[quote="dr Cassandra Nojdh"
Stefan[/quote]
Ja, det är inte förvånande att kamrat Widén intar denna attityd men jag ska inte utveckla det temat ytterligare.
Att påstå att mumlet från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har syftet att inte "skapa panik och masshysteri", och att detta "är långt allvarligare än de som faktiskt blir smittade" liksom att "än så länge är utbredningen inte så stor att man bör överreagera" är ju ren och skär desinformation. I själva verket är det mycket vi inte vet, annat än att det är fråga om ett nytt humanvirus som vi helt saknar immunitet mot.
- Hur stor smittspridning har vi egentligen.? Uppgifter från Italien tyder på att den kan vara väsentligt större än vad som tidigare är känt. Vi vet inte.
- Hur stor är viruset smittsamhet? Olika siffror har 2 - 5 vidaresmittade per sjuk har nämnts. Vi vet inte.
- Vad krävs för smitta? Hur nära måste man befinna sig en smittad? Hur många viruspartiklar måste man utsätta sig för? Vi vet inte.
- Hur sprids smittan? Aerosoler? Kontaktsmitta. Vi vet inte.
- Hur lång är inkubationstiden? Upp till 14 dagar har nämnts, men exempel på dubbla tiden finns. Vi vet inte.
- Smittar en smittad person under inkubationstiden? Hittills har svaret på den frågan antagits vara nej, men ur evolutionär synvinkel är en sådan egenskap en fördel för viruset.Vi vet inte.
- Hur ser sjukdomsförloppet ut, speciellt för de som riskerar allvarlig sjukdom? Är det så att det, till skillnad från influensa, inte är frågan om ett snabbt insjuknande utan från början milda symptom som sedan förvärras. Professor Björn Olsen anger att de som avlider kan ha ett sjukdomsförlopp på 3 veckor. Vi vet inte.
- Hur stor är dödligheten? Den verkar vara en tiopotens högre är den vanliga säsongsinfluensan, vilket skulle vara i spannet 2 % (som jämförelse var dödstalet i spanska sjukan ca. 2,5% i Sverige), åtminstone. En del försöker vifta undan detta genom att hävda att det totala antalet sjukdomsfall är underrapporterat, vilken skull dra ned dödstalet.Vi vet inte.
- Hur god är egentligen sjukvårdens beredskap? Med den ”slimmade” organisation vi har idag bedömer infektionsläkare ute i verkligheten (och alltså inte de som sitter på Folkhälsomyndigheten) att vi kanske kan hantera 100 sjukdomsfall, speciellt om dessa kräver intensivvård.Vi vet inte.
- Hur är virusets förmåga att mutera? Att viruset har den förmågan sedan tidigare vet vi, eftersom det med all säkerhet är fråga om en zoonos, och viruset måste ha muterat för att överhuvud taget ha kunna korsa artbarriären. Vi vet inte.
Som jag tidigare påpekade har man i Norge befriat sig från den där strutsattityden:
NRK skrev:Torsdag sa helsedirektør Bjørn Guldvog at Helsedirektoratet, etter anmodning fra Folkehelseinstituttet, forbereder seg på et scenario der 25 prosent av Norges befolkning kan bli smittet av det nye koronaviruset.
Vi talar här om ett värstascenario som i omfång liknar spanska sjukan, och det är lika bra att tala klarspråk om detta.
i Sverige envisas man med att hävda att risken för allmän spridning är "låg" och de "råd" man går ut med är att tvätta händerna och inte pilla sig i ansiktet (något de flesta människor gör dagligen, rent reflexmässigt). I övrig kan man leva som vanligt. Att ha förnödenheter hemma är nog bra, men folk i allmänhet i skolålder eller arbetsför ålder måste ju förflytta sig till och från sin skola eller arbetsplats. Förutom den smitta man ev. kan utsätta sig för där så är ju trängseln i storstädernas kollektivtrafik ett ypperligt sätt för smittan att spridas vidare. De som jobbar i kollektivtrafiken har all anledning att vara oroliga.
Till sist delar jag inte kamrat Widén åsikt "att världens alla läkemedelstillverkare och andra forskare jobbar för högtryck för att få fram vaccin och möjligen motmedel för dem som drabbats". Den offentliga forskningen har förhållandevis liten finansiering och är glest bemannad. Läkemedelstillverkarna är måttligt intresserade av att bidra, och skälet till detta är mycket enkelt och helt i linje med hur marknadsekonomin fungerar. Det finns nämligen inga pengar att tjäna på detta! Att nya läkemedel är så dyra beror på att tillverkarna inte bara vill ha täckning för tillverkningskostnaderna utan framför allt utvecklingskostnaderna (ett nytt läkemedel kan kräva en investering på i storleksordningen 10 miljarder kr.). I fallet av pandemibekämpning kan läkemedelsföretagen knappast räkna med att få in mer än för tillverkningskostnaderna, och det dämpar naturligtvis intresset för att uttrycka sig försiktigt. Vacciner och antivirala läkemedel ligger långt fram i tiden (jmfr. med det måttliga intresset för att bekämpa malaria)!
[/quote]
Du har just själv bevarat det som var poängen i min tes. "Vi vet inte" !! och just det faktum att vi inte vet är det som gör att man tills man får mer klarhet skall ligga lite lågt. De råd som gått ut om hur smittans sprids och hur man undviker att bli smittad, följer i princip rekommendationerna för hur vi skyddar oss mot vanligt förkylning eller undviker att i onödan smitta andra. Nu blir det lite mer fokus på dessa råd, vilket i allmänhet är bra.
Ja dessa marknadskrafter.... skillnaden mot Malaria är att den blir man mestadels bara smittad av i varmare trakter. Med Corona kan det ske även i tunnelbanan. Alltså driver det upp marknadskrafterna och därmed intresset att hitta medicin. Handen på hjärtat....om du vart erbjuden en spruta som gör att du inte blir påverkad av viruset är jag övertygad att du skulle ta den. Kostar den dessutom inte mer än en vanligt flunsaspruta är det ju strålande.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll