[Stockholm] Förändras bussresandet för alltid nu?

[Odd]

När Covid-restriktionerna kom på plats så var det på kort varsel och åtgärderna på bussarna i Stockholm och andra ställen var att stänga av framdörren och använda de andra dörrarna.

Som en initial åtgärd är detta naturligtvis korrekt, men sen gick det snett någonstans på vägen. SL/SLL/TF/RS borde på en gång ha tagit fram ett snabbprogram för att flytta kortläsarna till att finnas på alla ställen i bussarna. Detta skulle naturligtvis inte kunna utföras på alla bussar över en natt men eftersom man inte hade någon bortre gräns för situationens längd, och fortfarande inte har, så skulle fler och fler bussar ändå få kortläsare så att resenärerna skulle kunna göra rätt för sig och visera sina färdbevis.

Men vad tror just du kommer hända i framtiden? Resenärerna har vant sig vid att använda alla dörrar nu efter ett par månaders inlärning, och det verkar fungera bra. Det är ju ett utmärkt tillfälle att studera situationen och inget hindrar att SL/SLL/TF/RS gör fältprov på några fordon för att se hur det skulle fungera med blippapparater vid alla dörrar.

[Hans Wibacke]

[...] Men vad tror just du kommer hända i framtiden? Resenärerna har vant sig vid att använda alla dörrar nu efter ett par månaders inlärning, och det verkar fungera bra. Det är ju ett utmärkt tillfälle att studera situationen och inget hindrar att SL/SLL/TF/RS gör fältprov på några fordon för att se hur det skulle fungera med blippapparater vid alla dörrar.

Jag vet inte vad tror kommer hända, men under förutsättning att det återigen blir tillåtet att kliva på bussen genom framdörren behövs ju egentligen inga fler kortläsare. Det skulle kunna vara tillåtet att kliva på bussen genom valfri dörr, men om man behöver blippa sitt kort måste man kliva på längst fram. Jag tror det blir enklare att bedriva en effektiv biljettkontroll ifall det inte finns kortläsare på andra ställen i bussen - enklare att bevaka att ingen resenär blippar kortet först när kontrollgruppen påbörjat kontrollen. (Jag skulle gärna se civilklädda kontrollanter, men det är en annan fråga.)

På vissa hållplatser kunde man komplettera med "SL-stolpar" så att folk kan välja att blippa i förväg (och därmed slippa behöva kliva på längst fram). Skulle bussarna få kortläsare vid varje dörr, kommer väl resenärerna förvänta sig att spårvagnar också utrustas med kortläsare vid dörrarna? (Jo, spårvagnar och bussar brukar ju ha det i en hel del andra städer, men jag tycker det verkar onödigt att införa ett sådant system i Stockholm.)

[Anders Hanquist]

En nackdel med stolparna på perrongerna är ju att om man är sent ute och inte hinner "blippa", så chansar nog de flesta på att det i 9 fall av 10 inte blir kontroll på just den turen hellre än att vänta 10-15 minuter till nästa tur (eller ännu längre på vissa banor och vissa tider). Själv har jag årsbiljett så för min del spelar det ingen roll, men jag tänker på dem med reskassa. I Göteborg gör man ju det ombord och hinner då, om man är ovan vid det lokala systemet, både läsa instruktionen och dra kortet under gång. När det gäller bussar i Stockholms län finns det förmodligen fler hållplatser än fordon så ett stolpsystem skulle nog vara ogörligt där. "Vän av ordning" besvarar förmodligen min första mening ovan med: "Ja, då får de väl skylla sig själva om de inte är ute i tid". Men så enkelt är det nog inte om man springer där i regnet och nästa tåg går om 20 minuter och skulle hinna om man bara hoppar på.

[Hans Wibacke]

När det gäller bussar i Stockholms län finns det förmodligen fler hållplatser än fordon så ett stolpsystem skulle nog vara ogörligt där.

Men har man kvar möjligheten att blippa vid framdörren, behöver man inte ha stoplar på hållplatserna. Man kan dock välja att ha stolpar på vissa/några hållplatser (exempelvis knutpunkter) som ett komplement.

"Vän av ordning" besvarar förmodligen min första mening ovan med: "Ja, då får de väl skylla sig själva om de inte är ute i tid". Men så enkelt är det nog inte om man springer där i regnet och nästa tåg går om 20 minuter och skulle hinna om man bara hoppar på.

När det gäller bussar så vill jag bara påpeka att det inte blir någon skillnad mot i dag. Den som är ute i sista sekund och ska med en buss måste ju skynda fram till framdörren även i dag (eller kanske inte just i dag...men ändå). Att man i en tänkt framtid tillåter påstigning genom alla dörrar blir en förbättring för dom som inte behöver blippa sitt kort, men ingen försämring för dom som måste blippa (vid framdörren).

Är man ute i sista sekund och "springer där i regnet och nästa tåg går om 20 minuter" får man väl se till att betala i SL-appen i stället. Om man inte har appen heller då? Är man en sån som vill vara ute i sista sekund så får man väl se till att man har appen som ett möjligt alternativ. I annat fall - osis, säger "vän av ordning".

[Traesk]

Väldigt bra förslag tycker jag att tillåta påstigning på alla dörrar utan att nödvändigtvis investera i kortläsare i alla dörrar. Finns det nån statistik på hur många resenärer som i så fall skulle tvingas ta framdörren, dvs hur många som reser på reskassa som är laddat på Accesskort jämfört med alla andra biljettyper? Gärna efter förändringen av prismodellen för enkelbiljetter till kanaloberoende prismodell. Pragmatiskt sätt att införa ett effektivare flöde som med tiden kan kompletteras med fler läsare på fordon och/eller hållplatser där det behövs.

[daniel_s]

Väldigt bra förslag tycker jag att tillåta påstigning på alla dörrar utan att nödvändigtvis investera i kortläsare i alla dörrar. Finns det nån statistik på hur många resenärer som i så fall skulle tvingas ta framdörren, dvs hur många som reser på reskassa som är laddat på Accesskort jämfört med alla andra biljettyper? Gärna efter förändringen av prismodellen för enkelbiljetter till kanaloberoende prismodell. Pragmatiskt sätt att införa ett effektivare flöde som med tiden kan kompletteras med fler läsare på fordon och/eller hållplatser där det behövs.

Om det verkligen är ett flöde man vill ha, så bör inte av- och påstigning ske genom samma dörrar. Visst, det kanske funkar på rena matarlinjer, där det i huvudsak bara är påstigande på vissa hållplatser och bara avstigande på andra, men i innerstaden blir det bara sämre flöde genom att tillåta påstigning överallt. Det är troligtvis bäst att mittdörrarna endast används för avstigning, medan påstigning kan ske längst fram och längst bak. Alternativt kan man göra tvärtom, men det blir nog konstigare för folk.

[Harald]

Då får man nog göra som på M29, alltså maskinella dörrar fram och bak och knuffdörrar på mitten så att de bara kan öppnas inifrån. Annars blir det av-och påstigning överallt. Men jag vet inte varför det skulle vara något problem. Tunnelbanan verkar ju fungera.

[daniel_s]

Då får man nog göra som på M29, alltså maskinella dörrar fram och bak och knuffdörrar på mitten så att de bara kan öppnas inifrån. Annars blir det av-och påstigning överallt. Men jag vet inte varför det skulle vara något problem. Tunnelbanan verkar ju fungera.

Ja men spårfordonens dörröppningar är breda och tillåter att man går in och ut samtidigt, medan bussarna har trånga dörrar (särskilt längst bak) och en massa trappsteg och grejer som gör att det inte är helt överförbart.

Tror för övrigt att även T-banan skulle gå smidigare med påstigning i varannan dörr och avstigning i varannan, men det kan vi ju spara tills här blir överbefolkat på riktigt...

[Enceladus]

Svar: ”Omfattande arbete att flytta biljettutrustning”

Fuskåkandet skulle sannolikt inte heller minska särskilt mycket. SL har i normala fall ett biljettfusk på mellan 3 och 4 procent. Västtrafik, som alltid har biljettvalidering vid mittendörrarna, har ett biljettfusk på mellan 10 och 12 procent.

SL har alltså inga planer på att förändra bussresandet.

Då får man nog göra som på M29, alltså maskinella dörrar fram och bak och knuffdörrar på mitten så att de bara kan öppnas inifrån. Annars blir det av-och påstigning överallt. Men jag vet inte varför det skulle vara något problem. Tunnelbanan verkar ju fungera.

Ja men spårfordonens dörröppningar är breda och tillåter att man går in och ut samtidigt, medan bussarna har trånga dörrar (särskilt längst bak) och en massa trappsteg och grejer som gör att det inte är helt överförbart.

Tror för övrigt att även T-banan skulle gå smidigare med påstigning i varannan dörr och avstigning i varannan, men det kan vi ju spara tills här blir överbefolkat på riktigt...

Hur kommer det sig att Metrobüs i Istanbul med sina 800 000 påstigande per dag, och därmed troligen världens högst belastade busslinje, har påstigning genom alla dörrar?

[daniel_s]

De vet väl inte bättre. (Hade de gjort det så hade det väl varit pendeltåg på den linjen...)

[Magnus Ahltorp]

På de ställen i Tyskland jag har åkt mycket kollektivtrafik är det stickprovsbaserad kontroll av biljetter i spårtrafiken, men tror man att det går att gå på bussen utan att visa biljett så tror man fel. Jag vet inte om det här är för att det helt enkelt är lättare att låta alla passera föraren på en buss, men Tyskland tas ju ofta som exempel på att det går att ha öppna spärrlinjer. Finns det ställen i Tyskland där det är påstigning utan visering på bussar?

[M224]

Då får man nog göra som på M29, alltså maskinella dörrar fram och bak och knuffdörrar på mitten så att de bara kan öppnas inifrån. Annars blir det av-och påstigning överallt. Men jag vet inte varför det skulle vara något problem. Tunnelbanan verkar ju fungera.

Ja men spårfordonens dörröppningar är breda och tillåter att man går in och ut samtidigt, medan bussarna har trånga dörrar (särskilt längst bak) och en massa trappsteg och grejer som gör att det inte är helt överförbart.

Tror för övrigt att även T-banan skulle gå smidigare med påstigning i varannan dörr och avstigning i varannan, men det kan vi ju spara tills här blir överbefolkat på riktigt...

Det behöver inte vara så. Hade SL beställt bussar med 2-2-2 eller 2-2-2-2 som är standard i centraleuropeiska städer så hade det inte varit något något problem.

Istället envisas de med att köpa in landsbygdsbussar med 1-1-1, 1-2-1 dörrar med högt insteg vid tredje dörrern. Köpenhamn och Helsingfors är lika pucko medans Oslo är ett föredöme.

[Enceladus]

Då får man nog göra som på M29, alltså maskinella dörrar fram och bak och knuffdörrar på mitten så att de bara kan öppnas inifrån. Annars blir det av-och påstigning överallt. Men jag vet inte varför det skulle vara något problem. Tunnelbanan verkar ju fungera.

Ja men spårfordonens dörröppningar är breda och tillåter att man går in och ut samtidigt, medan bussarna har trånga dörrar (särskilt längst bak) och en massa trappsteg och grejer som gör att det inte är helt överförbart.

Tror för övrigt att även T-banan skulle gå smidigare med påstigning i varannan dörr och avstigning i varannan, men det kan vi ju spara tills här blir överbefolkat på riktigt...

Det behöver inte vara så. Hade SL beställt bussar med 2-2-2 eller 2-2-2-2 som är standard i centraleuropeiska städer så hade det inte varit något något problem.

Istället envisas de med att köpa in landsbygdsbussar med 1-1-1, 1-2-1 dörrar med högt insteg vid tredje dörrern. Köpenhamn och Helsingfors är lika pucko medans Oslo är ett föredöme.

Dessa landsbygdsbussar brukar dock gå på linjer där det är få hållplatser som har många påstigande och avstigande samtidigt. Då är komforten viktigare än flödets storlek.

Huvudproblemet med busstrafiken i Stockholm är den ojämna beläggningen, eller egentligen att utbudet inte anpassas till efterfrågan.

[Diripsi]

Men vad har det för betydelse om det är enkeldörrar. Går det verkligen märkbart snabbare med dubbeldörrar? 2-2-2 på 12-metersbussar är ren idioti, dörrarna täcker ju nästan halva bussen då. Jag kan väl stå ut med det i innerstan men nu går ju dessa även på landsbygdslinjer bland annat i Huddinge och Värmdö och där hör de definitivt inte hemma.

[M224]

Jag antar att du tänker på linje 709. Det är en linje. Antalet landsbygdsbussar som går på stadsliknade linjer är ju långt många fler än tvärtom. Ex så passar verkligen inte motorvägsbussar in på linje 77 eller boggibussar på linje 515. Vi kommer nog inte mycket längre. Stockholm är en knepig stad eftersom länet till 90% består av landsbygd men där bor bara 10% och vice versa.

[Enceladus]

Jag antar att du tänker på linje 709. Det är en linje. Antalet landsbygdsbussar som går på stadsliknade linjer är ju långt många fler än tvärtom. Ex så passar verkligen inte motorvägsbussar in på linje 77 eller boggibussar på linje 515. Vi kommer nog inte mycket längre. Stockholm är en knepig stad eftersom länet till 90% består av landsbygd men där bor bara 10% och vice versa.

Landsbygdsbussar fungerar utmärkt på linje 147, trots att linjen helt går i stadsbebyggelse. Linjens funktion är viktigare än var den går.

[M224]

Jag antar att du tänker på linje 709. Det är en linje. Antalet landsbygdsbussar som går på stadsliknade linjer är ju långt många fler än tvärtom. Ex så passar verkligen inte motorvägsbussar in på linje 77 eller boggibussar på linje 515. Vi kommer nog inte mycket längre. Stockholm är en knepig stad eftersom länet till 90% består av landsbygd men där bor bara 10% och vice versa.

Landsbygdsbussar fungerar utmärkt på linje 147, trots att linjen helt går i stadsbebyggelse. Linjens funktion är viktigare än var den går.

Det tycker inte jag. Ledvagnar med 2-2-2 dörrar o dubbla barnvagsplatser hade varit bättre. Då hade det blivit bättre utspridning på resenärerna. Jämför linje 160.

[Enceladus]

Jag antar att du tänker på linje 709. Det är en linje. Antalet landsbygdsbussar som går på stadsliknade linjer är ju långt många fler än tvärtom. Ex så passar verkligen inte motorvägsbussar in på linje 77 eller boggibussar på linje 515. Vi kommer nog inte mycket längre. Stockholm är en knepig stad eftersom länet till 90% består av landsbygd men där bor bara 10% och vice versa.

Landsbygdsbussar fungerar utmärkt på linje 147, trots att linjen helt går i stadsbebyggelse. Linjens funktion är viktigare än var den går.

Det tycker inte jag. Ledvagnar med 2-2-2 dörrar o dubbla barnvagsplatser hade varit bättre. Då hade det blivit bättre utspridning på resenärerna. Jämför linje 160.

Det är inte förrän nyligen som linje 160 började gå med ledvagnar. Linje 147 har dock inte underlag för ledvagnar. Ledvagnar bör användas på de högst belastade linjerna där turtätheten fortfarande kan vara hög. Linje 147 är främst till för resenärer som inte orkar gå till den närliggande tunnelbanestationen. Hög komfort efterfrågas på den linjen.

[M224]

Jaja whatever. Hög komfort är viktigast av allt i SL trafiken. Klart slut från mig.

[Ulrik Berggren]

Hur kommer det sig att Metrobüs i Istanbul med sina 800 000 påstigande per dag, och därmed troligen världens högst belastade busslinje, har påstigning genom alla dörrar?

För att Metrobüs har förvisering i spärrar... Been there, done that