Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Claes Thure Moberg skrev:
På "min" tid hade lokaltågen följande stationer (Det en "vanlig icke järnvägare" kallade station med vanlig skrift, anhalter med kursiv):
Antar att "min tid" avser tiden runt 1960, eller strax före, efter vad du skrev tidigare. Anhalt, avsåg de "stationer" där man behövde tala om för konduktören att man ville gå av, och där påstigande var tvungen att signalera med semafor att tåget skulle stanna?
Ulrik Berggren skrev:Fasen, jag glömde Forsen på Nynäsbanan... Antar anhalter som denna enbart hade träplattform då det begav sig?
Tack CT för den fullödiga förteckningen!
Kollade på kartan för att se var Forsen kan ha legat. För de få gånger jag åkt i trakten så tycker jag att avståndet mellan Farsta strand och Trångsund är kort. Det verkar vara så där 1,5 km mellan dessa stationer. Och mellan dem finns namnet Forsen på Google-kartan. Med dagens långa tåg och långa perronger så skulle det väl bara vara ungefär en tåglängd mellan stationerna!
Claes Thure Moberg skrev:
På "min" tid hade lokaltågen följande stationer (Det en "vanlig icke järnvägare" kallade station med vanlig skrift, anhalter med kursiv):
Antar att "min tid" avser tiden runt 1960, eller strax före, efter vad du skrev tidigare. Anhalt, avsåg de "stationer" där man behövde tala om för konduktören att man ville gå av, och där påstigande var tvungen att signalera med semafor att tåget skulle stanna?
Dessutom var det väl så att det var inte i precis vilken vagn som helst man kunde sitta i om man ville av vid dessa små anhalter. Alla sådana träplattformar hade väl inte full längd, utan då fick man sätta sig i "rätt" vagn för att komma av? Rimligtvis i första vagnen, så lokföraren kunde "pricka in" plattformen? Tror nog att "min tid", åtminstone för någon eller några träplattformar, sträckte sig något decennium hitom "runt 1960". Vem vet (någon med tidtabell?), kanske ända fram till respektive pendeltågsstart på de olika grenarna "runt 1970"?
Ute och åker skrev: Antar att "min tid" avser tiden runt 1960, eller strax före, efter vad du skrev tidigare. Anhalt, avsåg de "stationer" där man behövde tala om för konduktören att man ville gå av, och där påstigande var tvungen att signalera med semafor att tåget skulle stanna?
Jodå. Vi snackar om minnen från perioden 1960 +-5år. När det gäller station kontra anhalt eller hållplats så är jag ett barn av den tiden. Skall något kallas station så är det en plats med stationshus, riktiga plattformar och väntsal. Helst också, men inte nödvändigtvis, flera spår och godsmagasin. En anhalt eller en hållplats är ett ställe med enklare faciliteter, i praktiken en kort plattform och kanske en väntkur.
Mitt minne sägare att flera hållplatser hade plattformslängd för ett helt lokaltåg, till exempel Solvalla, Huvudsta C och Farsta. Speciellt på Nynäsbanan fanns det en del med en kort plattform, till exempel Fagersjö och Forsen. Men resandeutbytet där var också litet. Det moderna "betongiserade" Fagersjö existerade inte då utan det var en liten samling villor. Lokaltågen till Tungelsta gick i stor utsträckning med motorvagnar så det var i huvudsak framdörren som användes på de ställena.
Hållplatsen Farsta på Nynäsbanan var öppen längre än de andra skrutthållplatserna på Nynäsbanan, jag har använt hållplatsen i början på 70-talet. Jag tror den var kvar så länge loktågen med B6 gick.
ålstensgård skrev:Hållplatsen Farsta på Nynäsbanan var öppen längre än de andra skrutthållplatserna på Nynäsbanan, jag har använt hållplatsen i början på 70-talet. Jag tror den var kvar så länge loktågen med B6 gick.
//henrik
Hållplatsen Farsta belägen vid Ölmevägen drogs in 1973 så även X1-tågen stannade här.
ålstensgård skrev:Hållplatsen Farsta på Nynäsbanan var öppen längre än de andra skrutthållplatserna på Nynäsbanan, jag har använt hållplatsen i början på 70-talet. Jag tror den var kvar så länge loktågen med B6 gick.
//henrik
Hållplatsen Farsta belägen vid Ölmevägen drogs in 1973 så även X1-tågen stannade här.
Tidpunkten är nog rätt men man bör minnas att X1-trafiken på Nynäsbanan kom igång betydligt senare än till Märsta, Södertälje och Kungsängen. De första åren vände Kungsängstågen i norra säcken på Stockholm C. Det kan ha varit just 1973 som linjen förlängdes i två etapper till Jordbro och Västerhaninge och X1-trafiken alltså kom igång där.
Visst kom den "riktiga" pendeltågstrafiken i gång senare mot Handen- Tungelsta än på de andra linjerna. Vilket antagligen också var orsaken till att de små hållplatserna överlevde längre.
Men samtidigt måste vi hålla i minnet att det var en omfattande busstrafik till "närförorterna" utmed Nynäsbanan. En busstrafik som sköttes av BSS (Busstrafiken Stockholm Södertörn). De "tunga" linjerna åt det hållet var linje 1 - Stockholm- Vendelsö- Handen, linje 2 Stockholm- Nynäsvägen- Handen och linje 3 Stockholm- Stortorp- Trångsund- Skogås. Terminal i Stockholm var Ringvägen vid Skanstull och de här bussarna gick i tät tidtabell. Betydligt oftare än lokaltåget.
Å andra sidan så ersatte Pendeltåg och T-bana ett tätt nätverk av busslinjer från Solna/ Sumpan till Norra Bantorget och Pendeltåget mot Sollentuna- Märsta ersatte ett omfattande busslinjenät från just Sollentuna mot centrala Stockholm.
ålstensgård skrev:Hållplatsen Farsta på Nynäsbanan var öppen längre än de andra skrutthållplatserna på Nynäsbanan, jag har använt hållplatsen i början på 70-talet. Jag tror den var kvar så länge loktågen med B6 gick.
//henrik
Hållplatsen Farsta belägen vid Ölmevägen drogs in 1973 så även X1-tågen stannade här.
Tidpunkten är nog rätt men man bör minnas att X1-trafiken på Nynäsbanan kom igång betydligt senare än till Märsta, Södertälje och Kungsängen. De första åren vände Kungsängstågen i norra säcken på Stockholm C. Det kan ha varit just 1973 som linjen förlängdes i två etapper till Jordbro och Västerhaninge och X1-trafiken alltså kom igång där.
//henrik
Du minns helt rätt. Genomgående X1-trafik startade 18 juni 1973 från Kungsängen till Jordbro och förlängdes till Västerhaninge 1 oktober samma år. I juli 1973 inträffade den tragiska händelsen när ett X1-tåg körde in i bergväggen vid Södertörns villastad och fem personer omkom.
Ser nu att Saltskog inte nämnts hittills i den här tråden. Är lite osäker på om det bara rör sig om ett namnbyte, eller om stationen även flyttats på den ena eller andra ledden.
ålstensgård skrev:Hållplatsen Farsta på Nynäsbanan var öppen längre än de andra skrutthållplatserna på Nynäsbanan, jag har använt hållplatsen i början på 70-talet. Jag tror den var kvar så länge loktågen med B6 gick.
//henrik
Hållplatsen Farsta belägen vid Ölmevägen drogs in 1973 så även X1-tågen stannade här.
Tidpunkten är nog rätt men man bör minnas att X1-trafiken på Nynäsbanan kom igång betydligt senare än till Märsta, Södertälje och Kungsängen. De första åren vände Kungsängstågen i norra säcken på Stockholm C. Det kan ha varit just 1973 som linjen förlängdes i två etapper till Jordbro och Västerhaninge och X1-trafiken alltså kom igång där.
//henrik
Nja...
När pendeltågstrafiken inleddes var det faktiskt mellan Kungsängen och Södertälje. Först något senare tillkom grenen till Märsta, och trafiken blev då Märsta-Södertälje och Kungsängen-Centralen (norra säcken).
TKO
uppvuxen i Kallhäll
Völker, hört die Signale! Auf zum letzten Gefecht!
TKO skrev:
Nja...
När pendeltågstrafiken inleddes var det faktiskt mellan Kungsängen och Södertälje. Först något senare tillkom grenen till Märsta, och trafiken blev då Märsta-Södertälje och Kungsängen-Centralen (norra säcken).
TKO
uppvuxen i Kallhäll
Visst var det så. Några datum kommer här.
12 maj 1968 är det premiär för pendeltågstrafik mellan Kungsängen och Södertälje S med anslutande pendel till Södertälje C.
1 juni 1969 sker en omläggning så man kör Märsta-Södertälje S med anslutande pendel till Gnesta och Kungsängen-Stockholm C.
18 juni 1973 startar man att köra Stockholm C-Jordbro. Skrev felaktigt Kungsängen tidigare.
1 oktober 1973 Kungsängen-Västerhaninge med anslutande pendel till Nynäshamn.
daniel_s skrev:Ser nu att Saltskog inte nämnts hittills i den här tråden. Är lite osäker på om det bara rör sig om ett namnbyte, eller om stationen även flyttats på den ena eller andra ledden.
Både och kan man säga.
Ursprunglig station Södertelje öfre från 1860 på stambanan, namnändrad till Saltskog 1888. Linjen flyttad och ny station Södertälje södra 1921 namnändrad till Södertälje hamn 1994. Så Saltskog kan ju sägas vara en nedlagd station.
Senast redigerad av Lennart Petersen den måndag 19 december 2016 19:23, redigerad totalt 1 gånger.
Ulrik Berggren skrev:Längre söderut fanns Älgvikens station också, mellan Ösmo och Nynäsgård. Antar att även denna lades ned vid pendelns intåg på Nynäsbanan typ 1971.
Ulrik Berggren skrev:Längre söderut fanns Älgvikens station också, mellan Ösmo och Nynäsgård. Antar att även denna lades ned vid pendelns intåg på Nynäsbanan typ 1971.
Ulrik Berggren skrev:Längre söderut fanns Älgvikens station också, mellan Ösmo och Nynäsgård. Antar att även denna lades ned vid pendelns intåg på Nynäsbanan typ 1971.
Men övriga anhalter på Nynäsbanan var alltså i drift fram till 1973? Även Forsen, Drevviken m fl...?
Fagersjö och Forsen lades ner i början av 60-talet. 1963 säger flera uppgifter. Drevviken och Vega var kvar till ombyggnaden för pendeltågstrafiken 1973, men dessa hade bara ett fåtal uppehåll per dag. Farsta öppnades i stället först 1960 och lades ner inför pendelombyggnaden 1973. Fagersjö:. Hållplatsen låg mitt i bilden här. Vägen gör sin krök fortfarande för att gå runt det forna hållplatshuset. Farsta.. Som framgår av bilderna låg den enkla träplattformen på en hög bank. Plattformen rymde max 3 vagnar (om ens det) och tågen var i rusningstid minst 6 vagnar. Från de vagnar som inte hamnade vid plattformen blev det i princip omöjligt att kliva av. Forsen: Den låg där banan korsar det lilla vattendraget "Forsen" mellan sjöarna Magelungen och Drevviken. Drevviken Vega Älgvikens stationshus finns kvar välbevarat med uthus, tyvärr för mycket växtlighet omkring för att det skall synas på Google. Bild från 1957.
Visst är det kul att spekulera och minnas. Men ibland fascineras jag av att den traditionella metoden när man är intresserad av något -- "litteraturstudier" -- verkar glömmas bort.
TKO skrev:Säkert en bra skrift!
Hoppas bara att den har bättre faktakoll än vad TNF:s "spårtrafikkarta" visade upp...
/TKO
TNF ger ut många trevliga skrifter. Tyvärr brister dom ofta i faktakontroll och ofta nog även i ren korrekturläsning.
I en bok väntar man sig ju knappast felstavningar och grammatikfel.
Och nu har jag inte spårkartan men gissningsvis hade nog någon med hyggliga kunskaper i ämnet kunnat ögna igenom och hittat de brister du antyder finns.
Antar anhalter som denna enbart hade träplattform då det begav sig?
