Framtiden för T-banans röda linje

[LÅ1]

(Det fanns många trådar som handlar om olika framtida förändringar av röda linjen ut olika synvinklar. Den som hade lämpligast rubrik kom mest att handla om olika stationers överdäckning, vilket kanske inte är lika relevant i sammanhanget. Startar därför en ny som kan bli mer övergripande om det som rör trafiken, i vid bemärkelse.)

"Nya röda linjen kan få förarlösa tåg och plattformsdörrar"

2025 kan vi ha en helautomatisk tunnelbana med plattformsdörrar. Hoppas man tittar på Köpenhamn för att ta lärdom.
Det är drygt åtta år till 2025. Vad skall man tro, hinner man göra förstudie med tester, projektera, bygga om stationer mm, och kanske testa igen, för att vara klara om så där åtta år?

Det skall ju snart bytas ut tåg och signalsystem på röda banan. Detta måste ju då verkligen vara integrerat i det nya projektet. Eller skall man göra allt två gånger. (Som man häromdagen fick kritik för när det gällde spåren i Hamngatan.)

[Lars_L]

Signalsystemet och vagnarna är ju anpassade för helautomatisk drift, så det är inget problem. Men plattformsdörrarna kommer ju sedan när man konveterar till helautomatik.

Jag vet inte om man har så mycket att lära sig av Köpenhamn. Bättre att titta på ställen där man har konverterat, som linje 1 i Paris till exempel. Köpenhamn kan väl i och för sig vara bra för att se hur man klarar med plattformsdörrarna på utomhusstationer, fast då skulle man egentligen behöva något system med ännu tuffare klimat. I Helsingfors gav man väl upp...

Sedan är ju förslaget i stockholm att använda s.k. "Säkerhetsridåer" och inte plattformsdörrar. Är nog lite skeptisk till det. Förvisso motiverat utifrån att det inte är så smart att låsa sig fast vid en vagnmodell och kanske inte så bra att låsa röda linjen till C30. Men frågan är om inte dessa både är känsligare för vandalism och också att stängningsproceduren tar lite längre tid? Förvisso åker de väl upp/ner mycket fortare än plattformsdörrrar öppnar/stänger. Men fördelen med det senare borde väl vara att de kan ske i fas med vagnsdörrarna (eller snarare något efter), medan vagnsdörrna rimligen måste ha stängts helt, innan "ridån" kan fällas ned. I annat fall blir ju ridån en riktig "halshuggare". Den måste ju samtidgt vara rätt kraftig/tung för att klara sin övriga funktion.

[LÅ1]

Ett problem med ridå som går upp är väl att man riskerar att få snö- och isklumpar i skallen när man passerar under dem på utomhusstationer.

Och spyor kan ju hamna på dem på alla typer av stationer!

[TKO]

Hur fungerar dessa 'ridåer' - är det styva skivor eller rullar ridåerna ihop sej?

/TKO

[Harald]

Köpenhamn kan väl i och för sig vara bra för att se hur man klarar med plattformsdörrarna på utomhusstationer, fast då skulle man egentligen behöva något system med ännu tuffare klimat.

Köpenhamn har inte plattformsdörrar på utomhusstationerna, endast på tunnelstationerna och vid Lufthavnen.

[roggek]

Hur fungerar dessa 'ridåer' - är det styva skivor eller rullar ridåerna ihop sej?

/TKO

Option 3: Rope doors by Hyundai Rotem. These are in use in the Gwangju and Daegu subways in the ROK. They have also been trialled on the Den-en-Toshi line by Tokyu Corp in Tokyo. They appear to work better than I expected. They feature a lot of advanced sensors to ensure people remain clear of the doors when opening and closing.

https://youtu.be/h5c1XJeH0bc?t=2m18s

[TKO]

Merci / TKO

[Lars_L]

Köpenhamn kan väl i och för sig vara bra för att se hur man klarar med plattformsdörrarna på utomhusstationer, fast då skulle man egentligen behöva något system med ännu tuffare klimat.

Köpenhamn har inte plattformsdörrar på utomhusstationerna, endast på tunnelstationerna och vid Lufthavnen.

Man hade det inte från början, men har installerat även på alla utomhusstationer under det senaste åren. Så nu är det plattformsdörrar även utomhus.

[BSB101]

Ett problem med ridå som går upp är väl att man riskerar att få snö- och isklumpar i skallen när man passerar under dem på utomhusstationer.

Och spyor kan ju hamna på dem på alla typer av stationer!

Löses med något som heter tak, har fungerat i tusentals år. Angående spyor ser jag inte att det är ett problem på dagens väggar i t-banan.

[Lars_L]

Roade mig att se några Koreanska klipp också och tycker ridåerna verkar öka uppehållstiden rätt rejält på stationerna. Dörrstängningsprocessen tar närmare 20 sekunder innan tåget börjar rulla. Undrar om de verkligen är så bra för automatbanor och stationer med mycket passagerare? Även när man på Metron i Köpenhamn försöker klara uppehållen på 25-sekunder, börjar ju varningsljuden för dörrstängning höras nästan direkt efter att dörrarna har öppnats.

Min erfarenhet från exempelvis Köpenhamn och Paris, är det ju att folk ofta fastnar i dörrarna - särskilt turister. Något som kommer "uppifrån" blir ju mycket svårare för turister och andra att se. Hela idén med automatiken är ju att tågen inte ska bli stående för att "ridån" inte kan fällas ned, eller då att den fälls ner i huvudet på folk.

Fördelen med plattformsdörrna är ju att man är mer beredd, än att titta uppåt efter en fallande ridå. Även om man har varningsljud så kommer ju inte folk titta upp i taket för den saken skull. De kommer ändå bli överraskade. Fördelen må vara att när väl dörrarna till tåget stängts, blir det väl naturligt att ta några steg från tåget. Men om någon håller emot dörren på tåget när man har ridå, kan ju knappast ridån åka ner förrän man släppt tågdörren. Med plattformsdörrar åtgärdas det s.a.s. automatiskt på ett annat sätt - det vill säga för att undvika att klämmas av dörren. Samma "hot" kommer väl antagligen inte ridån att innebära?

Sedan måste ju ridån också ha stolpar. Så de måste troligtvis också flyttas om man köper in "fel" tågmodell, men kostnaden är väl förhoppningsvis lägre iaf att för att flytta glasdörrar och det går förstås att kontrollera att dagens tåg klarar ridåerna.

[LÅ1]

Ett problem med ridå som går upp är väl att man riskerar att få snö- och isklumpar i skallen när man passerar under dem på utomhusstationer.

Och spyor kan ju hamna på dem på alla typer av stationer!

Löses med något som heter tak, har fungerat i tusentals år. Angående spyor ser jag inte att det är ett problem på dagens väggar i t-banan.

I Åkeshov hade man i alla fall inget tak. Dessutom så sprids snö och is av trafikanterna så att det hamnar där ridån ligger mot golvet. Och sedan följer med upp och ramlar ner på de som passerar under.

Vem har snackat om spyor på väggarna? De brukar hamna på golvet. Risken är att de dras med upp i höjden av ridån, och sedan droppar ner på de som går under den!

Tydlig nog?

[twr]

Hur kommer man fördela vagnarna när Norsborgsdepån är klar och man har överkapacitet?

[JohanB]

Mycket oklart i mitt tycke vad vinsten med automatiska tåg och plattformsdörrar skulle vara. Kostnaden är hög - nyttan i bästa fall tveksam i värsta fall negativ.

Finns oändligt många bättre saker att lägga pengarna på.

[roggek]

Mycket oklart i mitt tycke vad vinsten med automatiska tåg och plattformsdörrar skulle vara. Kostnaden är hög - nyttan i bästa fall tveksam i värsta fall negativ.

Finns oändligt många bättre saker att lägga pengarna på.

Vinsten är större än vad du tror. Googla på "hoppade framför tunnelbanetåg" så förstår du varför...

[Lennart Petersen]

Mycket oklart i mitt tycke vad vinsten med automatiska tåg och plattformsdörrar skulle vara. Kostnaden är hög - nyttan i bästa fall tveksam i värsta fall negativ.

Finns oändligt många bättre saker att lägga pengarna på.

Vinsten är större än vad du tror. Googla på "hoppade framför tunnelbanetåg" så förstår du varför...

Där finns ju en uppenbar och mycket tydlig vinst. Men utöver det så har T-banan årligen flera tusen fall av spårbeträdande som ofta orsakar avbrott och störningar i trafiken.

[Magnus Ahltorp]

Mycket oklart i mitt tycke vad vinsten med automatiska tåg och plattformsdörrar skulle vara. Kostnaden är hög - nyttan i bästa fall tveksam i värsta fall negativ.

Finns oändligt många bättre saker att lägga pengarna på.

Vinsten är större än vad du tror. Googla på "hoppade framför tunnelbanetåg" så förstår du varför...

Där finns ju en uppenbar och mycket tydlig vinst. Men utöver det så har T-banan årligen flera tusen fall av spårbeträdande som ofta orsakar avbrott och störningar i trafiken.

För att inte tala om alla vardagshändelser med personer som går för nära kanten, leker och knuffas på perrongen, osv. Det behöver inte hända något för att det ska orsaka obehag, det räcker med tanken för att återuppväcka ett obehagligt minne.

[Lennart Petersen]

För att inte tala om alla vardagshändelser med personer som går för nära kanten, leker och knuffas på perrongen, osv. Det behöver inte hända något för att det ska orsaka obehag, det räcker med tanken för att återuppväcka ett obehagligt minne.

Väl värt att tänka på. För en förare måste det kännas väldigt obehagligt att köra in på en station där en eller annan är ute och vinglar vid kanten.

[roggek]

Här ser vi nyttan med installera plattformsdörrar:
Man med rullator räddades från tunnelbanespåret

Med plattformsdörrar så hade det inte kunnat inträffa.

[darthjpp]

En fundering kring T-banan under huvudstaden.
Varför är det inte samma signalsystem på alla tre banorna så att den rullande materielen kan användas där den behövs som bäst? Det vore väl enklare om hela tunnelbanan var ett och samma system?

[Lennart Petersen]

En fundering kring T-banan under huvudstaden.
Varför är det inte samma signalsystem på alla tre banorna så att den rullande materielen kan användas där den behövs som bäst? Det vore väl enklare om hela tunnelbanan var ett och samma system?

Det vore det onekligen men det hela har historiska orsaker .
Signalsystemen har ju utvecklats hela tiden och man har ju velat ha det modernaste hela tiden.
När man sedan bytte till modernare system på de äldsta delarna så kom de sist byggda banorna att få det äldsta systemet.
Blå linje har alltså nu ganska antikt signalsystem och en baksida är att det är svårt att köra enkelspårsdrift.
Vilket jag själv upplevde för några veckor sedan när en växel var trasig och man körde bitvis på enkelspår vilket innebar kryphastighet i ena riktningen.
För röd linje som är mycket belastad har det väl också varit angeläget att få ett system som medger så hög kapacitet som möjligt.
Men det finns säkert experter här som kan utveckla det hela långt bättre än jag.