör det faktum att man faktiskt kunnat påvisa att det verkligen rört sig om en återinfektion, eftersom virusets arvsmassa vid de båda sjukdomstillfällena visar att det rör sig om olika virusstammar.

Det är vanskligt att dra för långtgående slutsatser av ett begränsat material, men der är alltjämt en rimlig utgångspunkt att den ev. immunitet som en genomgången infektion ger varierar ganska kraftigt, både från person till person och över tiden. För detta talar också vad som är känt om den relativt kortvariga immunitet som de fyra förkylnings-coronavirus som är kända sedan tidigare skapar. Däremot finns det ingenting (eller i alla fall mycket lite) som talar för att det faktum att man blivit smittat av någon av dessa virus tidigare i livet skulle ge någon form av korsimmunitet mot sars-cov2. Endast två av dem, hcov-oc43 och hcov-hku1, tillhör f.ö. samma undergrupp som sars-cov, mers-cov och sars-cov2; β-coronavirus. Allt detta talar för att det inte går att uppnå någon flockimmunitet på "naturlig" väg, i synnerhet som sars-cov2-viruset inte verkar uppvisa samma spridningsmönster som influensavirus. De sistnämnda är egentligen den enda smitta som vi i modern tid har någon erfarenhet av när det gäller globala sjukdomsutbrott, vilket gör att vi förstås rör oss på osäker mark här.

Nu har vi alltså haft tre coronavirusutbrott på 17 år, och som jag har framhållit tidigare talar mycket för att vi kommer att få se fler sådana pandemier - i likhet med influensapandemierna beroende på överbefolkning och överutnyttjande av biologiska naturresurser. Man kan säga att mänsklighetens virusbörda i och med detta fördubblats, eftersom vi nu sett ytterligare en virusfamilj - utöver influensavirus - med förmåga att spridas globalt, och som vi inte kommer att kunna bli av med. Jag upprepar slutklämmen i den artikel prof. Anders Sönnerborg skrev i Läkartidningen (och som jag kommenterade i ett inlägg den 29 april): https://lakartidningen.se/klinik-och-ve ... manniskor/

Coronavirus har existerat i sina naturliga reservoarer under en mycket lång tid. Överföring av virus från naturliga värdar till människor och kreatur beror till stor del på mänskliga aktiviteter. Det effektivaste sättet att förebygga zoonoser med coronavirus är att behålla barriärerna mellan de naturliga reservoarerna och mänskligheten (vilket vi uppenbarligen misslyckats med och förmodligen kommer att misslyckas med framgent, min anm.). Då nya utbrott kan förväntas är det dock av stor vikt att förbereda samhället på det genom utveckling av antivirala läkemedel, vacciner samt strategisk planering för att motverka konsekvenserna av framtida fladdermusorsakade virusutbrott.

[pnott]

I en artikel i tidskriften Time går professorn i molekylärbiologi vid Göteborgs Universitet, Andrew Ewing ( https://www.gu.se/en/about/find-staff/andrewewing ) tillrätta med den svenska covid19-strategin, och visar bla. på att Sverige intar en vanhedrande femteplats (efter Spanien, USA, Storbritannien och Italien, när det gäller antal dödsfall per 100.000 invånare; 58,36 (det är ungefär en tiondel av Sveriges totala mortalitet per 100.000 invånare under spanska sjukan 1918-20; 591 ). https://time.com/5899432/sweden-coronovirus-disaster/

Visserligen kan man säga att incidensen är förhållandevis låg nu (beroende på vad man jämför med) men epidemin rullar på med 5 - 10 dödsfall per dag, ungefär, och det finns ingen som talar för att den skulle minska.

Det är inte utan att man tänker på gamle dr. Oskar Medin, som under spanska sjukan tyckte det var viktigast att inte sprida "panik" bland befolkningen. Smittobekämpningen var däremot av underordnad betydelse: https://sv.wikipedia.org/wiki/Oskar_Medin

Lite konstig statistik när Sverige pekas ut som nummer 5 bland "large wealthy countries". Att man plockar bort småstater som San Marino och Andorra må ju vara hänt, och kanske t o m relevant. Att man plockar bort ett antal latinamerikanska länder med. Men var tog Belgien vägen? Belgien har 89,3 dödsfall per 100.000 vilket borde placerat dem som etta på listan före Spaniens 72,2. Om lapsusen att Belgien är borttappat påverkar slutsatserna vill jag inte spekulera i, men faktakollen känns ju så där.

Edit: Mina siffror enligt https://www.worldometers.info/coronavirus/ per idag 17/10.

Edit 2: Den första tabellen i artikeln, som ska visa hur dödstalen har gått ner mer i andra länder än i Sverige och i USA är ju också intressant. Den visar dödstalen sedan pandemins början, sedan 10 maj och sedan 7 juni. Den fångar alltså upp den branta nedgången före sommaren, där Sverige och USA utmärkte sig genom en långsammare och senare nedgång än de övriga länderna i urvalet. Däremot fångar den inte upp vad som har hänt efter sommaren. Hade man tittat på dödstalen under september och oktober så hade länder som Storbritannien, Spanien och Belgien legat högre än Sverige, vars dödstal än så länge ligger stabilt på samma nivå som i somras, medan de i övriga länder har stuckit iväg uppåt igen. Ser man på senaste veckan så ligger dödstalen i Belgien och Spanien uppåt 10 gånger de svenska!
I den här tabellen finns alltså Belgien med, till skillnad från i den andra tabellen.

[dr Cassandra Nojdh]

Lite konstig statistik när Sverige pekas ut som nummer 5 bland "large wealthy countries". Att man plockar bort småstater som San Marino och Andorra må ju vara hänt, och kanske t o m relevant. Att man plockar bort ett antal latinamerikanska länder med. Men var tog Belgien vägen? Belgien har 89,3 dödsfall per 100.000 vilket borde placerat dem som etta på listan före Spaniens 72,2. Om lapsusen att Belgien är borttappat påverkar slutsatserna vill jag inte spekulera i, men faktakollen känns ju så där.

Edit: Mina siffror enligt https://www.worldometers.info/coronavirus/ per idag 17/10.

Edit 2: Den första tabellen i artikeln, som ska visa hur dödstalen har gått ner mer i andra länder än i Sverige och i USA är ju också intressant. Den visar dödstalen sedan pandemins början, sedan 10 maj och sedan 7 juni. Den fångar alltså upp den branta nedgången före sommaren, där Sverige och USA utmärkte sig genom en långsammare och senare nedgång än de övriga länderna i urvalet. Däremot fångar den inte upp vad som har hänt efter sommaren. Hade man tittat på dödstalen under september och oktober så hade länder som Storbritannien, Spanien och Belgien legat högre än Sverige, vars dödstal än så länge ligger stabilt på samma nivå som i somras, medan de i övriga länder har stuckit iväg uppåt igen. Ser man på senaste veckan så ligger dödstalen i Belgien och Spanien uppåt 10 gånger de svenska!
I den här tabellen finns alltså Belgien med, till skillnad från i den andra tabellen.

Bra att pnott har läst på lite bättre, så att vi slipper dåligt underbyggda omdömen som "faktakollen känns ju så där". Möjligen kan man ha invändningar mot tematiken i att Belgien inte är med i diagrammet (förhoppningsvis vet alla vad som är skillanden mellan en tabell och ett diagram) med rubriken "How Sweden's COVID-19 mortality rate compares to other large, wealthy countries". Däremot finns (som väl antagligen är det som påpekas ovan) Belgiens relativa mortalitet med i diagrammet med rubriken "Sweden and the U.S. are unique in their failure to reduce coronavirus mortality rates as the pandemic progressed": 86,8 (den aktuella siffran är nu något högre; 90,98).

Självklart fångar artikeln inte upp vad som har hänt efter sommaren. Det är en alldeles för kort tid för att dra några bestämda slutsatser om vart detta är påväg. Och faktum kvarstår, om man ersätter USA med Belgien så ligger Sverige fortfarande på en vanhedrande femteplats, nu inom EU+UK, globalt på 14:e plats (om man räknar bort mikrostaterna). Ingenting om incidensen den senaste tiden kan förklara bort Sveriges höga dödstal sedan pandemins början , särskilt inte om man jämför med övriga nordiska länder.
https://coronavirus.jhu.edu/data/mortality

[dr Cassandra Nojdh]

Jag har av och till tänkt att jag skulle skriva en uppföljare till mitt inlägg 2/5 https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 40#p390353 om möjliga behandlingsstrategier mot covid-19. Eftersom utvecklingen av behandlingar som direkt angriper viruset går trögt riktas blickarna nu mot vaccinutvecklingen. Här är ytterligare en artikel i The Lancet, som ger en hyggligt bra översikt av var vaccinutvecklingen står nu.
https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)32137-1/fulltext
Själv tror jag ju att vi talar om minst ett år innan det i bästa fall kan finnas ett vaccin tillgängligt med en acceptabel skyddseffekt och med minimerat antal biverkningar. De fyra tillverkare som ligger längst fram i utvecklingen (AstraZeneca, Johnson&Johnson, Moderna, Pfizer) kan mycket väl misslyckas, i synnerhet med tanke på att de alla använder nya och oprövade vaccinteknologier. I så fall troligtvis genom att skyddseffekten blir oacceptabelt låg. Just nu är i alla fall de sk. fas III-prövningarna för AstraZenecas och Johnson&Johnsons vaccinkadidater stoppade i USA.

När det gäller direkt antiviral behandling går arbetet som sagt trögt. Det finns egentligen bara ett läkemedel, Gileads remdesivir, var effekter verkar vara rätt begränsade, även om det finns olika åsikter om värdet av substansen: https://www.lakemedelsvarlden.se/who-da ... -covid-19/
Alla studier av klorokin och HIV-läkemedlet lopinavir–ritonavir är stoppade, då inga positiva resultat kunnat påvisas:
https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(20)32013-4/fulltext

Utöver detta finns de sk. monoklonala antikropparna, dvs. syntetiska antikroppar (enkelt uttryckt) framställda för att blockera sars-cov2-viruset i sjuka patienter. Väl fungerande monoklonala antikroppar kan betyda genombrott för sjukdomsbekämpning, men också vara farliga återvändsgränder, vilket denna artikel visar: https://en.wikipedia.org/wiki/Theralizumab
Två tillverkare Eli Lilly och Regeneron har tagit fram sk. cocktails, dvs. preparat som består av två olika antikroppstyper. Åtminstone Eli Lillys studie är till vidare avbruten:
(partsinlaga) https://www.lilly.com/news/stories/stat ... enrollment
Regeneron (partsinlaga): https://investor.regeneron.com/news-rel ... levels-and

Som en kuriositet kan nämnas att Donald Trump behandlades med både remdesivir och Regenerons antikroppar under sin sjukdom. Inget av dessa läkemedel förefaller dock vara till hjälp för svårt sjuka patienter.

[pnott]

Bra att pnott har läst på lite bättre, så att vi slipper dåligt underbyggda omdömen som "faktakollen känns ju så där". Möjligen kan man ha invändningar mot tematiken i att Belgien inte är med i diagrammet (förhoppningsvis vet alla vad som är skillanden mellan en tabell och ett diagram) med rubriken "How Sweden's COVID-19 mortality rate compares to other large, wealthy countries".

Detta med skillnaden mellan tabell och diagram är givetvis ett oförlåtligt språkligt misstag som jag inte kan ursäkta på något vis.

Däremot finns (som väl antagligen är det som påpekas ovan) Belgiens relativa mortalitet med i diagrammet med rubriken "Sweden and the U.S. are unique in their failure to reduce coronavirus mortality rates as the pandemic progressed": 86,8 (den aktuella siffran är nu något högre; 90,98-).

Självklart fångar artikeln inte upp vad som har hänt efter sommaren. Det är en alldeles för kort tid för att dra några bestämda slutsatser om vart detta är påväg.

Artikeln beskriver Sveriges pandemistrategi och tar upp händelser fram till och med början på oktober. Den använder statistik per den 13 oktober för att förstärka sin argumentation.

Och faktum kvarstår, om man ersätter USA med Belgien så ligger Sverige fortfarande på en vanhedrande femteplats, nu inom EU+UK, globalt på 14:e plats (om man räknar bort mikrostaterna). Ingenting om incidensen den senaste tiden kan förklara bort Sveriges höga dödstal sedan pandemins början , särskilt inte om man jämför med övriga nordiska länder.
https://coronavirus.jhu.edu/data/mortality

Att Sveriges mortalitet är hög i en internationell jämförelse är ingenting som jag har förnekat.

Jag vill förresten passa på att tacka dig för att du håller igång den här tråden, dr Cassandra Nojdh. Det finns mycket intressant läsning här i ett ämne som berör oss alla.

[Enceladus]

I en artikel i tidskriften Time går professorn i molekylärbiologi vid Göteborgs Universitet, Andrew Ewing ( https://www.gu.se/en/about/find-staff/andrewewing ) tillrätta med den svenska covid19-strategin, och visar bla. på att Sverige intar en vanhedrande femteplats (efter Spanien, USA, Storbritannien och Italien, när det gäller antal dödsfall per 100.000 invånare; 58,36 (det är ungefär en tiondel av Sveriges totala mortalitet per 100.000 invånare under spanska sjukan 1918-20; 591 ). https://time.com/5899432/sweden-coronovirus-disaster/

Visserligen kan man säga att incidensen är förhållandevis låg nu (beroende på vad man jämför med) men epidemin rullar på med 5 - 10 dödsfall per dag, ungefär, och det finns ingen som talar för att den skulle minska.

Det är inte utan att man tänker på gamle dr. Oskar Medin, som under spanska sjukan tyckte det var viktigast att inte sprida "panik" bland befolkningen. Smittobekämpningen var däremot av underordnad betydelse: https://sv.wikipedia.org/wiki/Oskar_Medin

Enligt Folkhälsomyndighetens dagliga statistik har Sverige inte haft 5 eller fler dödsfall sedan den 21 augusti. I och för sig är det eftersläpning i rapporteringen av nya dödsfall, men det är ändå långt ifrån "5 - 10 dödsfall per dag, ungefär".

Dessutom har både Nederländerna och Portugal högre överdödlighet än Sverige. Se vidare följande artikel i Financial Times. Det kan finnas flera orsaker till att överdödligheten skiljer sig så mycket från antalet avlidna med covid-19, men en orsak är att myndigheter i olika länder räknar på olika sätt. Exempelvis har Ryssland en oväntat hög överdödlighet sett till antalet rapporterade dödsfall, vilket inte enbart kan förklaras med defenestrationer av smittade (som därmed får en annan dödsorsak).

[dr Cassandra Nojdh]

Artikeln beskriver Sveriges pandemistrategi och tar upp händelser fram till och med början på oktober. Den använder statistik per den 13 oktober för att förstärka sin argumentation.

Det där är väl mest löst tyckande. Hade man använt statistik som brutits per 1/9 ex.vis hade man ju kunnat invända att man döljer att Sveriges pandemibekämpning fungerar alldeles lysande numera. Det verkar vara många som har behov av att tycka så just nu.

[dr Cassandra Nojdh]

Enligt Folkhälsomyndighetens dagliga statistik har Sverige inte haft 5 eller fler dödsfall sedan den 21 augusti. I och för sig är det eftersläpning i rapporteringen av nya dödsfall, men det är ändå långt ifrån "5 - 10 dödsfall per dag, ungefär".

Dessutom har både Nederländerna och Portugal högre överdödlighet än Sverige. Se vidare följande artikel i Financial Times. Det kan finnas flera orsaker till att överdödligheten skiljer sig så mycket från antalet avlidna med covid-19, men en orsak är att myndigheter i olika länder räknar på olika sätt. Exempelvis har Ryssland en oväntat hög överdödlighet sett till antalet rapporterade dödsfall, vilket inte enbart kan förklaras med defenestrationer av smittade (som därmed får en annan dödsorsak).

FHM:s statistik täcker bara de fall som registrerats i SmiNet.

Överdödligheten är ett mått som kan användas lite hur som helst, beroende på vad man vill visa. Defenestration är det nog inte många som vet vad det betyder. Har man kastat ut de sjuka genom fönstret? Eller har de hoppat själva (sk. autodefenestration)? "Myndigheter i olika länder räknar på olika sätt". Ja, det kan man säga. Tror man på de siffror Ryssland och Kina redovisar så bör man nog ta sig en funderare på vad man håller på med.