Bryta betalvägg - mänsklig rättighet eller moraliskt fel?

[TKO]

I en annan tråd diskuteras olika sätt att ta sej igenom DN:s "betalvägg" för att slippa betala för att läsa låsta artiklar. Eftersom detta är så lätt verkar flera skribenter tycka att det är helt OK att göra så. Men är det verkligen det?

Är det inte som att säga "Konstapeln, cykeln hade så dåligt lås så jag snodde den..."?

Eller för att ta ett för detta forum mer närliggande exempel: Eftersom det inte är så svårt för två - eller fler - personer att passera en tunnelbanespärr på bara en biljett, är det då rätt at göra så?

(En följdfråga är om det kanske till och med kan vara brottsligt att uppsåtligt ta sej förbi en betalvägg utan att betala - det finns väl rättsfall om illegal avkodning av kodade tv-sändningar...)

funderar
Thomas K Ohlsson

[2763]

Eller för att ta ett för detta forum mer närliggande exempel: Eftersom det inte är så svårt för två - eller fler - personer att passera en tunnelbanespärr på bara en biljett, är det då rätt at göra så?

Det beror på om jag har rätt att göra det. Exempelvis får jag ju ta med ett litet barn på min biljett.

I fallet med DN så är det jag egentligen gör att neka DN rätten att spara en fil på min dator, vilket man har rätt att göra.

Vad jag kan se har dn inte särskilt märkt ut vilka artiklar som är betalartiklar.

Frågan blir väl så i stället: Hur ska jag som nyttjar rättern att neka cookies veta när jag går över gränsen och läser en betalartikel?

Om inte det går blir det svårt att avgöra uppsåt och i en webapplikation där det normala är tillgång så har man nog inte mycket till rättsfall.

[Odd]

Det finns en dom som kanske kan agera vägledning.
https://www.journalisten.se/nyheter/eu- ... r-lankning

Även om det inte är samma sak så tror jag det är en vägledning om huruvida det är tillåtet att kringgå betalväggar eller ej.
Det är definitivt brottsligt att exempelvis sprida länkar eller metoder som gör att en betalvägg kringgås. Om du gör det för eget bruk så är det nog inte brottsligt, men det är kanske moraliskt obra.

När det gäller rätten att spara cookie-filer och annan information i din dator så finns det ingen lag som förbjuder det. Om du har accepterat användarvillkoren för en webbläsare så har du även accepterat att filer sparas. Rent tekniskt så är det inte hemsidan som sparar filerna, det är webbläsaren, då det står tillverkaren av webbläsaren fritt att använda vilken metod hen vill. Det skulle exempelvis kunna innebära att cookieinformation mm inte lagras på disken utan på nätet, det s k molnet.
Exempelvis lyder villkoren i punkt 7.1 för Google Chrome enligt följande:

7.1 Du förstår att ansvaret för all information (t.ex. datafiler, skriven text, datorprogram, musik, ljudfiler och andra ljud, foton, videor och andra bilder) som du har åtkomst till som en del av, eller via ditt bruk av tjänsterna, helt och hållet åligger den person som innehållet härrör från. All sådan information kallas härefter för "innehåll".

De säger alltså att det räknas som innehåll som härrör från de tjänster som du använder dig av på nätet. Du har alltså godkänt att webbläsaren får spara dessa filer på din dator.

Huruvida man får spåra eller inte med hjälp av de medel som står till buds i en webbläsare eller ej, det regleras i andra lagar och regler, än så länge PUL. Notera att cookies som inte används för att kunna koppla dig som person till något ej heller räknas som personuppgifter. Det

[darthjpp]

Det finns en dom som kanske kan agera vägledning.
https://www.journalisten.se/nyheter/eu- ... r-lankning

Även om det inte är samma sak så tror jag det är en vägledning om huruvida det är tillåtet att kringgå betalväggar eller ej.
Det är definitivt brottsligt att exempelvis sprida länkar eller metoder som gör att en betalvägg kringgås. Om du gör det för eget bruk så är det nog inte brottsligt, men det är kanske moraliskt obra.

När det gäller rätten att spara cookie-filer och annan information i din dator så finns det ingen lag som förbjuder det. Om du har accepterat användarvillkoren för en webbläsare så har du även accepterat att filer sparas. Rent tekniskt så är det inte hemsidan som sparar filerna, det är webbläsaren, då det står tillverkaren av webbläsaren fritt att använda vilken metod hen vill. Det skulle exempelvis kunna innebära att cookieinformation mm inte lagras på disken utan på nätet, det s k molnet.
Exempelvis lyder villkoren i punkt 7.1 för Google Chrome enligt följande:

7.1 Du förstår att ansvaret för all information (t.ex. datafiler, skriven text, datorprogram, musik, ljudfiler och andra ljud, foton, videor och andra bilder) som du har åtkomst till som en del av, eller via ditt bruk av tjänsterna, helt och hållet åligger den person som innehållet härrör från. All sådan information kallas härefter för "innehåll".

De säger alltså att det räknas som innehåll som härrör från de tjänster som du använder dig av på nätet. Du har alltså godkänt att webbläsaren får spara dessa filer på din dator.

Huruvida man får spåra eller inte med hjälp av de medel som står till buds i en webbläsare eller ej, det regleras i andra lagar och regler, än så länge PUL. Notera att cookies som inte används för att kunna koppla dig som person till något ej heller räknas som personuppgifter. Det

Samtidigt ger t.ex. webbläsaren Chrome dig tillgång till att styra hur cookies skall hanteras, där bl.a. möjligheten att blockera cookies från en specifik site är möjlig.
chrome://settings/content/cookies
Det finns gott om inställningar i chrome (och även i andra webbläsare) som visserligen kanske inte är aviserade i menyer, men som ändock är åtkomliga för användaren. Blockering av cookies från en site är en sådan. Det finns dessutom ett antal tredjeparts tillägg för liknande hantering.
Så, jag kan säga nej till att spara t.ex. cookies från dn.se, och då kommer jag åt betalartiklar. På samma sätt kan t.ex. svd.se kommas åt från Tor Browser, då den vid varje uppkoppling hoppar runt och ser ut att komma från en ny IP-adress vid varje tillfälle.
Även om intentionen hos DN & SvD är att de vill ha betalt, så har de sådana lösningar på sina siter att någon som stängt av lagring av cookies eller som surfar via hoppande VPN kommer åt det som DN/SvD anser är betalinnehåll. Ur min synvinkel är det inte användaren som begår något fel, utan innehållssiten som inte skyddar sitt material bättre.
Lägg där till att det finns möjligheter att komma åt stora delar av digital svensk media via de svenska universitetsbiblioteken, i några fall via VPN-kopplingar till biblioteken.

[kildor]

Så med motsvarande resonemang så skulle det vara helt ok att planka om t.ex. SL inte gör det tillräckligt svårt att planka...

Nej, stänger man av cookies specifikt för dn.se enbart i syfte att kringgå betaltjänsten så tycker jag att man snyltar. Även om det kanske inte är olagligt (?) så är det sniket och moraliskt tveksamt.

[LÅ1]

Jag har testat i Firefox. Jag förbjuder dn.se att lagra kakor, men det sker ändå! Förbjuder jag kakor helt och hållet så kan jag läsa den aktuella dn-sidan! Skumt! Har inte kollat Chrome ännu.

Jag använder också Ghostery, som stoppar vissa tracker. Det gör att jag t.ex. slipper att bli överöst av reklam för tvättmaskiner om jag vid ett tillfälle råkat söka på just det ordet. Vissa webbplatser ser detta som en adblocker, vilket det egentligen inte är. Jag får den mesta reklamen i alla fall, fast inte skräddarsydd för just mina gamla sökningar.

När det gäller att gå förbi betalväggar så håller jag med om att det kan ses som omoraliskt. Men lägg märke till Expressens låsning av några enstaka artiklar, som man får läsa gratis, bara man registrerar sig. Vad är syftet med det? Man vill ha information av och om mig. Många gånger kan man med googla få en uppfattning vad det är för information som Expressen försöker hålla halvhemlig.

När det gäller journalistiken så förstår jag att den kostar, men det har väl alltid varit så att den till allra största del betalas via reklamintäkter. Inkomsterna från prenumerationer och lösnummerköp har betalat distributionen, inklusive tryckning. Detta är i alla fall vad jag hörde långt före det att internet fanns. I dag borde distributionskostnaden vara lägra, men inte obefintlig. Men det är kanske svårare att få bra betalt för annonserna på nätet, jämfört med en tryckt tidning där man t.ex. kunde sälja helsidesannonser till högt pris?

[2763]

Det cookie-filer och annan information i din dator så finns det ingen lag som förbjuder det.

Lagen om elektronisk kommunikation 2003:389 ger dig som användare rätt att neka kakor. Den baserar sig på datalagringsdirektivet som ger samma rätt.

Lag går före avtal.

Så, genom att acceptera användarvillkoren frånsäger du dig inte dina lagliga rättigheter.

Däremot så kan säkert spridandet av metodiken att göra så vara juridiskt tveksam.

Och förfarandet i sig kan förstås vara moraliskt tveksamt.

Jämförelsen mot att planka är egentligen ointressant. Kollektivtrafiken tillhandahålls på premisser om att den är avgiftsbelagd och att resenären genom att passera en viss punkt ingår avtal om transport. Den punkten är då antingen att man bordar ett fordon eller passerar en spärrlinje.

Internet funkar ju inte riktigt på samma sätt.

[Odd]

Det cookie-filer och annan information i din dator så finns det ingen lag som förbjuder det.

Lagen om elektronisk kommunikation 2003:389 ger dig som användare rätt att neka kakor. Den baserar sig på datalagringsdirektivet som ger samma rätt.

Om man läser lagtexten så finns det inget som förbjuder användning av cookies. Om du påstår något annat så skulle jag verkligen vara intresserad av att veta var i lagtexten som det står.

LEK Kap 6, 18 § Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt. Lag (2011:590).

Den sista meningen är det som gör skillnad, då du som användare medvetet har börjat använda en tjänst (dvs gått till hemsidan) och därmed accepterat det. Om uppgifterna är opersonliga så finns det alltså inget i lagen som hindrar användningen.

Dessutom, återigen, så är det rent tekniskt så att hemsidorna inte har någon kontroll över hur uppgifterna hanteras på klientsidan, det är webbläsarna som sköter det, så jag skulle tro att om man skulle hårddra det i domstol så är det inte säkert att lagen skulle hålla.

När det gäller DN så skriver dom i sin cookiepolicy följande:

Vi använder statistik i samlad/aggregerad form om användare/trafik och trafikleverantörer. Sådan statistik innehåller dock aldrig någon form av personlig information. Allt är anonymt. IP-adresser sparas inte i vår databas som lagrar beteende på webbplatsen, därför kan informationen om dig aldrig kopplas samman med din identitet.

Om detta är sant så klarar dom sig från ovanstående eftersom det faller under nödvändigheten att tillhandahålla en tjänst. Alltså behöver de varken be om lov eller informera om cookieanvändningen. DN finansieras delvis med annonser och för att tillhandahålla en del av innehållet utan kostnad så är de beroende av annonsintäkter och detta bygger på att annonserna exponeras på ett kontrollerat sätt, motsvarande att tidningsannonser placeras ut i tidningar.

En del känner sig säkert lurade av PTS genom detta lilla kryphål, men om det inte hade funnits så skulle internet knappast ha fungerat särskilt väl idag.

[Harald]

En skillnad mellan tidningarna och kollektivtrafiken är att den senare låter mig betala en resa om det är en resa jag vill göra. Den begär inte att jag ska köpa obegränsat resande i en månad som dessutom upprepas automatiskt varje månad om jag inte kommer ihåg att säga upp det. Prenumerationsmodellen fungerar inte på internet. Den fungerade när tidningen var en bunt papper som man fick hem. Då fick man bestämma sig för en tidning och abonnera på den. Nu kan man läsa många tidningar på nätet, men man vill knappast läsa allt i dem, utan det är vissa artiklar man vill läsa, oftast en eller ett fåtal i varje tidning. Jag betalar gärna för att läsa, men då ska priset stå i rimligt förhållande till det jag vill läsa. Jag betalar inte 99 kronor för att läsa en artikel i DN.

[twr]

En skillnad mellan tidningarna och kollektivtrafiken är att den senare låter mig betala en resa om det är en resa jag vill göra. Den begär inte att jag ska köpa obegränsat resande i en månad som dessutom upprepas automatiskt varje månad om jag inte kommer ihåg att säga upp det. Prenumerationsmodellen fungerar inte på internet. Den fungerade när tidningen var en bunt papper som man fick hem. Då fick man bestämma sig för en tidning och abonnera på den. Nu kan man läsa många tidningar på nätet, men man vill knappast läsa allt i dem, utan det är vissa artiklar man vill läsa, oftast en eller ett fåtal i varje tidning. Jag betalar gärna för att läsa, men då ska priset stå i rimligt förhållande till det jag vill läsa. Jag betalar inte 99 kronor för att läsa en artikel i DN.

Kanske dags för ett "spotify" för dagstidningarna?

[Harald]

En skillnad mellan tidningarna och kollektivtrafiken är att den senare låter mig betala en resa om det är en resa jag vill göra. Den begär inte att jag ska köpa obegränsat resande i en månad som dessutom upprepas automatiskt varje månad om jag inte kommer ihåg att säga upp det. Prenumerationsmodellen fungerar inte på internet. Den fungerade när tidningen var en bunt papper som man fick hem. Då fick man bestämma sig för en tidning och abonnera på den. Nu kan man läsa många tidningar på nätet, men man vill knappast läsa allt i dem, utan det är vissa artiklar man vill läsa, oftast en eller ett fåtal i varje tidning. Jag betalar gärna för att läsa, men då ska priset stå i rimligt förhållande till det jag vill läsa. Jag betalar inte 99 kronor för att läsa en artikel i DN.

Kanske dags för ett "spotify" för dagstidningarna?

Jag har faktiskt föreslagit något sådant till omni.se, som ju ger korta sammandrag med länkar till olika tidningar. Länkarna leder allt oftare till betalväggar, så jag föreslog att de skulle träffa avtal med tidningarna så att man hos omni.se kunde betala för en viss mängd läsning. De var väl inte helt avvisande, men det är inget som de tänker göra f.n.

[2763]

Det cookie-filer och annan information i din dator så finns det ingen lag som förbjuder det.

Lagen om elektronisk kommunikation 2003:389 ger dig som användare rätt att neka kakor. Den baserar sig på datalagringsdirektivet som ger samma rätt.

Om man läser lagtexten så finns det inget som förbjuder användning av cookies. Om du påstår något annat så skulle jag verkligen vara intresserad av att veta var i lagtexten som det står.

Nej, det finns givetvis inget förbud mot använding av cookies, det har jag inte skrivit. Däremot har du som användare rätt att neka leverantören att spara dem på din dator. Det är viss skillnad på förbud och rättigheter och det är det jag har anfört. Du har rätt i att det inte finns något förbud.

LEK Kap 6, 18 § Uppgifter får lagras i eller hämtas från en abonnents eller användares terminalutrustning endast om abonnenten eller användaren får tillgång till information om ändamålet med behandlingen och samtycker till den. Detta hindrar inte sådan lagring eller åtkomst som behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller som är nödvändig för att tillhandahålla en tjänst som användaren eller abonnenten uttryckligen har begärt. Lag (2011:590).

Den sista meningen är det som gör skillnad, då du som användare medvetet har börjat använda en tjänst (dvs gått till hemsidan) och därmed accepterat det. Om uppgifterna är opersonliga så finns det alltså inget i lagen som hindrar användningen.

I lagtexten står det att lagringen ska varanödvändig för att tillhandahålla tjänsten. Jag tror att det är svårt att motivera att en kaka skulle vara nödvändig för att tillhandahålla en websida. Därmed äger användaren rätten att neka lagringen enligt första stycket.

Änvidare om användaren har accepterat lagringen så har användaren enligt annan paragraf rätt att närhelst så behagas dra tillbaka acceptansen för lagringen. Dvs Ja, du har rätt att neka lagring av kakor.

Dessutom, återigen, så är det rent tekniskt så att hemsidorna inte har någon kontroll över hur uppgifterna hanteras på klientsidan, det är webbläsarna som sköter det, så jag skulle tro att om man skulle hårddra det i domstol så är det inte säkert att lagen skulle hålla.

Lagen håller. Det är lagligt att neka någon att lagra cookies.

När det gäller DN så skriver dom i sin cookiepolicy följande:

Vi använder statistik i samlad/aggregerad form om användare/trafik och trafikleverantörer. Sådan statistik innehåller dock aldrig någon form av personlig information. Allt är anonymt. IP-adresser sparas inte i vår databas som lagrar beteende på webbplatsen, därför kan informationen om dig aldrig kopplas samman med din identitet.

Om detta är sant så klarar dom sig från ovanstående eftersom det faller under nödvändigheten att tillhandahålla en tjänst. Alltså behöver de varken be om lov eller informera om cookieanvändningen. DN finansieras delvis med annonser och för att tillhandahålla en del av innehållet utan kostnad så är de beroende av annonsintäkter och detta bygger på att annonserna exponeras på ett kontrollerat sätt, motsvarande att tidningsannonser placeras ut i tidningar.
[/quopte]
Nej, det är inte "nödvändigt" att använda cookies för att tillhandahålla en websida, däremot går det att få websidan att bete sig så att det passar och det är ett bra verktyg. Men, det är inte på något sätt nödvändigt. Om du kan backa upp din tes med ett rättsfall så backar jag, men i förarbetena till datalagringsdirektivet är detta om jag förstått saken rätt, tydligt.

//T
En del känner sig säkert lurade av PTS genom detta lilla kryphål, men om det inte hade funnits så skulle internet knappast ha fungerat särskilt väl idag.

[kildor]

En skillnad mellan tidningarna och kollektivtrafiken är att den senare låter mig betala en resa om det är en resa jag vill göra. Den begär inte att jag ska köpa obegränsat resande i en månad som dessutom upprepas automatiskt varje månad om jag inte kommer ihåg att säga upp det. Prenumerationsmodellen fungerar inte på internet.

Det finns gott om prenumerationstjänster på internet, t.ex. Spotify, Netflix, HBO osv.

[Harald]

En skillnad mellan tidningarna och kollektivtrafiken är att den senare låter mig betala en resa om det är en resa jag vill göra. Den begär inte att jag ska köpa obegränsat resande i en månad som dessutom upprepas automatiskt varje månad om jag inte kommer ihåg att säga upp det. Prenumerationsmodellen fungerar inte på internet.

Det finns gott om prenumerationstjänster på internet, t.ex. Spotify, Netflix, HBO osv.

Vad har det saken att göra? Det är ingen i tråden som har jämfört med dem. Någon eller några jämförde med kollektivtrafiken och därför påpekade jag skillnaden. Men om vi ska jämföra så är det ju en milsvid skillnad mellan att prenumerera på någon av dessa tjänster och att prenumerera på en enda tidning. Det dessa tjänster ger är ju just vad som saknas på nyhets- och opinionsområdet, alltså möjlighet att med en prenumeration till ett rimligt pris prenumerera på ett mångfaldigt utbud. Det är ju inte så att man får bara en artist på Spotify eller en regissör på Netflix.

[TKO]

Vad jag vet innehåller även t ex SvD och DN "på nätet" artiklar av olika skribenter, och inom olika ämnesområden. Så visst håller jämförelsen!

/TKO

[Enceladus]

Det finns ett antal saker som kan sägas om detta. Det första är att jämförelsen med kollektivtrafiken haltar. Snyltande resenärer innebär ökade kostnader för kollektivtrafiken, men det gör inte snyltande tidningsläsare. Kostnaderna är försumbara och ökade annonsintäkter borde täcka dessa med god marginal. Det som kan jämföras är piratkopiering, vilken har visat sig ha en positiv effekt på försäljningen. Den som inte kan eller vill betala kommer ändå inte att betala, utan välja något annat. Juridiskt sett räknas det annorlunda, men i praktiken och moraliskt är det väldigt lika fenomen. Slutligen är det upp till marknaden att erbjuda tjänster som efterfrågas, d.v.s. som någon vill betala för. Om inte marknaden lyckas så finns det alternativ som presstöd eller public service.

[TKO]

Det är märkligt hur många skäl det finns att slippa betala för immateriellt material. Sällan används samma agument för att motivera andra stölder!

Moraliskt är det VÄLDIGT ENKELT. Om någon har en tillgång som den är villig att dela med sej av mot betalning så betalar du eller blir utan. Någon däremot?

/Thomas

[2763]

Det är märkligt hur många skäl det finns att slippa betala för immateriellt material. Sällan används samma agument för att motivera andra stölder!

Moraliskt är det VÄLDIGT ENKELT. Om någon har en tillgång som den är villig att dela med sej av mot betalning så betalar du eller blir utan. Någon däremot?

/Thomas

Jag anser att det är två frågor. Den moraliska, då är det som du säger tveksamt att begagna sig av avgiftsbelagt material som inte går att ta del av avgiftsfritt på annat sätt.

Det här sista meningen syftar till att de flesta dagstidningar går att ta del av på bibliotek genom att gå dit.

Om jag knallar bort till bibblan och tar ett kort med mobilen på en artikel och läser den vid senare tillfälle... Det blir lite samma sak.

Den juridiska är en annan fråga, med den lösning som dn valt anser jag att det är mycket tveksamt att det är olagligt att neka kakor.

jag tror att det är dumt att blanda juridik och moral. Även om det förra ibland strävar efter att spegla moralen går det inte helt ändå.

[TKO]

Biblioteket har troligen betalat för tidningen. Medborgarkollektivet finansierar genom skatt biblioteket, och har rätt att läsa de alster som finns på biblioteket. Om du har rätt att kopiera en artikel är kanske tveksam - men tidningen har i varje fall fått betalt för exemplaret!

/TKO

[2763]

Biblioteket har troligen betalat för tidningen. Medborgarkollektivet finansierar genom skatt biblioteket, och har rätt att läsa de alster som finns på biblioteket. Om du har rätt att kopiera en artikel är kanske tveksam - men tidningen har i varje fall fått betalt för exemplaret!

/TKO

Om biblioteket i fråga är KB och jag därifrån rekviterar artiklar i forskningssyfte stämmer inte detta.

Jag kanske forskar på hur media rapporterar om dagsaktuella händelser.