Norrköping: Körning i "fel" riktning med lyrabygel

[gek]

Har just läst Willy Forsströms utmärkta bok "Gula faran - rullar vidare...". På sid 135 nämns att de tolv äldsta motorvagnarna i början av 1930-talet fick sina saxbyglar utbytta mot lyrabyglar (vilket de haft fram till 1920-talet) som "låstes i ett läge". Detta eftersom vagnarna nu endast skulle användas på ringlinjen. Man satte också i en bättre kontroller i ena änden, och vagnarna blev enligt Willy i praktiken enriktningsvagnar som kördes från B-änden endast vid rangering. Men i början av 1950-talet skedde "vådliga färder" då vagnarna kördes i "fel" ände när de användes som insatsvagnar.

Kan någon Norrköpingskunnig förklara ovanstående? Var strömavtagarna låsta så att de överhuvudtaget inte gick att vända, varken genom att vrida eller genom att t ex med en bambustång tvinga upp kontaktledningen så att bygeln kunde fällas åt andra hållet? Och bestod "vådligheten" i att man av misstag körde från fel ände eller var detta planerat på grund av brist på lämplig vändmöjlighet?

[leifd]

Har just läst Willy Forsströms utmärkta bok "Gula faran - rullar vidare...". På sid 135 nämns att de tolv äldsta motorvagnarna i början av 1930-talet fick sina saxbyglar utbytta mot lyrabyglar (vilket de haft fram till 1920-talet) som "låstes i ett läge". Detta eftersom vagnarna nu endast skulle användas på ringlinjen. Man satte också i en bättre kontroller i ena änden, och vagnarna blev enligt Willy i praktiken enriktningsvagnar som kördes från B-änden endast vid rangering. Men i början av 1950-talet skedde "vådliga färder" då vagnarna kördes i "fel" ände när de användes som insatsvagnar.

Kan någon Norrköpingskunnig förklara ovanstående? Var strömavtagarna låsta så att de överhuvudtaget inte gick att vända, varken genom att vrida eller genom att t ex med en bambustång tvinga upp kontaktledningen så att bygeln kunde fällas åt andra hållet? Och bestod "vådligheten" i att man av misstag körde från fel ände eller var detta planerat på grund av brist på lämplig vändmöjlighet?

Jag har läst på sidan 135 också nu. Men utan att vara säker då, så är min uppfattning den att vagnarna åter fick saxbyglar monterat, låt oss säga efter kriget. Så vådligheterna, tror jag endast handlar om körningen med de gamla och osäkra kontrollerna som fanns kvar i vagnarnas B-ändar. Bäst är nog om Willy själv svarar, för han är nog mest insatt i detta. Ska flagga upp frågan, så kanske han svarar.

[Willy Forsström]

Lyrorna gick inte att vända. I Norrköping hade man korta lyror och "bygelvändare" vid ändhållplatserna. Detta var troligen en "egen" konstruktion som fungerade så att vagnen backades över bygelvändaren varvid lyran reste sig rakt upp och tippade över åt andra hållet. Dessa anordningar hade tagits bort från luftledningen på 1920-talet.
När vagnarna kördes från Väster tull till Folkets park som extravagnar gick alltså lyran åt fel håll. Kunde inte tippa över då den låsts i ett läge. (Bakåt om du körde i A-änden) I B-änden som man var tvingad att köra i om man kom uppför Kungsgatan och skulle till Folkets park före 1953 fanns bara originalkontrollern. Samma årsmodell som på HSS 11 i Malmköping. Förarna var definitivt inte vana att köra sådana kontrollrar och jag vet åtminstone en förare som lyckades få till en ljusbåge som brände hål på plåten i kontrollern och eldade upp väskan som hängde på kontrollern.

[gek]

Lyrorna gick inte att vända. I Norrköping hade man korta lyror och "bygelvändare" vid ändhållplatserna. Detta var troligen en "egen" konstruktion som fungerade så att vagnen backades över bygelvändaren varvid lyran reste sig rakt upp och tippade över åt andra hållet. Dessa anordningar hade tagits bort från luftledningen på 1920-talet.

Tack för förklaringen. "Bygelvändare" vid slutstationer fanns på fler spårvägssystem, antagligen var de av ungefär samma konstruktion som i Norrköping. Jag har fått uppfattningen att man ofta också hade kontaktledningen högt placerad där bygelvändaren satt.

Finns det någon känd förklaring till att man i Norrköping fixerade lyrabyglarna så att de inte kunde tippas över? Ökad driftsäkerhet? Uppenbarligen ansågs det acceptabelt att undantagsvis köra med strömavtagaren vänd åt fel håll