Djupdykning i osorterat arkiv - del 4 -"T.o.r till kärleken

[1]

Tunnelvagnar (de äldre, C1-C4) hade ett "riktigt" strömgränsrelä. En stor kolkontakt som petade fram "en kontakt" med hjälp av ett sinnrikt system av hjälpkontakter för att styra så att endast de kontaktorer som skall och behöver vara till, är till. För att få detta att fungera mäts inte bara motorströmmen utan också en hjälpspänning som styrs av vagnens belastning (nedfjädring), som mäts vid station men inte under vagnens körning.

Jag instämmer inte i Daniels kommentar om A31/M23. Har man släp tillkopplat och full last, och ska starta på Strandvägen in mot centrum för att frakta hem skansenbesökare (eller var de nu kommer från) så upplever jag ofta att accelerationsreläet (eller om det heter strömgränsrelä eller något annat) bryter uppkopplingen, helt naturligt. Maximalen har jag aldrig varit med om att den löst ut förutom en gång då det blev överslag i kontrollern (vagn 330, vid Djurgårdsbron, sommardag tidigt nittital, riktning Djurgården. /Lars J

Vad jag kan minnas från min tid i Hammarbyverkstaden år 1959 så var styrningen av hjälpströmmen för vagnens belastning av elektromekanisk typ. Man kunde även höra hur det klattrade till under vagnen när dörrarna stängdes. Det var en liten hävarm som slog ner mot en mätpunkt.

Och i likhet med Lasse har jag inte upplevt Daniels problem. Just vid den nämnda startpunkten vid Djurgårdsbron på raksträckan mot Styrmansgatan, så kunde man elegant med ett finger direkt snurra upp "ratten" till full serie och därefter parallell och strömgränsreläet skötte elegant uppkopplingen.

// Lena

[P_G_E]

...//...
Intressant är att när jag kikar igenom mina rätt många bilder från linje 1, så är det alltid en speciell mustangtyp som alltid går som singelvagn.
...//...
// Lena

Det där med dedikerad vagnstyp gällde väl även i högsta grad linje 2, som såvitt jag vet i princip uteslutande trafikerades med Hägglunds ful-mustanger (A26). Förutom då den där "Sista 2:an", där man hade satt upp hela flaggspelet i fronten på en A25. En bild från just den tilldragelsen har ju tidigare figurerat både lite här och där...

A26:orna var ju alltid så lätta att känna igen, från alla håll dessutom, då Hägglunds vid den tiden uppenbarligen fortfarande levde efter devisen "Vinkelhaken är din vän".

Och visst var ju A27:orna definitivt de minst populära även för min del som liten knatte i 60-talets början, p.g.a. deras starkt decimerade "diggabilitet". Varje gång de där stora blaffiga ventilationsgallren svepte förbi ögonen när vagnen bromsade in vid hållplatsen, tänkte man "Åh nej, inte en sån!!!". Men senare hittade man ju även andra distinkta kännetecken för just den vagnstypen. Bland annat frapperades man av att Hägglunds tydligen hade anställt någon ritare som visste hur man nyttjade ett så exotiskt redskap som en passare. De vagnarna hade ju faktiskt RUNDADE hörn lite här och var, till och med i nummerkrukan!!! Antingen hade någon slarvat bort den sista vinkelhaken, eller så hade ett rent under plötsligt inträffat...

/P-G

[C12C3C3C12]

Om det stämmer så var A26 "vikta" för L2+L5 senare L6, A27 för L1 men eftersom linjer lades ner hamnade A26 i malpåse (förmodligen kan jag ha fel här).

[daniel_s]

Jag vidhåller att automatuppkopplingen på hägglundsvagnarna är en felkonstruktion som under normala omständigheter ger vagnen en alldeles för stark acceleration, det är lätt att köra så att folk ramlar omkull i vagnen. Ni har dock rätt i att det fungerar något bättre vid full last, den variabeln tänkte jag inte ens på för jag kör så sällan när det är fullsatt. Men även då går det undan och varje konduktör kan nog berätta otaliga historier om vilka fantastiska effekter det kan bli när vissa förare kör. Vagnen är helt enkelt inte gjord (eller i alla fall inte inställd) för att man ska låta kontrollern sköta uppkopplingen helt automatiskt, och det var väl det förarna hade svårt att förstå/acceptera. A24 och A25 hanterade detta mycket bättre, oavsett om det var av tillfälligheter eller för att det var mer skickligt gjorda konstruktioner där!

[Harald]

Om det stämmer så var A26 "vikta" för L2+L5 senare L6, A27 för L1 men eftersom linjer lades ner hamnade A26 i malpåse (förmodligen kan jag ha fel här).

Jag tror inte det fanns någon sådan vikning. Det är inte svårt att hitta bilder med både A25 och A26 på linje 1 bland Spårvägsmuseets bilder. Men att A26 ställdes undan stämmer. Troligen var det efter nedläggningen av linje 1. Den närmast föregående nedläggningen var linje 2 och då fick sjuan mustanger. Sedan fanns det ingen mer linje med gamla vagnar, så när ettan lades ned måste det ha blivit överskott på vagnar. När jag började vid SS i augusti 1965 var A26 undanställda, men de fick plockas fram igen efter att vintern 1965-66 hade gått hårt åt vagnparken.

[bark]

Linje 20 och 21 skilde sig efter Brogrenen och på den långa raksträckan mellan Källbonäs och Dalängen så kan man tydligt se varför linje 20 kallades för "Flinta-banan"!

Okej, nu har jag funderat länge nog utan att fatta. Varför kallades banan så? Mycket grus på banvallen?

[Stefan Widén]

Roligt "fotomontage" i sista bilden som visar Smålandsgatan, är det inte 196 som hänger i kopplet?

Stefan

[roggek]

Roligt "fotomontage" i sista bilden som visar Smålandsgatan, är det inte 196 som hänger i kopplet?

Stefan

Jisses , t o m en blind ser att det är en B25 på väg åt andra hållet ...
Spåren i Smålandsgatan var dubbelspår, det framgår ju av bilden...

[218]

Om det stämmer så var A26 "vikta" för L2+L5 senare L6, A27 för L1 men eftersom linjer lades ner hamnade A26 i malpåse (förmodligen kan jag ha fel här).

Jag tror inte det fanns någon sådan vikning. Det är inte svårt att hitta bilder med både A25 och A26 på linje 1 bland Spårvägsmuseets bilder. Men att A26 ställdes undan stämmer. Troligen var det efter nedläggningen av linje 1. Den närmast föregående nedläggningen var linje 2 och då fick sjuan mustanger. Sedan fanns det ingen mer linje med gamla vagnar, så när ettan lades ned måste det ha blivit överskott på vagnar. När jag började vid SS i augusti 1965 var A26 undanställda, men de fick plockas fram igen efter att vintern 1965-66 hade gått hårt åt vagnparken.

Minns hur A26 stod och glänste i solen på skrotspåret i Högdalen! De kan inte ha gått långt efter sista revision. En del av dem skrotades ganska så sent, kanske senare tillkommande vagnar till skroten hamnade före i kön. I mars 1968 åkte jag A26 i Högdalshallen visserligen framför lokomotor men ändå. Det lär aldrig hända igen!

218

[C12C3C3C12]

Sista budet från mig är att A26 förekom mest på L2, A27 mest på L1, L5's blandade kompott hamnade på L6 som var näst sist med Jitterbuggar. Trots at jag åkte från Slussen till Sofia skoldagar med L6 först med Jitterbuggar senare med Mustanger kollade jag aldrig vagnsnumren

Var det inte sommartid som t. ex. L6 ersattes med bussar kvällstid.

[Harald]

Linje 6 kördes med buss på kvällarna hela året de sista åren. Linje 7 kördes med buss på kvällarna vintertid.

[218]

Sista budet från mig är att A26 förekom mest på L2, A27 mest på L1, L5's blandade kompott hamnade på L6 som var näst sist med Jitterbuggar. Trots at jag åkte från Slussen till Sofia skoldagar med L6 först med Jitterbuggar senare med Mustanger kollade jag aldrig vagnsnumren

Var det inte sommartid som t. ex. L6 ersattes med bussar kvällstid.

Men nog satte man ut A26 och A27 blandat på alla linjer som saknade släp? Jag har inte uppfattningen att man skilde på de och varför skulle man gjort det?
Båda typerna önskades släplösa. Däremot under år 1966 under en längre tid så "tappade" linje 4 släpen kvällstid och då var det inte ovanligt med singel A27 på kvällsturerna. A26 var väl kanske avställda då som Harald säger men ibland kunde enstaka dyka upp i kvällstrafiken på linje 4. Bl.a vagn 475 slutade sina dagar i en jättesmäll på linje 4 vid Skanstull en kväll. Men jag har också känslan av att mot slutet så när A27 förekom så var det vanligast på linje 6, kanske för att förenkla ev. vagnbyten vid Sofia/Söderhallen? A27 slutade väl användas när linje 10 lades ned men kvarstod i reserv i Söderhallen ända till augusti då de hamnade "på tippen".

F.ö så håller jag med om ilskan av att A27 saknade "diggarsäte"/"akrobatsäte" men för mig var det också skräcken av att de höll på att bygga om vagnarna från utseendet med akrobatstol till utan! Som tur var så var det ju inte så! Linje 6 gick med buss på kvällstid på sommaren (och linje 7 på vintern) vilket ledde till det berömda anropet till YTC där en förare ropade att han fått punktering och TL på YTC frågade "har du buss eller spårvagn"?

218

[Torbjörn]

Och det var enligt uppgift den då inte helt obekante och sägenomspunne tm/ötm Råbääär som uttalade det !

Torbjörn

[1]

Kan ju vara orsaken till att A27 sällan gick med släp, kan tyvärr inte komma ihåg om det var en A27+släp i den beryktade eftermiddags turen på L1, såg inte motorvagnstypen för släpet

"Ständigt denna linje 1 - med eller utan släp"

Jag var en trogen trafikant på nämnda linje. Törhända var det väl lite nördigt, men understundom tog jag bara snöret från skolan vid Thorildsplan till Fridhemsplan och satte mig för en njutningsfylld tur med linje 1 upp till Renstiernasgatan och vidare med "di gule" bussarna till Finntorp (det gällde ju att spara på pengarna genom att utnyttja frikortet på BSBV).

Vad jag kan tämligen bestämt kan minnas, var att det bara fanns den beryktade tur 14 som hade släp. Och det var alltid 434 + 998. Jag förmodar att de aldrig slogs isär utan enbart gick på dessa fåtal vändor (1,5 varje morgon och eftermiddag) måndag till fredag.



Och nu mina kära läsare; I Forumets barndom pågick en låååångvarig debatt: Fick man p.g.a. den snäva kurvradien vid Rosenlund köra runt med tillkopplat släp? Vissa hävdade att "det går inte". Men likt Humlans flygegenskaper så kände inte förarna till det utan snodde runt. Kolla destinationsrullens text! Nu har ju forskare fastställt att tidigare påståenden om humlors bristande flygförmåga även teoretiskt är bevisat vara fel. I denna vår fantastiska värld måste ju även praktiska exempel kunna med lämpliga algoritmer bevisas.

En annan lite nördig diggarupplevelse var A27 nr 494 som mig veterligen var den enda Mustangen som hade den käcka "gangsterkepsen". Nja, nu har ju även vagn 500 det. Kolla själv på söndag!



Men under alla år satt den lite på sniskan!



När jag understundom sitter med andra gamla stötar på brax-bänken utanför Alkärret så händer det att vi funderar på vad dagens spårvagnsintresserade ungdomar skaffar sig för "diggarobjekt". I SSS barndom gick det en s.k. "telefonkedja" när något intressant uppenbarade sig på spårvägsnätet; "Vagn 37 går i eftermiddag på linje 8E". Garanterat finnes det 327 bilder i album eller dödsbon på detta evenemang!

Vad kan erbjudas idag förutom att A29 nr 170 är insatt på linje 7N nu på söndag...? Jo, glöm inte att trådbusstrafiken (utan tråd) mellan Karlaplan och Djurgården går med F3 också nämnda dag!

Tjingeling / Lena

[AGR]

A27 497 fick en "gangsterkeps" för en utsättning på Linje 26 tur 17. 497 kom ut från HY verkstaden på våren 1967. 497 hade kvar bultarna för solskyddet, vänliga verkstadsarbetare tillverkade ett solskydd efter original ritning samt målade kepsen i rätta färger. 497 hade SL emblem detta då det var en VD order att nymålade vagnar som kom ut från verkstaden efter 1/1-67 skulle vara märkta med SL emblem.497 och 1497 gick på linje 26 tur 17, detta var åter en omrangering i hallen för att få i hop ett diggar tåg.
Med vänlig hälsning 17AGR.

[minimum traction]

Så alla mustanger av stockholmstyp hade från början haft bultar för yttre solskydd som aldrig tillverkades, eller? Vad är historien bakom detta?

Särskilt på A25:an skulle sådana ha ändrat rätt mycket i deras resliga "ansikten", tycker åtminstone jag.

[Anders Hanquist]

Någon A25:a med "keps" tror jag mig aldrig ha sett, varken i verkligheten eller på bild. Hur kommer sig denna skillnad? Var det något med vindrutans lutning eller förarplatsens placering som som skiljde de olika typerna åt, och som gjorde det mer angeläget med ett sådan solskydd på Hägglundsvagnarna? Även A29 hade ju sådana. Eller kommer idén från Hägglunds?

[218]

Så alla mustanger av stockholmstyp hade från början haft bultar för yttre solskydd som aldrig tillverkades, eller? Vad är historien bakom detta?

Särskilt på A25:an skulle sådana ha ändrat rätt mycket i deras resliga "ansikten", tycker åtminstone jag.

Alla A27 har haft solskärmar, upprepar alla, 497 var den enda som hade hållarna till dessa kvar till slutet.
Inga andra mustanger i Stockholm än A27 har haft solskärmar.

Varför hade A29 solskärmar men inte A24? Tja kanske det var så enkelt som att när A27 och A29 tillverkades
var denna konstruktion mer inne än när A24 och A25 tillverkades. Kan ju också ha med de olika tillverkarna
att göra men mer sannolikt tidsandan.

218

[minimum traction]

Så alla mustanger av stockholmstyp hade från början haft bultar för yttre solskydd som aldrig tillverkades, eller? Vad är historien bakom detta?

Särskilt på A25:an skulle sådana ha ändrat rätt mycket i deras resliga "ansikten", tycker åtminstone jag.

Alla A27 har haft solskärmar, upprepar alla, 497 var den enda som hade hållarna till dessa kvar till slutet.
Inga andra mustanger i Stockholm än A27 har haft solskärmar.

Varför hade A29 solskärmar men inte A24? Tja kanske det var så enkelt som att när A27 och A29 tillverkades
var denna konstruktion mer inne än när A24 och A25 tillverkades. Kan ju också ha med de olika tillverkarna
att göra men mer sannolikt tidsandan.

218

Tack för svar.

Konstigt att jag inte minns någon bild med solskärmad A27:a då. Satt de bara en kort tid?
Gissar också på tidsanda (mode). Vad nu den berodde på, men var ju likadant med bilar. Hur mycket brukar en solskärm hjälpa? Undersöktes sådant seriöst på den tiden?

[643]

Samtidigt var yttre solskärmar på bussar/lastbilar ytterst vanliga från ung 1930 men kunde också ibland saknas helt - mest extrema åt ena hållet var vissa SS- halvhyttare som
hade tredubbla i höjdled! A 27 - A 28 - A29 hade dem men varför togs de bort bara på A 27? Gjorde de egentligen någon nytta, det fanns ju inre solskyddsgardiner?
Något som uppenbarligen däremot verkligen irriterade förarna var solsken från sidan, något som tydligen ökade i och med mustangerna/A 29 samt bussarna
H 15/16 + F 3. Lösningen var att måla förarplatsens sidorutors översta del med en mörkblå färg som skulle kunna ha varit "tapetklister och reservoirbläck", ser
ut att ha varit sprutad på plats. SS 170 har något liknande som mycket väl kan vara vanlig SS-blå.