Vilken bana i Stockholm har flest resenärer år 2030?

[Enceladus]

Inte för att låta pessimistisk, men jag tror Förbifart Stockholm och Österleden har flest resenärer år 2030...
En per fordon...

Så länge vi inte har nolltaxa i kollektivtrafiken eller kraftigt sänkta biljettpriser, så kommer bilen alltid att vinna...

Du är helt fel ute angående hur man styr över bilister till kollektivtrafiken! Nolltaxa påverkar bilismens volym ytterst marginellt precis som gratis falukorv knappast skulle minska försäljningen av oxfilé!

Vill man öka kollektivresandet så är det allra allra effektivaste att göra det väsentligt dyrare att köra bil, inte billigare att åka kollektivt!

Dagens reseavdragssystem ger större skattelättnader för resor med bil, vilket egentligen är absurt. Det finns ett förslag om att ändra systemet så att det blir avståndsbaserat och trafikslagsoberoende. Ett sådant system har redan införts i flera andra länder och detta skulle med stor säkerhet öka kollektivtrafikens marknadsandel på bekostnad av bilens. Frågan är bara om det finns plats för fler resenärer i kollektivtrafiken...

Därför kan priset på SL-kortet inte höjas mer än 26 kronor

Gränsen går vid 11 000 kronor om året. Den som har månadskort betalar idag 10 680 kronor om året. En höjning med 26 kronor i månaden ryms inom gränsen och årskostnaden landar då på 10 992 kronor.

I en tidningsartikel spekuleras det om att SL-priserna inte kan höjas mer än 26 kronor för att inte nå den nivå som krävs för att få göra avdrag på skatten. Jag förstår inte alls varför det skulle finnas ett sådant samband, och det hela blir ännu märkligare i ljuset av förslaget till ett nytt reseavdragssystem.

Före valet sa de borgerliga partierna ja till forsatta höjningar medan MP sa nej. Kan ni komma överens?

– Vi har gjort de hittills. De senaste åren har vi haft en blågrön överenskommelse om SL:s ekonomi som också har innefattat priset. Jag ser framför mig att vi också kommer att komma överens i framtiden

Här finns en annan godbit. Jag har också spekulerat om vilka konsekvenser en eventuell prishöjning kan få:

Enhetstaxa infördes för att MP skulle gå med på en prishöjning. Det är inte omöjligt att nattliga pendeltåg kommer att användas som slagträ för att införa ytterligare prishöjningar. Då kan Tamsons plötsligt kompromissa om vad som helst.

[TKO]

Enhetstaxa infördes för att MP skulle gå med på en prishöjning. Det är inte omöjligt att nattliga pendeltåg kommer att användas som slagträ för att införa ytterligare prishöjningar. Då kan Tamsons plötsligt kompromissa om vad som helst.

Jag hoppas innerligt att det inte blir en lösning så att dom som använder SL-trafiken för daglig arbetspendel ska betala mer för att festprissarna skall kunna ta pendeln hem på natten. Men får MP råda så är risken stor...

/TKO

[Enceladus]

Enhetstaxa infördes för att MP skulle gå med på en prishöjning. Det är inte omöjligt att nattliga pendeltåg kommer att användas som slagträ för att införa ytterligare prishöjningar. Då kan Tamsons plötsligt kompromissa om vad som helst.

Jag hoppas innerligt att det inte blir en lösning så att dom som använder SL-trafiken för daglig arbetspendel ska betala mer för att festprissarna skall kunna ta pendeln hem på natten. Men får MP råda så är risken stor...

Tycker du att nattrafik på blå linjen ger större nytta för folkflertalet?

[TKO]

Som det kanske framgått av mina tidigare inlägg tycker jag tunnelbanans natttrafik - som endast är på festnätterna - skall läggas ner, alternativt finansieras genom särskilda biljettavgifter. Kan man lägga 300 spänn på öl kan man väl betala 100 kr för att åka hem?

/TKO

[Enceladus]

Som det kanske framgått av mina tidigare inlägg tycker jag tunnelbanans natttrafik - som endast är på festnätterna - skall läggas ner, alternativt finansieras genom särskilda biljettavgifter. Kan man lägga 300 spänn på öl kan man väl betala 100 kr för att åka hem?

Du överskattar hur mycket spårtrafik kostar i drift. Signaturen "Lars_L" har uppskattat att en avskalad variant av nattlig pendeltågstrafik skulle kosta 7 miljoner kronor per år. Låt oss säga att en mer ambitiös variant kostar 15 miljoner kronor per år. Under det senaste året har resandet med pendeltåg ökat med cirka 20 procent samtidigt som utbudet har varit oförändrat. För att finansiera nattrafiken utan subventioner behövs endast 1 500 fler pendeltågsresenärer som betalar 10 000 kronor per år. Resandeökningen klarar detta med råge! Cityringen i Köpenhamns metro ska få 6-minuterstrafik på vardagsnätter...

Det är av andra skäl som SL-priserna eventuellt höjs. Tamsons har dock ett trumfkort i förhandlingarna. Nattlig pendeltågstrafik - om det nu är vad MP vill ha - kommer att fortsätta blockeras utan en prishöjning.

[TKO]

Jag ser mer natttrafiken som en moralisk fråga... jag vet att det inte är comme il fou i dagens postkapitalistiska värld. Men jag framhärdar i min tro att mänskliga värden inte kan mätas i kronor och ören. Och jag accepterar att det finns många som tycker att Sodom och Gomorra är ett ideal när det gäller livsstil. Men jag har däremot svårt att förlika mej med att mina skattepengar skall bidra till att mina medmänniskor förspiller sina liv.

/TKO

[LÅ1]

Jag ser mer natttrafiken som en moralisk fråga... jag vet att det inte är comme il fou i dagens postkapitalistiska värld. Men jag framhärdar i min tro att mänskliga värden inte kan mätas i kronor och ören. Och jag accepterar att det finns många som tycker att Sodom och Gomorra är ett ideal när det gäller livsstil. Men jag har däremot svårt att förlika mej med att mina skattepengar skall bidra till att mina medmänniskor förspiller sina liv.

/TKO

OJ!

Det är väl bättre att folk från olika förorter och olika livssituationer träffas i stan än att framför allt unga bildar lokala gäng som drar runt i sina egna förorter och blänger snett på grannortens gäng. Minskad segregering löser ju långt ifrån alla problem, men det blir knappast fler av minskad segregering.

[TKO]

Jag ser mer natttrafiken som en moralisk fråga... jag vet att det inte är comme il fou i dagens postkapitalistiska värld. Men jag framhärdar i min tro att mänskliga värden inte kan mätas i kronor och ören. Och jag accepterar att det finns många som tycker att Sodom och Gomorra är ett ideal när det gäller livsstil. Men jag har däremot svårt att förlika mej med att mina skattepengar skall bidra till att mina medmänniskor förspiller sina liv.

/TKO

OJ!

Det är väl bättre att folk från olika förorter och olika livssituationer träffas i stan än att framför allt unga bildar lokala gäng som drar runt i sina egna förorter och blänger snett på grannortens gäng. Minskad segregering löser ju långt ifrån alla problem, men det blir knappast fler av minskad segregering.

Måste denna "sociala interaktion" ske på småtimmarna och under inflytande av droger?

/TKO

[Enceladus]

Måste denna "sociala interaktion" ske på småtimmarna och under inflytande av droger?

Var tror du förekomsten av droger är störst bland nattåg, nattbussar och svarttaxi? Du förstår väl att ditt förslag motverkar sitt eget syfte?

Här är ett relevant citat:

Gällande brottslighet kommer kriminella inte upphöra att vara kriminella bara för att kollektivtrafiken slutar att gå på natten. Risken är väl istället tvärtom att visa typer av brott ökar om folk ska ta sig hem med svarttaxi, till fots etc istället för att åka kollektivt.

[TKO]

Nej det förstår jag inte!

Och jag förstår heller inte detta vurmande för festresenärerna när det finns andra brister i kollektivtrafiken som borde rätts till.

SSU.jpg (46.96 KiB) Visad 5717 gånger

Jo det fanns en tid när arbetarungdomen tog strid mot det drogliberala flummet och inte agerade nyttiga idioter...

kamrat Ohlsson

[Enceladus]

Nej det förstår jag inte!

Nattlig kollektivtrafik och svarttaxi konkurrerar på samma marknad. Begränsad nattlig kollektivtrafik ger större utrymme för svarttaxi. Svarttaxi har ofta att göra med organiserad brottslighet.

Och jag förstår heller inte detta vurmande för festresenärerna när det finns andra brister i kollektivtrafiken som borde rätts till.

De största bristerna i Stockholms kollektivtrafik finns väl i nattrafiken. Vilken linje har den längsta restiden som ståplatsresenär? Att ersätta pendeltågstrafik med bussar på helgnätter är ingen enkel uppgift. Ingen jämnstor stad i vårt närområde - Köpenhamn, Helsingfors, Hamburg, Berlin och Gdańsk - vågar sig på den uppgiften. Det kan mycket väl vara en omöjlig uppgift i den här delen av världen!

(Hamburg har faktiskt 20-minuterstrafik på sina pendeltågslinjer på helgnätter. Det är något som åtminstone röda linjen borde ta efter!)

[TKO]

Nej det förstår jag inte!

Nattlig kollektivtrafik och svarttaxi konkurrerar på samma marknad. Begränsad nattlig kollektivtrafik ger större utrymme för svarttaxi. Svarttaxi har ofta att göra med organiserad brottslighet.

Och jag förstår heller inte detta vurmande för festresenärerna när det finns andra brister i kollektivtrafiken som borde rätts till.

De största bristerna i Stockholms kollektivtrafik finns väl i nattrafiken. Vilken linje har den längsta restiden som ståplatsresenär? Att ersätta pendeltågstrafik med bussar på helgnätter är ingen enkel uppgift. Ingen jämnstor stad i vårt närområde - Köpenhamn, Helsingfors, Hamburg, Berlin och Gdańsk - vågar sig på den uppgiften. Det kan mycket väl vara en omöjlig uppgift i den här delen av världen!

Ja om lyckan är att vända natt till dag och försvinna in i haschdimmorna på Berghain kanske man ska flytta till Kreutzberg?
Jag är så innerligt trött på förhärligandet av en destruktiv "kontinental" storstadskultur...
Vi har en kollektivtrafik som till den största delen bekostas av allmänna medel - för att vi skall kunna ta oss arbete, skola och rekreation. Helt enkelt för att vi skall kunna göra saker som är bra och nyttiga både för oss själva och samhället i sin helhet. Jag har mycket svårt att se att det utifrån detta mål skall vara nödvändigt att köra pendel- och tunnelbanetåg mitt i natten! Jag går inte så långt att jag vill förbjuda natttrafik, men jag tycker att kostnaden för den enbart skall belasta de som använder den.

Vad har då detta att göra med trådens ämne - som visst var "Vilken bana har flest resenärer år 2030?" Ingenting - eller i varje fall väldigt lite. Men trots att det var signaturen "Enceladus" som startade tråden så verkar det vara en tvingande nödvändighet för skribenten att övergå till att propagera för ökad natttrafik! Mitt tips är att skribenten startar en tråd med den enkla rubriken "SL:s natttrafik" och för fram sina åsikter i ämnet där och endast där. Så ska jag försöka att undvika att komma med så många moralkakor*, hur nyttiga dessa än kan vara!

Tummis på det?

/TKO

*) Jag kanske startar en tråd i kategorin "Ordet är fritt" med rubriken "Dagens moralkaka" - vem vet?

[Enceladus]

Jag fortsätter en diskussion om trådens ämne som uppstod i tråden "Status C30?". Ja, för en gångs skull håller jag mig till rätt tråd!

Sedan tappar ju röda linjen passagerare. Tror nog pendeltågstrafiken går förbi röda linjen någon gång under våren 2020 i antalet passagerare (under sommaren har systemen varit lika stora ungefär - men röda linjen har ju en större andel studenter som drar upp resandet något under skolterminen).

Enligt "Regional linjetrafik 2018" har det skett ett trendbrott. Tunnelbanan hade 355 miljoner påstigningar förra året, vilket är den högsta siffran någonsin. Pendeltågen, Roslagsbanan och Saltsjöbanan hade 125,3 miljoner påstigningar förra året, vilket också är den högsta siffran någonsin. Lokaltågen har för första gången mer än en tredjedel av tunnelbanans påstigningar. "Fakta om SL och länet 2018" kommer med all sannolikhet att uppvisa samma trendbrott.

"Delårsrapport augusti 2019" prognostiserar att tunnelbanan får 1 200 000 påstigningar per vanlig vardag (ej att sammanblanda med vintervardag) medan pendeltågen får 391 000 påstigningar per vanlig vardag. Någon uppdelning i linjer redovisas inte. Enligt "Fakta om SL och länet 2017" hade tunnelbanan 1 277 000 påstigningar per vintervardag, varav 562 000 påstigningar på gröna linjen (44 procent), 506 000 påstigningar på röda linjen (39,6 procent) och 209 000 påstigningar på blå linjen (16,4 procent). Med samma andelar säger prognosen att gröna linjen får 528 100 påstigningar, röda linjen får 475 500 påstigningar och blå linjen får 196 400 påstigningar. Observera återigen skillnaden mellan vanlig vardag och vintervardag!

Röda linjen väntas alltså fortfarande ha avsevärt fler påstigningar än pendeltågen. Givet dagens samhällsutveckling är det väl troligt att Stockholms pendeltåg så småningom går förbi alla bansystem i Norden. Samtliga bansystem i våra nordiska grannländer är passerade och nu återstår bara gröna och röda linjerna. Jag tror dock inte att pendeltågen går förbi röda linjen redan nästa år. Röda linjen tappar fortfarande resenärer till pendeltågen, men det totala resandet ökar. När tappet avtar borde röda linjen börja öka igen. Befolkningen i röda linjens upptagningsområden växer ju.

[Lars_L]

Jag fortsätter en diskussion om trådens ämne som uppstod i tråden "Status C30?". Ja, för en gångs skull håller jag mig till rätt tråd!

Sedan tappar ju röda linjen passagerare. Tror nog pendeltågstrafiken går förbi röda linjen någon gång under våren 2020 i antalet passagerare (under sommaren har systemen varit lika stora ungefär - men röda linjen har ju en större andel studenter som drar upp resandet något under skolterminen).

Enligt "Regional linjetrafik 2018" har det skett ett trendbrott. Tunnelbanan hade 355 miljoner påstigningar förra året, vilket är den högsta siffran någonsin. Pendeltågen, Roslagsbanan och Saltsjöbanan hade 125,3 miljoner påstigningar förra året, vilket också är den högsta siffran någonsin. Lokaltågen har för första gången mer än en tredjedel av tunnelbanans påstigningar. "Fakta om SL och länet 2018" kommer med all sannolikhet att uppvisa samma trendbrott.

"Delårsrapport augusti 2019" prognostiserar att tunnelbanan får 1 200 000 påstigningar per vanlig vardag (ej att sammanblanda med vintervardag) medan pendeltågen får 391 000 påstigningar per vanlig vardag. Någon uppdelning i linjer redovisas inte. Enligt "Fakta om SL och länet 2017" hade tunnelbanan 1 277 000 påstigningar per vintervardag, varav 562 000 påstigningar på gröna linjen (44 procent), 506 000 påstigningar på röda linjen (39,6 procent) och 209 000 påstigningar på blå linjen (16,4 procent). Med samma andelar säger prognosen att gröna linjen får 528 100 påstigningar, röda linjen får 475 500 påstigningar och blå linjen får 196 400 påstigningar. Observera återigen skillnaden mellan vanlig vardag och vintervardag!

Röda linjen väntas alltså fortfarande ha avsevärt fler påstigningar än pendeltågen. Givet dagens samhällsutveckling är det väl troligt att Stockholms pendeltåg så småningom går förbi alla bansystem i Norden. Samtliga bansystem i våra nordiska grannländer är passerade och nu återstår bara gröna och röda linjerna. Jag tror dock inte att pendeltågen går förbi röda linjen redan nästa år. Röda linjen tappar fortfarande resenärer till pendeltågen, men det totala resandet ökar. När tappet avtar borde röda linjen börja öka igen. Befolkningen i röda linjens upptagningsområden växer ju.

Jo, men jag säger inte att röda linjen kommer fortsätta tappa så mycket. Men däremot tror jag inte pendeltågstrafiken ännu börjar stagnera. Om ökningstakten på röda linjen är 1-2 procent per år och pendeln 4-5, så tar det inte lång tid.

Man får gå många år tillbaka för att hitta så få resenärer på röda linjen som i augusti - och då var ju avstängningarna egentligen över på röda linjen. Sedan kan det förstås också vara mätfel med röda linjen på grund av ändrade resmönster etc. I juni hade faktiskt pendeln (om än marginellt) fler resenärer än röda linjen - men då var det förstås avstängningar på röda linjen som påverkade antalet resenärer.

Men visst, det kanske inte blir i vår. Beror ju hur ökningstakten står sig på pendeln - och det är ju som jag skrev tidigare orimligt att den ökar med 20 procent per år. Det är dock inte otroligt att pendeln tangerar 450 000 resenärer i december. I maj hade pendeln 410 000 resenärer och röda linjen 481 000. I april 414 000 respektive 489 000 för röda.

Men sedan är det ju yttre förutsättningar som påverkar också. Det vill säga om man klarar detta med utsättningen av tåg och hur mycket problem man har med infrastrukturen. Det senare brukar få ganska stor effekt på resandet. Samtidigt sätter man ju in rätt mycket mer trafik på pendeln från december. Även om det är lite svårt att räkna, är det ändå rimligt att även detta ger effekt i ökat resande.

Så även om inte pendeln "går om" i vår, så lär man nog då få betrakta dem som jämnstora trafiksystem.

[Enceladus]

Jo, men jag säger inte att röda linjen kommer fortsätta tappa så mycket. Men däremot tror jag inte pendeltågstrafiken ännu börjar stagnera. Om ökningstakten på röda linjen är 1-2 procent per år och pendeln 4-5, så tar det inte lång tid.

Man får gå många år tillbaka för att hitta så få resenärer på röda linjen som i augusti - och då var ju avstängningarna egentligen över på röda linjen. Sedan kan det förstås också vara mätfel med röda linjen på grund av ändrade resmönster etc. I juni hade faktiskt pendeln (om än marginellt) fler resenärer än röda linjen - men då var det förstås avstängningar på röda linjen som påverkade antalet resenärer.

Men visst, det kanske inte blir i vår. Beror ju hur ökningstakten står sig på pendeln - och det är ju som jag skrev tidigare orimligt att den ökar med 20 procent per år. Det är dock inte otroligt att pendeln tangerar 450 000 resenärer i december. I maj hade pendeln 410 000 resenärer och röda linjen 481 000. I april 414 000 respektive 489 000 för röda.

Men sedan är det ju yttre förutsättningar som påverkar också. Det vill säga om man klarar detta med utsättningen av tåg och hur mycket problem man har med infrastrukturen. Det senare brukar få ganska stor effekt på resandet. Samtidigt sätter man ju in rätt mycket mer trafik på pendeln från december. Även om det är lite svårt att räkna, är det ändå rimligt att även detta ger effekt i ökat resande.

Så även om inte pendeln "går om" i vår, så lär man nog då få betrakta dem som jämnstora trafiksystem.

Några frågor:

1. Är juni den första månaden någonsin som pendeltågen hade fler resenärer än röda linjen?

2. Var sker överströmningen, t.ex. från Norsborgslinjen till Södertäljelinjen, från Mörbylinjen till Ostkustbanan eller i innerstan?

3. Är det troligt att de fyra största bansystemen i Norden alla kommer att finnas i Stockholm under överskådlig tid?

[Lars_L]

Några frågor:

1. Är juni den första månaden någonsin som pendeltågen hade fler resenärer än röda linjen?

2. Var sker överströmningen, t.ex. från Norsborgslinjen till Södertäljelinjen, från Mörbylinjen till Ostkustbanan eller i innerstan?

3. Är det troligt att de fyra största bansystemen i Norden alla kommer att finnas i Stockholm under överskådlig tid?

1. Ja, det borde det ju vara. Förutsättningarna har ju varit sådana. Men har legat jämnsides alla tre sommarmånader.
2. Ingen som vet. Alla pendeltågslinjer har ju ökat ungefär lika mycket. Mer utredning behövs och också förstås om det ligger räknefel bakom.
3. De tre tyngsta (blåa linjen är det fler system som slår). Frågan är väl just kring 2030. S-tog minskar väl i och med utbyggnaden av Metron och behöver nog därför tid innan det blir någon konkurrent. Störst risk är väl att T-banan i Oslo kan sno tredjeplatsen.

[Enceladus]

3. De tre tyngsta (blåa linjen är det fler system som slår). Frågan är väl just kring 2030. S-tog minskar väl i och med utbyggnaden av Metron och behöver nog därför tid innan det blir någon konkurrent. Störst risk är väl att T-banan i Oslo kan sno tredjeplatsen.

Det tredje största bansystemet i Norden finns faktiskt inte i Stockholm, åtminstone inte än. Stockholms tunnelbana hade 355 miljoner resor under 2018. Resandet minskade marginellt under 2019, men någon ny siffra finns inte ännu. Enligt "Fakta om SL och länet 2018" hade gröna linjen 43,9 %, röda linjen 39,9 % och blå linjen 16,2 %. Därmed har vi följande lista:

1. Gröna linjen 155,8 miljoner resor (2018)
2. Röda linjen 141,5 miljoner resor (2018)
3. Oslos tunnelbana 122 miljoner resor (2018)
4. Stockholms pendeltåg 120 miljoner resor (2019)
5. Köpenhamns S-tåg 111,9 miljoner resor (2019)
6. Huvudstadsregionens närtrafik 70 miljoner resor (2018)
7. Köpenhamns metro M1/M2 66,6 miljoner resor (2019)
8. Helsingfors metro 62,9 miljoner resor (2015)
9. Blå linjen 57,6 miljoner resor (2018)
10. Köpenhamns metro M3/M4 12,3 miljoner resor (2019)

Jag har inga siffror för Oslos pendeltåg, men jag misstänker att blå linjen är större. Har jag missat något?

Både Helsingfors metro och Köpenhamns metro M3/M4 kommer att öka markant när systemen byggs ut. Om blå linjen hamnar på samma nivå som röda linjen efter utbyggnaden så borde den ändå bli större än alla bansystem i Norden utanför Stockholm.

Oslos tunnelbana har ganska hög belastning på den gemensamma sträckan. Det finns dock planer för en ny centrumtunnel. Då borde resandet minska på den befintliga stammen. Stockholms pendeltåg ökar emellertid så snabbt att Oslos tunnelbana ändå kan förlora tredjeplatsen innan utbyggnaden. Notera dock att siffrorna är från olika år, så skillnaden är antagligen större än 2 miljoner resor.

[Lars_L]

3. De tre tyngsta (blåa linjen är det fler system som slår). Frågan är väl just kring 2030. S-tog minskar väl i och med utbyggnaden av Metron och behöver nog därför tid innan det blir någon konkurrent. Störst risk är väl att T-banan i Oslo kan sno tredjeplatsen.

Det tredje största bansystemet i Norden finns faktiskt inte i Stockholm, åtminstone inte än. Stockholms tunnelbana hade 355 miljoner resor under 2018. Resandet minskade marginellt under 2019, men någon ny siffra finns inte ännu. Enligt "Fakta om SL och länet 2018" hade gröna linjen 43,9 %, röda linjen 39,9 % och blå linjen 16,2 %. Därmed har vi följande lista:

1. Gröna linjen 155,8 miljoner resor (2018)
2. Röda linjen 141,5 miljoner resor (2018)
3. Oslos tunnelbana 122 miljoner resor (2018)
4. Stockholms pendeltåg 120 miljoner resor (2019)
5. Köpenhamns S-tåg 111,9 miljoner resor (2019)
6. Huvudstadsregionens närtrafik 70 miljoner resor (2018)
7. Köpenhamns metro M1/M2 66,6 miljoner resor (2019)
8. Helsingfors metro 62,9 miljoner resor (2015)
9. Blå linjen 57,6 miljoner resor (2018)
10. Köpenhamns metro M3/M4 12,3 miljoner resor (2019)

Jag har inga siffror för Oslos pendeltåg, men jag misstänker att blå linjen är större. Har jag missat något?

Både Helsingfors metro och Köpenhamns metro M3/M4 kommer att öka markant när systemen byggs ut. Om blå linjen hamnar på samma nivå som röda linjen efter utbyggnaden så borde den ändå bli större än alla bansystem i Norden utanför Stockholm.

Oslos tunnelbana har ganska hög belastning på den gemensamma sträckan. Det finns dock planer för en ny centrumtunnel. Då borde resandet minska på den befintliga stammen. Stockholms pendeltåg ökar emellertid så snabbt att Oslos tunnelbana ändå kan förlora tredjeplatsen innan utbyggnaden. Notera dock att siffrorna är från olika år, så skillnaden är antagligen större än 2 miljoner resor.

Jo, Oslos tunnelbana har ju ökat rätt mycket senaste åren, men det var inte många år sedan som Oslo låg på blåa linjens nivå. Pendeln i Sthlm har ju också legat i samma härad ungefär. Helsingfors metro är väl också betydligt större idag än siffran för 2015 -med tanke på utbyggnaden. Om jag räknar rätt hade man 2018 278 800 passagerare per vardag, i jämförelse med 201 400, 2015. Mätvärdet för helår i förhållande till vanlig vardag låg då på 312,2 omräknat skulle man då 2018 ha 87 miljoner.

När det gäller Oslos lokaltågstrafik så har man ju en liknande modell som i Köpenhamn (även om man kör på gemensam bana), vilket gör det lite svårt att separera lokaltågen. Men Ruter anger 41,5 miljoner för 2018.

Sedan är det väl också en fråga vad man menar som bana, eller system. Ibland blir det ju lite sifferexercis också. Men beror ju även på vad som är syftet med statistiken. Särskilt knepigt blir ju detta med exempelvis pendeltåg/lokaltåg/regionaltåg där gränser och siffror kan bli mer otydliga. Så är ju pendeltågen i Stockholm numera större än S-tågen i Köpenhamn. Men å andra sidan innehåller ju pendeltågsnätet i Stockholm även trafik som går långt utanför länsgränsen. Någonstans kan ju uppräkningarna därmed bli lite fåniga - för vad som egentligen har betydelse är ju hur tunga systemen är på dimensionerande sträckning. I övrigt kan det ju snarast vara en följd av vilken tågtyp som rullar. Ifall SL exempelvis hade kört pendeltåg till Nykvarn, så skulle det ha räknats in i statistiken, samtidigt som det egentligen hade varit mer logiskt än att köra pendeltåg till Gnesta som nu ingår.

[Enceladus]

Jo, Oslos tunnelbana har ju ökat rätt mycket senaste åren, men det var inte många år sedan som Oslo låg på blåa linjens nivå. Pendeln i Sthlm har ju också legat i samma härad ungefär. Helsingfors metro är väl också betydligt större idag än siffran för 2015 -med tanke på utbyggnaden. Om jag räknar rätt hade man 2018 278 800 passagerare per vardag, i jämförelse med 201 400, 2015. Mätvärdet för helår i förhållande till vanlig vardag låg då på 312,2 omräknat skulle man då 2018 ha 87 miljoner.

När det gäller Oslos lokaltågstrafik så har man ju en liknande modell som i Köpenhamn (även om man kör på gemensam bana), vilket gör det lite svårt att separera lokaltågen. Men Ruter anger 41,5 miljoner för 2018.

Sedan är det väl också en fråga vad man menar som bana, eller system. Ibland blir det ju lite sifferexercis också. Men beror ju även på vad som är syftet med statistiken. Särskilt knepigt blir ju detta med exempelvis pendeltåg/lokaltåg/regionaltåg där gränser och siffror kan bli mer otydliga. Så är ju pendeltågen i Stockholm numera större än S-tågen i Köpenhamn. Men å andra sidan innehåller ju pendeltågsnätet i Stockholm även trafik som går långt utanför länsgränsen. Någonstans kan ju uppräkningarna därmed bli lite fåniga - för vad som egentligen har betydelse är ju hur tunga systemen är på dimensionerande sträckning. I övrigt kan det ju snarast vara en följd av vilken tågtyp som rullar. Ifall SL exempelvis hade kört pendeltåg till Nykvarn, så skulle det ha räknats in i statistiken, samtidigt som det egentligen hade varit mer logiskt än att köra pendeltåg till Gnesta som nu ingår.

Förra året hade Helsingfors metro 296 600 påstigande per vardag, så även den ökar ganska snabbt. Snart blir också nästa etapp av Västmetron klar. Om Köpenhamns S-tåg fortsätter att stagnera så har Helsingfors metro goda chanser att bli femma på listan. Det har flera gånger talats om att förlänga S-tågen till Roskilde, men det verkar aldrig bli av.

Jag förstår dock inte vad som skulle vara så speciellt med trafik utanför länsgränsen. Belastningen på dimensionerande snitt påverkas ju inte av resans startpunkt. I praktiken spelar det ingen roll att Bålsta ligger utanför länsgränsen. Däremot kan jag hålla med om att Gnestapendeln borde räknas separat, men till skillnad från Ringbanen är den ju försumbar.

Börjar Stockholm nå gränsen för hur många resenärer en stam kan ha? Hur stor tillväxtpotential har gröna linjen utan att resenärerna blir kvarlämnade på perrongerna? Det känns som att Stockholm behöver fler stammar för att kunna växa. Paris metro har ju färre resenärer per linje!

[Lars_L]

Förra året hade Helsingfors metro 296 600 påstigande per vardag, så även den ökar ganska snabbt. Snart blir också nästa etapp av Västmetron klar. Om Köpenhamns S-tåg fortsätter att stagnera så har Helsingfors metro goda chanser att bli femma på listan. Det har flera gånger talats om att förlänga S-tågen till Roskilde, men det verkar aldrig bli av.

Jag förstår dock inte vad som skulle vara så speciellt med trafik utanför länsgränsen. Belastningen på dimensionerande snitt påverkas ju inte av resans startpunkt. I praktiken spelar det ingen roll att Bålsta ligger utanför länsgränsen. Däremot kan jag hålla med om att Gnestapendeln borde räknas separat, men till skillnad från Ringbanen är den ju försumbar.

Börjar Stockholm nå gränsen för hur många resenärer en stam kan ha? Hur stor tillväxtpotential har gröna linjen utan att resenärerna blir kvarlämnade på perrongerna? Det känns som att Stockholm behöver fler stammar för att kunna växa. Paris metro har ju färre resenärer per linje!

Är det inte snarare till Helsingör man i alla fall i förstone talat om s-tåg? Man har ju olika spänning på banorna, så det kräver ju en konvertering av banan, vilket väl alltså är knepigare till Roskilde där man har annan fjärrtågs- och regionaltågstrafik. Men just vad man räknar in spårtrafiken till för kategorier är ju en viktig aspekt om man jämför trafiken i regioner. Även då exempelvis trafiken till/från Uppsala är ju inte obetydlig på pendeln och belastar ju knappast tågsystemets dimensionerande sträcka. Men min diskussion handlade ju snarast om syftet med en tråd om tågsystemens storlek. Men jag är kanske inte tillräckligt road av sådan statistik.

Återigen så jämför du som alltid äpplen och päron när du drar in Metron i Paris. Det är ju förhållandevis korta tåg jämfört med tunnelbanan i Stockholm. Sedan är det ju inte någon alarmerande trängsel i Stockholm på tunnelbanan. Det intressanta är ju att resandet inte verkar ha ökat så mycket på dimensionerande tid. Möjligen för att de som kan väljer att åka annan tid. Men i grunden är ju det stora problemet att man inte planerar smart med tågföljden, vilket skapar ojämn beläggning mellan avgångarna. Inte minst att man inte börjar med tvåminuterstrafiken förrän efter 7.50 från Gullmarsplan skapar ju stor trängsel närmaste kvarten innan. Nu bygger man ju också bort Hagsätragrenen med blåa linjen vilket minskar trycket ytterligare på gröna linjen söder om stan.

På röda linjen går det i alla fall att i det närmaste köra tvåminuterstrafik. Det gjorde man ju redan för femtio år sedan. SL har bara glömt bort grunden för att köra hög turtäthet. Det kräver bland annat vagnar med fler dörrar (som nya C30) och att man har lite koll på stationsuppehållen, samt att man är snabb på att vidta åtgärder ifall det sker trafikhändelser, så att man inte får fortsatta köer under resterande rusningstid.

Gröna linjen på den västra sidan är ju i princip endast problem med hur man fördelar resenärerna per avgång. Visserligen kommer det alltid inträffa situationer när det blir förseningar etc. Men med bra planering och bra genomtänkt tågföljd så är det inte ens något problem för Västerort med att grenen till Karolinska och Arenastaden tar en del tåglägen i anspråk.