Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev av
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev av
I tråden Glappet (Fridhemsplan-Odenplan/Hagastaden) har återigen Vantörsbanans förlängning från Hagsätra till Älvsjö aktualiserats. Min första tanke var "ja varför har man inte byggt detta för länge sedan"? Och jag bärjade fundera lite ingenjörsmässigt på överjords- kontra underjordsdragning och tillåtna lutningar, kurvradier och annat tekniskt.
Men sen slog det mej att det kanske finns en anledning till banan inte blivit byggd, trots att den funnits med i Stockholms stads planer åtminstone sedan början av femtiotalet. Så varför inte börja med en historisk tillbakablick!
I "Generalplan för Stockholm 1952" finns en möjlig förlängning av Vantörsbanan till Älvsjö med. Eftersom jag inte just nu har tillgång till planen vet jag inte hur "fast" denna plan var. (Och GP 1952 finns inte digitaliserad - det vore en kulturgärning av stora mått om någon /Stadsmuseum?/ fixade detta!)
En avgörande fråga är vilken trafikuppgift banan var tänkt att ha. Idag är det lätt att tro att det handlade om att knyta ihop tunnelbanan med stambanans lokaltåg i Älvsjö - men så resonerade man knappast i början av 50-talet. Visst fanns det en järnvägsstation i Älvsjö, men den låg en bit från förortsbebyggelsen. Nej resandet in till stan skedde (förmodligen) mest med Spårvägens busslinjer 64 och 65 - vi tittar på en karta från tiden:
Tunnelbanan är utbyggd till Högdalen, det finns ett gatunät utlagt (men ej byggt) för Rågsved medan Hagsätra inte finns med på kartan. Jag har ritat in den byggda förlängningen till Hagsätra och den planerade till Älvsjö.
Vi ser busslinjerna i Älvsjö, och att den planerade tunnelbanan går i ytläge fram till stambanan ungefär där Älvsjödepån nu ligger och sedan vidare parallellt med järnvägen fram till Älvsjö station. Var slutstationen skulle placeras var man inte på det klara med - det berodde på hur området som nu är mässan skulle utvecklas.
Tunnelbanans trafikuppgift var helt enkelt att ge Älvsjöborna en snabbare förbindelse in till stan än vad buss 64 och 65 kunde erbjuda - trots att det är en rejäl omväg via Rågsved. Att man även fick en bytespunkt mellan tunnelbanan och järnvägens lokaltåg var av helt underordnad betydelse, detta var ju långt före Hörjelöverenskommelsen och tankar på tät trafik med pendeltåg. Inom Stockholms stad var det tunnelbana och bussar som gällde!
När vi insett detta är det lättare att förstå varför förlängningen aldrig blev byggd. Som det lakoniskt konstateras i Tunnelbaneplan 1965:
"I den yttre änden kan Hagsätragrenen komma att förlängas från den nuvarande ändstationen till området öster om Älvsjö järnvägsstation. I den av
stadsfullmäktige antagna generalplanen för Hagsätra och Älvsjö centrum är denna bansträcka intagen men om den kommer till utförande blir beroende på Älvsjöområdets framtida utnyttjande."
Det framtida utnyttjandet blev mässhallarna med kringfunktioner - vilket inte gav trafikunderlag för tunnelbanan. Dessutom infördes tät pendeltågstrafik mellan Stockholm C och Älvsjö vilket ytterligare minskade motivet till tunnelbaneförlängningen.
TKO 2018-07-19
Not 1: Slutsatserna ovan baserar sej mest på "egen forskning" vilket innebär att de kan vara helt felaktiga! Rätta mej gärna om anledning finns...
Not 2: Naturligtvis är min avsikt att fortsätta diskussionen så vi kommer fram till dagens läge. Men jag tror att en historisk förståelse är viktig.
Men sen slog det mej att det kanske finns en anledning till banan inte blivit byggd, trots att den funnits med i Stockholms stads planer åtminstone sedan början av femtiotalet. Så varför inte börja med en historisk tillbakablick!
I "Generalplan för Stockholm 1952" finns en möjlig förlängning av Vantörsbanan till Älvsjö med. Eftersom jag inte just nu har tillgång till planen vet jag inte hur "fast" denna plan var. (Och GP 1952 finns inte digitaliserad - det vore en kulturgärning av stora mått om någon /Stadsmuseum?/ fixade detta!)
En avgörande fråga är vilken trafikuppgift banan var tänkt att ha. Idag är det lätt att tro att det handlade om att knyta ihop tunnelbanan med stambanans lokaltåg i Älvsjö - men så resonerade man knappast i början av 50-talet. Visst fanns det en järnvägsstation i Älvsjö, men den låg en bit från förortsbebyggelsen. Nej resandet in till stan skedde (förmodligen) mest med Spårvägens busslinjer 64 och 65 - vi tittar på en karta från tiden:
Tunnelbanan är utbyggd till Högdalen, det finns ett gatunät utlagt (men ej byggt) för Rågsved medan Hagsätra inte finns med på kartan. Jag har ritat in den byggda förlängningen till Hagsätra och den planerade till Älvsjö.
Vi ser busslinjerna i Älvsjö, och att den planerade tunnelbanan går i ytläge fram till stambanan ungefär där Älvsjödepån nu ligger och sedan vidare parallellt med järnvägen fram till Älvsjö station. Var slutstationen skulle placeras var man inte på det klara med - det berodde på hur området som nu är mässan skulle utvecklas.
Tunnelbanans trafikuppgift var helt enkelt att ge Älvsjöborna en snabbare förbindelse in till stan än vad buss 64 och 65 kunde erbjuda - trots att det är en rejäl omväg via Rågsved. Att man även fick en bytespunkt mellan tunnelbanan och järnvägens lokaltåg var av helt underordnad betydelse, detta var ju långt före Hörjelöverenskommelsen och tankar på tät trafik med pendeltåg. Inom Stockholms stad var det tunnelbana och bussar som gällde!
När vi insett detta är det lättare att förstå varför förlängningen aldrig blev byggd. Som det lakoniskt konstateras i Tunnelbaneplan 1965:
"I den yttre änden kan Hagsätragrenen komma att förlängas från den nuvarande ändstationen till området öster om Älvsjö järnvägsstation. I den av
stadsfullmäktige antagna generalplanen för Hagsätra och Älvsjö centrum är denna bansträcka intagen men om den kommer till utförande blir beroende på Älvsjöområdets framtida utnyttjande."
Det framtida utnyttjandet blev mässhallarna med kringfunktioner - vilket inte gav trafikunderlag för tunnelbanan. Dessutom infördes tät pendeltågstrafik mellan Stockholm C och Älvsjö vilket ytterligare minskade motivet till tunnelbaneförlängningen.
TKO 2018-07-19
Not 1: Slutsatserna ovan baserar sej mest på "egen forskning" vilket innebär att de kan vara helt felaktiga! Rätta mej gärna om anledning finns...
Not 2: Naturligtvis är min avsikt att fortsätta diskussionen så vi kommer fram till dagens läge. Men jag tror att en historisk förståelse är viktig.
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
- Stefan Widén
- Inlägg: 3042
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Såsom boendes i Älvsjö på Vältstigen 1965-1971 kan jag minnas tre sätt att ta sig till innerstaden.
1 193 till Fruängen och >tunnelbana
2 193 till Svedmyra och tunnelbana
3 193 till Älvsjö station och tåget in.
Tåget in var det klart snabbaste om man skulle till city. Skulle man till andra delar av stan med tunnelbanestation tåg man tunnelbanan.
(Behöver jag säga att man vart extra glad när man fick åka Nynäståget eftersom de hade roligare vagnar. Inte lika roligt var det att man ofta fick gå till stationen efter som de vuxna tyckte det var " en skön promenad" )
Alltså här tror jag är den främsta orsaken till att tunnelbanan inte byggdes fram till Älvsjö... Det tog mycket längre tid att ta sig in till city. (skulle säga ca 15-20 min.)
Även att man troligen redan då hade planerna för den "nya" pendeltågstrafiken i tanke.
Stefan
1 193 till Fruängen och >tunnelbana
2 193 till Svedmyra och tunnelbana
3 193 till Älvsjö station och tåget in.
Tåget in var det klart snabbaste om man skulle till city. Skulle man till andra delar av stan med tunnelbanestation tåg man tunnelbanan.
(Behöver jag säga att man vart extra glad när man fick åka Nynäståget eftersom de hade roligare vagnar. Inte lika roligt var det att man ofta fick gå till stationen efter som de vuxna tyckte det var " en skön promenad" )
Alltså här tror jag är den främsta orsaken till att tunnelbanan inte byggdes fram till Älvsjö... Det tog mycket längre tid att ta sig in till city. (skulle säga ca 15-20 min.)
Även att man troligen redan då hade planerna för den "nya" pendeltågstrafiken i tanke.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Intressant "ögonvittnesinformation"!
Som - tycker jag - visar att på 60-talet var förlängningsidén redan död.
Några frågor/funderingar:
- Biljettpriser. Var det dyrare att åka tåg än buss/tunnelbana?
- Turtäthet. Innan pendeltågstrafiken startade (1968 Kungsängen-Västerhaninge, 1969 hela nätet) var det kanske inte så mycket bevänt med frekvensen? Jag bodde i Kallhäll från 1965 men minns inte riktigt...
- Förlängningen till Älvsjö planerades i slutet av 40-talet. Då var förmodligen turtätheten på järnvägen ännu sämre, och tankar om taxesamordning långt borta.
/TKO
Som - tycker jag - visar att på 60-talet var förlängningsidén redan död.
Några frågor/funderingar:
- Biljettpriser. Var det dyrare att åka tåg än buss/tunnelbana?
- Turtäthet. Innan pendeltågstrafiken startade (1968 Kungsängen-Västerhaninge, 1969 hela nätet) var det kanske inte så mycket bevänt med frekvensen? Jag bodde i Kallhäll från 1965 men minns inte riktigt...
- Förlängningen till Älvsjö planerades i slutet av 40-talet. Då var förmodligen turtätheten på järnvägen ännu sämre, och tankar om taxesamordning långt borta.
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
- Stefan Widén
- Inlägg: 3042
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Priserna minns jag inte men frågan är om det vart så mycket dyrare eftersom det var väl reslängdstaxa vid den tiden på buss och T
Turtätheten innan P startade var väl det lite si och så med på dagtid och helger. Därav att man åkte nynäståget
Från 75 var det iaf 30 min som grund på Södertälje och frågan är om det inte var det redan från början.
Stefan
Turtätheten innan P startade var väl det lite si och så med på dagtid och helger. Därav att man åkte nynäståget
Från 75 var det iaf 30 min som grund på Södertälje och frågan är om det inte var det redan från början.
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
-
- Inlägg: 752
- Blev medlem: tisdag 07 oktober 2003 19:25
- Ort: Tromsø
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Tidigare gick ju både 64 och 65 hela vägen in till Hornstull. 64 gick också till Skanstull om man åkte åt andra hållet. Så det var ju en bekväm direkt förbindelse. Lades de här bussförbindelserna om till "matarbussar" när T-banan kom till Fruängen eller skedde det tidigare kan undras. För övrigt gick ju också SJ-bussarna från Segeltorp, Stuvsta och resten av Huddinge också direkt till Hornstull. Lade man ned den trafiken samtidigt ..... eller skedde det när SL uppstod.
Donkeyman Filosoferar på http://www.nordens-paris.blogspot.com
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
I modern tid har pendeltågens kapacitet varit ett problem. En förlängning av Vantörsbanan till Älvsjö skulle ju öka belastningen på ett icke försumbart sätt. I detta utlåtande från 2013 talas det om att Citybanan skulle vara en förutsättning, men den förväntade kapacitetsökningen har som bekant uteblivit. Den nya tunnelbanan mellan Fridhemsplan och Älvsjö har åter aktualiserat frågan, men det finns många andra projekt som också är aktuella.
En ny underjordisk station vid Hagsätra skulle förmodligen bli ganska dyr. Jämförelsevis kräver en länk mellan Hjulsta och Barkarby ingen ny station, även om restidsnyttorna möjligtvis blir mindre. Den också aktuella sammankopplingen mellan Spårväg Syd och Tvärbanan är jämförbar och avlastar dessutom pendeltågen. Det är inte självklart vilka projekt som kommer att prioriteras i nästa förhandling. Till yttermera visso har de flesta bostäder räknats med i blå linjens förlängning till Gullmarsplan, och de bostäder som inte har räknats med har istället inkluderats i den nya tunnelbanan till Fridhemsplan. Vid behov brukar det dock gå bra att trixa lite med influensområdena.
En ny underjordisk station vid Hagsätra skulle förmodligen bli ganska dyr. Jämförelsevis kräver en länk mellan Hjulsta och Barkarby ingen ny station, även om restidsnyttorna möjligtvis blir mindre. Den också aktuella sammankopplingen mellan Spårväg Syd och Tvärbanan är jämförbar och avlastar dessutom pendeltågen. Det är inte självklart vilka projekt som kommer att prioriteras i nästa förhandling. Till yttermera visso har de flesta bostäder räknats med i blå linjens förlängning till Gullmarsplan, och de bostäder som inte har räknats med har istället inkluderats i den nya tunnelbanan till Fridhemsplan. Vid behov brukar det dock gå bra att trixa lite med influensområdena.
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Intressant diskussion om hur man tog sig från Älvsjö in till "stan" på 60-talets slut. Det fanns ju olika alternativ men åkte man med tåg eller med SJ-buss var det väl en helt annan taxa, så att man måste lösa ytterligare biljett för att komma vidare i Stockholm? 50-kortet kom väl 1971 och enhetstaxa (kupongerna) kom väl 1973 om jag minns rätt. Rätta mig gärna om minnet sviker. Det borde också ha påverkat vilken resväg man valde för att komma vidare.
/Lars J
/Lars J
- Stefan Widén
- Inlägg: 3042
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Vi var inte vaneresenärer utan det var när man hade ett ärende man åkte in. Så då kan jag tänka att skillnaden inte var så stor. En frågan som slog var när bussarna i förorterna fick 100 nummer? På kartan är ju tunnelbanan och en ny linje 191 med samt 64 och 65 som gick till stan....193 som jag åkte med gick Johan skyttes väg....
Stefan
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Buss linje 191 gick inte in till stan, 1964 så lades linjenummrena om i sydväst och fick 100 nummer.Stefan Widén skrev:Vi var inte vaneresenärer utan det var när man hade ett ärende man åkte in. Så då kan jag tänka att skillnaden inte var så stor. En frågan som slog var när bussarna i förorterna fick 100 nummer? På kartan är ju tunnelbanan och en ny linje 191 med samt 64 och 65 som gick till stan....193 som jag åkte med gick Johan skyttes väg....
Stefan
Mvh AGR
AGR
Alla mina bilder på forum är © AGR
Åk effektivt åk kollektivt!
Använder numera en Canon EOS 1000D
Alla mina bilder på forum är © AGR
Åk effektivt åk kollektivt!
Använder numera en Canon EOS 1000D
- Stefan Widén
- Inlägg: 3042
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Tack för uppgiften... syftade lite fel i texten om 191
Stefan
Stefan
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Jag bodde på Nybohov vid den här tiden och hade förmånen att kunna "surfa" på den röda och blåa "vågen" i rusningstid från Årstadal till innerstaden. Egentligen så avgjorde den dagliga sinnesstämningen om man skulle åka A24,B23/B24,A29,B29 eller H15,H19 och H21/H22. Rusningstiden kunde andra överraskande valmöjligheter dyka upp. Resans destination var förstås en begränsande faktor. Busslinjerna lades om till s.k matarlinjer när t-banan tillkom 5 april 1964. Det intressanta i den ändringen förutom tunnelbanan är att hela resemagistralen försköts från sydväst till Kungsholmen till att bli sydväst till City. Mångårigt invant arbetsresande blev då besvärligare. Besvärligast fick nog Solbergaborna från att tidigare i god turtäthet rest direkt med busslinje 68 till Kungsholmen fick man nu ta omvägen via Telefonplan och byta två gånger. (Det är först på senare tid som man återfått denna direktförbindelse och då med linje 726 som väl numera lever en halvdan tillvaro). men visst merparten av resenärerna fick det bättre bl.a så slapp man tidsödande stopp p.g.a Liljeholmsbrons öppnande ej heller att glömma. Det verkar allmänt som att man blundade för att omstigningstiden till tunnelbanan inte var något tidsspill utan alla visste ju att allt var bättre med tunnelbanan förstås!Claes Thure Moberg skrev:Tidigare gick ju både 64 och 65 hela vägen in till Hornstull. 64 gick också till Skanstull om man åkte åt andra hållet. Så det var ju en bekväm direkt förbindelse. Lades de här bussförbindelserna om till "matarbussar" när T-banan kom till Fruängen eller skedde det tidigare kan undras. För övrigt gick ju också SJ-bussarna från Segeltorp, Stuvsta och resten av Huddinge också direkt till Hornstull. Lade man ned den trafiken samtidigt ..... eller skedde det när SL uppstod.
Det fick SS "äta upp" i den s.k "Brännkyrkautredningen" där man hade förväntat sig en 100 % upplevd förbättring, ja kanske över 100 % om man ser på förväntat antal nyresande. Så blev det inte och nämnda magistralförskjutning var huvudorsaken. SS hemligstämplade undersökningen som faktiskt förblev så till början av 70-talet. För att mildra effekterna så inrättades blixtsnabbt linje 97 från Liljeholmen till Västerbroplan och Essingen samt linje 49 förlängdes från Fridhemsplan till Liljeholmen. Omfattande restriktioner fanns för att försöka åka dessa linjer parallellt med tunnelbanan till Hornstull!
Visst som Claes Thure säger så gick ju SJ-linjerna 3 och 6 också förbi Årstadal till den udda vändhållplatsen Zinkensdamm. Där härskade allt som oftast nya CF som ju var lite spännande särskilt de som var omställningsbussar så egentligen var "flodvågen" vid Årstadal röd/blå/orange. Men som ung grabb så kändes det säkrast att hålla sig till den invanda röd-blå delen. Dessutom är jag inte helt säker på om SJ fick befordra resenärer lokalt inom SS trafikområde. Och även om man nu fick det så var SJ-taxan i sig avskräckande. Osäker på om dessa linjer avkortades till Fruängen i samband med tunnelbanans öppnande eller om det skedde senare.
Slutligen en praktisk fråga vad det gäller trafikeringen vid Årstadal. Sista tiden när busstrafiken var som tätast så stog det en trafikmästare vid hpl Årstadal söderut. Hans uppgift var att vinka fram bussarna varefter de kom och få de att köra om varandra. Annars så skulle den täta busstrafiken medföra att hpl Årstadal förskjöts mot Hornstull!
//218
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Går vi ännu längre tillbaka i tiden, till år 1930, så var både 64 och 65, vilka tråden har kommit att handla om, ringlinjer mellan Varvsgatan (Hornstull) och Älvsjö. Länken innehåller förutom mer detaljerade linjesträckningar även intressant resandestatistik. På den tiden var det inte "tunnelbana och bussar som gällde", utan det var spårvagnar som gick dygnet runt - ja, en gång i tiden var Stockholm som spårvägsstaden Prag!Claes Thure Moberg skrev:Tidigare gick ju både 64 och 65 hela vägen in till Hornstull.
Pendeltågstrafiken inleddes mellan Kungsängen och Södertälje C (se tidtabellen här).TKO skrev:1968 Kungsängen-Västerhaninge
Linje 64 blev 144 när den kortades av till Fruängen, men det finns linjer med innerstadsnummer som huvudsakligen är förortslinjer, t.ex. 71. Samtidigt är linje 164 tresiffrig, så den nuvarande numreringen är nog ganska godtycklig.Stefan Widén skrev:En frågan som slog var när bussarna i förorterna fick 100 nummer?
Förbindelserna mellan Solberga och Kungsholmen borde bli acceptabla när den nya tunnelbanan öppnar (linje 726 skulle också kunna få fler avgångar och ett till stopp i Solberga). Alla blir förstås inte nöjda, men en tunnelbanestation i Solberga skulle inte täcka hela området. Utbudet skulle bli ännu sämre för de som inte har gångavstånd till tunnelbana. Nu finns möjligheten att trafikera en högfrekvent linje, men det verkar tyvärr alltid ta några år innan kollektivtrafiken anpassas till nybyggnation. Situationen är dock ännu värre i Barkarbystaden (regelbundet fulla bussar och ingen nattrafik). Där är utbudet så undermåligt att det riskerar att sätta käppar i hjulet för ytterligare byggnation!218 skrev:Det intressanta i den ändringen förutom tunnelbanan är att hela resemagistralen försköts från sydväst till Kungsholmen till att bli sydväst till City. Mångårigt invant arbetsresande blev då besvärligare. Besvärligast fick nog Solbergaborna från att tidigare i god turtäthet rest direkt med busslinje 68 till Kungsholmen fick man nu ta omvägen via Telefonplan och byta två gånger. (Det är först på senare tid som man återfått denna direktförbindelse och då med linje 726 som väl numera lever en halvdan tillvaro).
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Tänk att jag glömde att tågen gick Kungsängen-Södertälje det första året, sedan gick pendeltågen Märsta-Södertälje och Kungsängen-Stockholm C under flera år. När det blev pendeltåg på Nynäsbanan minns jag inte, runt 75 kanske?Enceladus skrev:Pendeltågstrafiken inleddes mellan Kungsängen och Södertälje C (se tidtabellen här).TKO skrev:1968 Kungsängen-Västerhaninge
Det var i stort sett halvtimmestrafik på pendeltågslinjerna redan från början. När det blev pendeltåg även på Nynäsbanan innebar det alltså 4 tåg i timmen vid Älvsjö, dock inte jämn kvartstrafik.Stefan Widén skrev:Turtätheten innan P startade var väl det lite si och så med på dagtid och helger. Därav att man åkte nynäståget
Från 75 var det iaf 30 min som grund på Södertälje och frågan är om det inte var det redan från början.
Ytterstadsbussarna började med hundranummer i början på 50-talet, det var dock bara "matarbussar" till tunnelbana (och i något fall spårväg) som fick dessa nummer - "direktbussar" in till stan behöll tvåsiffriga nummer. Ett byte från matarbuss till tunnelbana (och tvärt om) räknades taxemässigt inte som en övergång, vilket signalerades av linjenumret i hundraserien. Tidigare hade matarbussar haft linjenummer som 17A, 19A etc.Stefan Widén skrev:En frågan som slog var när bussarna i förorterna fick 100 nummer?
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Användes begreppet Hornstull före det att T-banestationen med det namnet öppnades? Spårvägshållplatsen och gatukorsningen nära Liljeholmsbron hette ju Hornsplan.Claes Thure Moberg skrev:Tidigare gick ju både 64 och 65 hela vägen in till Hornstull. 64 gick också till Skanstull om man åkte åt andra hållet. Så det var ju en bekväm direkt förbindelse. Lades de här bussförbindelserna om till "matarbussar" när T-banan kom till Fruängen eller skedde det tidigare kan undras. För övrigt gick ju också SJ-bussarna från Segeltorp, Stuvsta och resten av Huddinge också direkt till Hornstull. Lade man ned den trafiken samtidigt ..... eller skedde det när SL uppstod.
(Det har förstås funnits en tull i trakten, en gång i tiden. Men den låg väl närmare Slussen än dagens Hornstull, tror jag.)
Senast redigerad av LÅ1 den söndag 22 juli 2018 10:47, redigerad totalt 1 gånger.
Rädda en medmänniskas liv, ge blod!
Att betala kontant är en solidaritetshandling
Att betala kontant är en solidaritetshandling
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Vi flyttade till Kallhäll 1965, och pappa jobbade inne i stan. Jag har ett svagt minne av att det fanns kombinerade månadsbiljetter för resa med SJ-tåg och tunnelbana/buss i innerstaden. SJ-delen var ett viserkort för obegränsat antal resor medan SS-delen var ett "klippkort" med en väldig massa klipp. Men detta är länge sedan så det är inte alls säkert att min minnesbild stämmer med verkligheten!Lars_J skrev:Intressant diskussion om hur man tog sig från Älvsjö in till "stan" på 60-talets slut. Det fanns ju olika alternativ men åkte man med tåg eller med SJ-buss var det väl en helt annan taxa, så att man måste lösa ytterligare biljett för att komma vidare i Stockholm? 50-kortet kom väl 1971 och enhetstaxa (kupongerna) kom väl 1973 om jag minns rätt. Rätta mig gärna om minnet sviker. Det borde också ha påverkat vilken resväg man valde för att komma vidare.
/Lars J
Och hur biljettsystemet fungerade sedan SL tog över pendeltåg och förortsbussar fram till 50-kort och kupongsystemet för enkelresor minns jag inte allls, trots att jag då själv åkte nästan dagligen. Jag tror att enkelbiljetterna som såldes på stationen var av Almextyp, samma som på bussarna.
Ja det var lite funderingar kring biljetter och taxor. På orter som hade både SJ och SS-trafik - Älvsjö, Sundbyberg och Spånga t ex - tror jag att skillnader i taxesystemen hade en rätt stor påverkan på val av färdväg. Det fanns förmodligen också en inriktning från Stadshuset att spårvägens linjenät skulle täcka in hela staden, inklusive de delar som inkorporerades under 1900-talet. SJ:s tåg och bussar räknades inte i det sammanhanget, inte heller andra bussbolags linjer som berörde staden.
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
-
- Inlägg: 752
- Blev medlem: tisdag 07 oktober 2003 19:25
- Ort: Tromsø
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
LÅ1 har nog rätt här. Det är namnförvirring.LÅ1 skrev: Användes begreppet Hornstull före det att T-banestationen med det namnet öppnades? Spårvägshållplatsen och gatukorsningen nära Liljeholmson hette ju Hornsplan. (Det har förstås funnits en tull i trakten, en gång i tiden. Men den låg väl närmare Slussen än dagens Hornstull, tror jag.)
Jag bodde själv i området på 1950-talet och alla sade Hornsplan den gången även om Hornsplan bara var namnet på torget i skärningen av Hornsgatan, Långholmsgatan och Liljeholmsbron. Tror också att namnet "Hornstull" kom till allmän användning när T-banan kom. Själva Hornsplan har ju i praktiken förvandlats till en trafikapparat.
Den gamla stadstullen låg vid brofästet från den gamla Liljeholmsbron, det vill säga i slutet av det som förr hette Brännkyrkagatan. Alltså på stranden nedanför biografen Rio. Den delen av Brännkyrkagatan (det vill säga gatan som ledde till Brännkyrka) har numera fått namnet Bergsunds Strand, fortsättningen heter Hornsbruksgatan, dagens Brännkyrkagata är alltså kortare än tidigare sedan man rest en stor byggnad tvärs över den gamla gatan. Som ett minne av den gamla Liljeholmsbron låg ett ölcafé vid namn "Brocafeet" några meter in på Brännkyrkagatan men det blev ju "flongiserat" redan på 70-talet. I likhet med alla andra ölcaféer.
Den gången kallade man de kvarteren för Bergsund medan resten av stadsdelen hette Högalid. Numera har i princip allt väst om Ringvägen fått artistnamnet "Hornstull". Som alltså förvandlats till ett stadsdelsnamn. Men det betyder också att T-banestation Zinkensdamm plötsligt har hamnat vid gränsen till Hornstull. Men jag undrar ändå om inte "folk flest" ser namnet Hornstull som synonymt med den gamla Hornsplan.
Donkeyman Filosoferar på http://www.nordens-paris.blogspot.com
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Nja det är väl på sin höjd Bergsund som har blivit ”Hornstull” i folkmun; om någon innerstadsbo kallar Högalid för Hormstull så är hen nog inflyttad. Om man säger ”vi ses vid Hornstull” utan precisering så menas väl vanligtvis korsningen Långholmsgatan/Bergsunds strand eller dess absoluta närhet.
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Om man säger "vi ses vid Hornstull" utan precisering är risken stor att man inte ses alls! Fast nuförtiden löser man det ju ändå, det var värre förr...daniel_s skrev:---klipp---
Om man säger ”vi ses vid Hornstull” utan precisering så menas väl vanligtvis korsningen Långholmsgatan/Bergsunds strand eller dess absoluta närhet.
/TKO
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
-
- Inlägg: 752
- Blev medlem: tisdag 07 oktober 2003 19:25
- Ort: Tromsø
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
För mig är Hornstull synonymt med Hornsplan. Men gå in och googla på Hornstull så får ni se vad till exempel VisitStockholm anser. Jag inser att jag inte hade mina barnaår i Högalid utan i Hornstull. Jag lekte inte heller nere i Bergsund utan i Hornstull. Och så vidare. Kulturskymning kallar jag detta men jag är ju bara en gammal obstinat gubbe.TKO skrev:Om man säger "vi ses vid Hornstull" utan precisering är risken stor att man inte ses alls! Fast nuförtiden löser man det ju ändå, det var värre förr...daniel_s skrev:---klipp--- Om man säger ”vi ses vid Hornstull” utan precisering så menas väl vanligtvis korsningen Långholmsgatan/Bergsunds strand eller dess absoluta närhet.
/TKO
Donkeyman Filosoferar på http://www.nordens-paris.blogspot.com
Re: Vantörsbanan till Älvsjö - förlängningen som aldrig blev
Vad Visit Stockholm menar med Hornstull är väl högst ointressant, de talar ju bara till de oinvigda.
Hornsplan är väl i alla fall en ganska meningslös plats att tala om överhuvudtaget nuförtiden. Om man inte ”flyttar” namnet till den plats jag pekat på.
Hornsplan är väl i alla fall en ganska meningslös plats att tala om överhuvudtaget nuförtiden. Om man inte ”flyttar” namnet till den plats jag pekat på.