Linjenätet i Göteborg

[TKO]

... resenärer per kilometer och dag. ...

Hur många resenärer blir det per fordonskilometer och dag?

Det går att räkna ut - det är också en intressant siffra!
Just nu avstår jag dock, även om det inte är så tidskrävande...

/TKO

[Enceladus]

Den som är intresserad av räkneexempel kan fortsätta med dessa:

Linje 6 (i Göteborg) är cirka 25 km lång. Det ger då 2400 resenärer per kilometer och dag.

och ni anade nog vad som komma skall...

Linje 160 i Årsta är cirka 4 km lång. Med cirka 17000 påstigande per vardag ger det 4250 resenärer per kilometer och dag.

Den återstående delen av linje 160 som är cirka 4 km lång har inga 17 000 påstigande per vardag. För cirka 10 år sedan hade linjen 11 000 påstigande per vardag. Lejonparten av tillväxten skedde på sträckan mellan Liljeholmen och Årstaberg, vilken ju inte längre tillhör linje 160. Linjen har väl på sin höjd 13 000 påstigande per vardag, och även denna uppskattning kan visa sig vara för optimistisk när Trafikförvaltningen publicerar innevarande års resandestatistik.

Göteborgs tionde populäraste linje 8 har cirka 30 000 resenärer per vardag. I Stockholm är det bara linjerna 1 och 4 som når upp till den nivån. Linjerna 2, 3, 172 och 179 ligger snäppet under. Resterande linjer - inklusive linje 160 - spelar i en annan division. De flesta linjer i Göteborg delar dock sträckor med varandra, t.ex. går även linjerna 4 och 9 till Angered.

Enligt statistiken verkar Bergsjöbanan ha flest resenärer samtidigt som utbudet inte är bättre än på andra håll. Som signaturen "Diripsi" säger är det möjligt att den värsta trängseln finns där.

[TKO]

För 4 år sedan hade linje 160 över 17 000 påstigande, jag har statistik för varje hållplats så jag vet - till skillnad från andra verkar det som - vad jag talar om.
Dock missade att korrigera för att sträckan Årstaberg-Liljeholmen inte längre trafikeras. Därför bör resandet minskas med 2 000. Samtidigt kan det ju tänkas att resandet ökat sedan 2016...

Vad signaturen 'Enceladus' fått sina siffror från vet jag inte.

/TKO

[Enceladus]

För 4 år sedan hade linje 160 över 17 000 påstigande, jag har statistik för varje hållplats så jag vet - till skillnad från andra verkar det som - vad jag talar om.
Dock missade att korrigera för att sträckan Årstaberg-Liljeholmen inte längre trafikeras. Därför bör resandet minskas med 2 000. Samtidigt kan det ju tänkas att resandet ökat sedan 2016...

Vad signaturen 'Enceladus' fått sina siffror från vet jag inte.

Statistik för varje hållplats ger ingen information om åt vilket håll resenärer från Årstaberg tar vägen. Men låt oss ta denna diskussion i en annan tråd!

[Enceladus]

Spårvagnsresorna ökar – men inte antalet avgångar

Så många resor gjordes på stadens spårvagnar under 2019.

6 Länsmansgården – Kortedala: 19 037 000
11 Bergsjön – Saltholmen: 17 279 000
7 Tynnered – Bergsjön: 15 422 000
5 Länsmansgården – Östra sjukhuset: 12 933 000
3 Kålltorp – Marklandsgatan: 12 849 000
1 Tynnered – Östra Sjukhuset: 12 842 000
2 Mölndal – Högsbotorp: 11 093 000
9 Angered – Kungssten: 10 898 000
4 Mölndal – Angered: 10 635 000
8 Angered – Frölunda: 9 160 000
10 Biskopsgården – Guldheden: 6 823 000
13 Wieselgrensplatsen (Brämaregården) - Sahlgrenska/Marklandsgatan: 1 564 000 (linje 13 var indragen höstlov och jullov, samt har haft tekniska problem med räkningssystemet)

En uppskattning av antalet resor per vardag kan fås genom division med 300. Den populäraste linje 6 har då drygt 60 000 resenärer per vardag, ungefär lika mycket som linje 4 i Stockholm.

Här är en aktuell linjekarta för Göteborgs spårvagnar. Som synes går Göteborgs tre tyngsta linjer på den relativt långa Bergsjöbanan medan alla tre linjer som trafikerar Angeredsbanan har betydligt färre resenärer. Är det ett bra trafikupplägg att ha lika många linjer på Angeredsbanan som på Bergsjöbanan?

[jesper]

Spårvagnsresorna ökar – men inte antalet avgångar

Så många resor gjordes på stadens spårvagnar under 2019.

6 Länsmansgården – Kortedala: 19 037 000
11 Bergsjön – Saltholmen: 17 279 000
7 Tynnered – Bergsjön: 15 422 000
5 Länsmansgården – Östra sjukhuset: 12 933 000
3 Kålltorp – Marklandsgatan: 12 849 000
1 Tynnered – Östra Sjukhuset: 12 842 000
2 Mölndal – Högsbotorp: 11 093 000
9 Angered – Kungssten: 10 898 000
4 Mölndal – Angered: 10 635 000
8 Angered – Frölunda: 9 160 000
10 Biskopsgården – Guldheden: 6 823 000
13 Wieselgrensplatsen (Brämaregården) - Sahlgrenska/Marklandsgatan: 1 564 000 (linje 13 var indragen höstlov och jullov, samt har haft tekniska problem med räkningssystemet)

En uppskattning av antalet resor per vardag kan fås genom division med 300. Den populäraste linje 6 har då drygt 60 000 resenärer per vardag, ungefär lika mycket som linje 4 i Stockholm.

Här är en aktuell linjekarta för Göteborgs spårvagnar. Som synes går Göteborgs tre tyngsta linjer på den relativt långa Bergsjöbanan medan alla tre linjer som trafikerar Angeredsbanan har betydligt färre resenärer. Är det ett bra trafikupplägg att ha lika många linjer på Angeredsbanan som på Bergsjöbanan?

Det blir inte rättvisande att jämföra antalet linjer på olika grenar eftersom linjerna har olika turtäthet. Linje 7 och 11 går i 6-minuterstrafik i rusningen, övriga linjer har huvudsakligen 8/9-minuterstrafik.

[TKO]

För 4 år sedan hade linje 160 över 17 000 påstigande, jag har statistik för varje hållplats så jag vet - till skillnad från andra verkar det som - vad jag talar om.
Dock missade att korrigera för att sträckan Årstaberg-Liljeholmen inte längre trafikeras. Därför bör resandet minskas med 2 000. Samtidigt kan det ju tänkas att resandet ökat sedan 2016...

Vad signaturen 'Enceladus' fått sina siffror från vet jag inte.

Statistik för varje hållplats ger ingen information om åt vilket håll resenärer från Årstaberg tar vägen. Men låt oss ta denna diskussion i en annan tråd!

EN ANNAN TRÅD!

Välkommen

önskar
Thomas K Ohlsson

[Harald]

Det blir inte rättvisande att jämföra antalet linjer på olika grenar eftersom linjerna har olika turtäthet. Linje 7 och 11 går i 6-minuterstrafik i rusningen, övriga linjer har huvudsakligen 8/9-minuterstrafik.

Dessutom säger ju det totala antalet resor inget om hur många som reser på en given del av linjen. Att linje 6 har många resenärer beror på att den är lång och resenärerna byts flera gånger under vägen, Ska man jämföra Angeredsgrenen med Bergsjögrenen så måste man veta hur många som reser på varje gren, och det ger de presenterade siffrorna inte något underlag för. Om man i stället för det totala antalet resor ser på antalet påstigande per hållplats blir det så här:
1 389152
2 410852
3 428300
4 506429
5 445966
6 413848
7 440629
8 366400
9 375793
10 296652
11 454711

[Diripsi]

Det blir inte rättvisande att jämföra antalet linjer på olika grenar eftersom linjerna har olika turtäthet. Linje 7 och 11 går i 6-minuterstrafik i rusningen, övriga linjer har huvudsakligen 8/9-minuterstrafik.

Dessutom säger ju det totala antalet resor inget om hur många som reser på en given del av linjen. Att linje 6 har många resenärer beror på att den är lång och resenärerna byts flera gånger under vägen, Ska man jämföra Angeredsgrenen med Bergsjögrenen så måste man veta hur många som reser på varje gren, och det ger de presenterade siffrorna inte något underlag för. Om man i stället för det totala antalet resor ser på antalet påstigande per hållplats blir det så här:
1 389152
2 410852
3 428300
4 506429
5 445966
6 413848
7 440629
8 366400
9 375793
10 296652
11 454711

Antalet påstigande per hållplats är heller inte särskilt intressant. Angeredsgrenen har betydligt färre hållplatser än Bergsjögrenen och antalet resenärer per hållplats är givetvis mycket fler på Angeredsgrenen än Bergsjögrenen. I övrigt säger antalet påstigande per hållplats per linje ingenting om belastningen. En linje kanske har många resenärer som åker korta sträckor medan en annan har resenärer som åker längre sträckor. En linje kanske har hög belastning på viss tider och sträckor och låg belastning på andra tider och sträckor medan en annan linje har mer jämn resenärsfördelning. Vissa linjer har längre trafikeringstid på nätterna än andra linjer. Vissa linjer går kortare eller längre sträckor under vissa tider på dygnet eller året. Vissa linjer kan ha påverkats av spårarbeten under delar av året osv.

Det enda som är intressant är det exakta antalet passagerare på varje delsträcka på varje enskild tur. Dessa uppgifter borde givetvis offentligöras så att allmänheten kan granska trafikplaneringen. Att resurserna i kollektivtrafiken används på bästa sätt är en offentlig angelägenhet. Västtrafik har ATR på samtliga spårvagnar och samlar in detaljerade data om antalet avstigande och påstigande på varje hållplats på varje enskild tur. Att man som en offentlig verksamhet inte offentliggör dessa data är riktigt skamligt.

[Harald]

Ja, givetvis är det så, men nu har vi ju inga sådana tal och då är antalet påstigande per hållplats ett bättre, eller kanske ska vi säga mindre dåligt, mått än det totala antalet resenärer. Eftersom herr rymdobjektet sin vana trogen drog felaktiga slutsatser från de presenterade talen ville jag påvisa att talen kan tolkas på ett annat sätt.

[jesper]

Det enda som är intressant är det exakta antalet passagerare på varje delsträcka på varje enskild tur. Dessa uppgifter borde givetvis offentligöras så att allmänheten kan granska trafikplaneringen. Att resurserna i kollektivtrafiken används på bästa sätt är en offentlig angelägenhet. Västtrafik har ATR på samtliga spårvagnar och samlar in detaljerade data om antalet avstigande och påstigande på varje hållplats på varje enskild tur. Att man som en offentlig verksamhet inte offentliggör dessa data är riktigt skamligt.

Nej, det sitter inte räkneutrustning på samtliga vagnar. Det som beskrivs som "tekniska problem med räkningssystemet" och som anges som anledning till de låga siffrorna för linje 13 är att det helt enkelt inte sitter räkneutrustning monterad i någon M28 eller M29. Linje 13 tursätts nästan uteslutande med dessa vagntyper.

[Diripsi]

Det enda som är intressant är det exakta antalet passagerare på varje delsträcka på varje enskild tur. Dessa uppgifter borde givetvis offentligöras så att allmänheten kan granska trafikplaneringen. Att resurserna i kollektivtrafiken används på bästa sätt är en offentlig angelägenhet. Västtrafik har ATR på samtliga spårvagnar och samlar in detaljerade data om antalet avstigande och påstigande på varje hållplats på varje enskild tur. Att man som en offentlig verksamhet inte offentliggör dessa data är riktigt skamligt.

Nej, det sitter inte räkneutrustning på samtliga vagnar. Det som beskrivs som "tekniska problem med räkningssystemet" och som anges som anledning till de låga siffrorna för linje 13 är att det helt enkelt inte sitter räkneutrustning monterad i någon M28 eller M29. Linje 13 tursätts nästan uteslutande med dessa vagntyper.

Då är frågan hur man har lyckats få fram siffrorna för linje 13 överhuvudtaget. Alla turer på linje 13 går med pedalvagnar utom första turen från Saltholmen.

[nihilsciens]

Det känns ju som att om man hade kört om 3an från Valand och rätt upp mot Landala för att sedan kunna göra en hel cirkulär bana mot Marklandsgatan igen så hade det ju också avlastat buss 16. Finns nog en del studenter i Majorna som skulle uppskatta att kunna ta sig mot Chalmers med en snabbare rutt, och 3an behöver inte trängas i Brunnsparken heller. Känns ju kanske ändå inte så vanligt att folk åker 3an hela vägen från Kålltorp till Marklandsgatan. Men vad det jag, är ju bara en civilingenjör.

[gbd]

Är det fel att nämna konvertering till stadsbana i denna tråd?

[Diripsi]

Är det fel att nämna konvertering till stadsbana i denna tråd?

Ja, här tycker jag att vi håller oss till att diskutera linjenätet i närtid, mer visionära framtidsidéer passar bättre att diskutera i någon annan tråd.

[TKO]

Är det fel att nämna konvertering till stadsbana i denna tråd?

Det är aldrig fel!

Även om det skär i spårvägspuritanernas hjärtan...

/TKO

[Diripsi]

Det känns ju som att om man hade kört om 3an från Valand och rätt upp mot Landala för att sedan kunna göra en hel cirkulär bana mot Marklandsgatan igen så hade det ju också avlastat buss 16. Finns nog en del studenter i Majorna som skulle uppskatta att kunna ta sig mot Chalmers med en snabbare rutt, och 3an behöver inte trängas i Brunnsparken heller. Känns ju kanske ändå inte så vanligt att folk åker 3an hela vägen från Kålltorp till Marklandsgatan. Men vad det jag, är ju bara en civilingenjör.

En sådan linje skulle behöva vända vid Marklandsgatan åt båda håll för att tidsreglera. Resenärer mellan till exempel Godhemsgatan och Chalmers skulle fortfarande behöva byta vid Marklandsgatan. Resesenärer från till exempel Stigbergstorget skulle däremot slippa bytet, men själva restiden blir ju inte mindre än nu. Ett problem är ju också att det inte finns någon växel vid Vasaplatsen om man kommer från Kapellplatsen och ska västerut. Jag vet ingenting om anledningen till att det inte finns eller om det skulle gå att sätta dit en växel. Det skulle i vilket fall vara betydligt mer meningsfullt att köra som jag föreslog från början, alltså att köra 4:an Marklandsgatan-Majorna-Valand-Mölndal. Ännu bättre är nog att byta plats på 4:an och 9:an så att 4:an får gå till Kungssten och 9:an till Marklandsgatan.

[Johan]

Just nu när tiderna är som de är blir det intressant att se hur det prioriteras om trafiken måste inskränkas.
Först ut under veckan var L13 som drogs in helt och hållet.
Sedan kapades L10 genom att dra in Hisingsgrenen och vända vid Centralstationen. Från nästa vecka verkar det som hela L10 ryker. Buss mellan Wavrinskys plats och Guldheden.
Har Guldheden minst resande, eller kan det bero på att personalbristen är större på ett håll eller att man börjar med typiska pedalvagnslinjer?

[jesper]

Just nu när tiderna är som de är blir det intressant att se hur det prioriteras om trafiken måste inskränkas.
Först ut under veckan var L13 som drogs in helt och hållet.
Sedan kapades L10 genom att dra in Hisingsgrenen och vända vid Centralstationen. Från nästa vecka verkar det som hela L10 ryker. Buss mellan Wavrinskys plats och Guldheden.
Har Guldheden minst resande, eller kan det bero på att personalbristen är större på ett håll eller att man börjar med typiska pedalvagnslinjer?

Att linje 10 dras in i ett tidigt skede tror jag huvudsakligen beror på två anledningar. Dels är resandet till Guldheden inte särskilt stort (dessutom täcker buss 52 upp längs delar av sträckan) och dels så är omloppen på linje 10 förhållandevis "linjerena", dvs vagnarna håller sig på linje 10 från morgon till kväll utan att byta linje. Med andra ord är det alltså ganska lätt att dra in linje 10 utan att behöva planera om en massa omlopp för att inte andra linjer skall påverkas.