Tvärbanan sjunker

[LÅ1]

Tydligen har man problem med dålig grundläggning av spåren i Hammarby sjöstad. "Tvärbanan i Sjöstan kryper fram - rälsen sjunker".

(Sen kan jag inte låta bli att förvånas varför man i dag skriver "just nu åker tåget bara i 10 kilometer i timmen". Enligt det vanliga språkbruk, som användes till för inte så länge sedan, borde det heta "just nu går tåget bara i 10 kilometer i timmen". Vill man av någon anledning undvika ordet går så kan man byta det mot kör eller körs.)

[hgsldf]

Tydligen har man problem med dålig grundläggning av spåren i Hammarby sjöstad. "Tvärbanan i Sjöstan kryper fram - rälsen sjunker".(

Om man tar bort asfalten och sår gräs i spårområdet borde det här vara ett ickeproblem under lång tid!
/Göran

[Tub4]

Dessutom blir det snyggare så!

[minimum traction]

(Sen kan jag inte låta bli att förvånas varför man i dag skriver "just nu åker tåget bara i 10 kilometer i timmen". Enligt det vanliga språkbruk, som användes till för inte så länge sedan, borde det heta "just nu går tåget bara i 10 kilometer i timmen". Vill man av någon anledning undvika ordet går så kan man byta det mot kör eller körs.)

(För att dra in även framtida språkbruk: springer man tåg (running trains) över sträckan (over the stretch) kan jag kanske förstå om rälsen subsiderar. Åtminstone brukar tåg vara tyngre än spårvagnar.)

[daniel_s]

Tydligen har man problem med dålig grundläggning av spåren i Hammarby sjöstad. "Tvärbanan i Sjöstan kryper fram - rälsen sjunker".(

Om man tar bort asfalten och sår gräs i spårområdet borde det här vara ett ickeproblem under lång tid!
/Göran

Hur menar du då? Sjunker spåret långsammare då? Flyter det till och med upp till sitt rätta läge?

[leifd]

Tydligen har man problem med dålig grundläggning av spåren i Hammarby sjöstad. "Tvärbanan i Sjöstan kryper fram - rälsen sjunker".(

Om man tar bort asfalten och sår gräs i spårområdet borde det här vara ett ickeproblem under lång tid!
/Göran

Hur menar du då? Sjunker spåret långsammare då? Flyter det till och med upp till sitt rätta läge?

Om man slutar köra med tunga bussar i spåret, så sjunker nog marken mindre snabbt. Spårvagnar har lågt axeltryck och fördelar det dessutom mer med hjälp av rälen. Bussarna trycker ner marken med sitt höga axeltryck, då följer tyvärr spåret med.
Dessutom kör nog inte bussarna 10 km/h nu, de gäller nog bara spårtrafiken.

[gek]

ja, bussarna kör med normal hastighet. Hastighetsnedsättningen för spårvagnar i riktning mot Sickla udde tycks dock ha upphävts, men i riktning mot Alvik är det fortfarande max 10 km/h

[Stefan Widén]

Från andra banor kan vi med säkerhet konstatera att bussarna påverkar även spårens stabilitet. Sjunker marken är det snarare de som borde sänka hastigheten eller ledas om. Ibland önskar man att man kunde mäta tillbaka i tiden för att få vissa frågor bekräftade. Visst kan det i vissa lägen vara en kombo men.....ser vi till sträckor som bara har buss så märks det tydligt. Och visst ska vi vara ärliga och säga att all underbyggnad som är för snålt beräknad, oavsett trafikslag, får sättningar eller andra skador i överbyggnaden med tiden. Kanske är det så att bussarna blir tyngre eller fler och då är inte gatan anpassad för det. Ex ska man byta från enkelvagn till ledvagn borde gatan förstärkas. Hade det vart spårtrafik hade man direkt fått krav på detta men. här är skillnaden att gatan är ju en tingest som "bara skall hålla" och som är kommunernas ansvar. För visst är det väl kommunen som fått bekosta förstärkningar vid busshållplatserna. (Vart i skrivande stund osäker på vem som pröjsade det kalaset i stan)

Stefan

[dr Cassandra Nojdh]

Om man tar bort asfalten och sår gräs i spårområdet borde det här vara ett ickeproblem under lång tid!
/Göran

Hur menar du då? Sjunker spåret långsammare då? Flyter det till och med upp till sitt rätta läge?

Om man slutar köra med tunga bussar i spåret, så sjunker nog marken mindre snabbt. Spårvagnar har lågt axeltryck och fördelar det dessutom mer med hjälp av rälen. Bussarna trycker ner marken med sitt höga axeltryck, då följer tyvärr spåret med.
Dessutom kör nog inte bussarna 10 km/h nu, de gäller nog bara spårtrafiken.

Frågan är om det är just bussarna axellast som ställer till det (har i skrivande stund inte tillgång till vare sig busstyp som trafikerar aktuell linje - 74 - eller dess axellast). Att busstrafik sliter hårt på infrastrukturen fanns ju konsensus om redan i denna tråd https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 4&p=193596

Spåren i Hammarby Sjöstad är lagda med två olika tekniker, Edilon resp. den då traditionella gatuspårstekniken (asfaltbädd på underbyggnaden, gjutasfalt under rälfot, rälerna ingjutna i bärlager av betong och därpå slitskikt av asfalt - se vidare bilder på sid. 74 i den av mig tidigare refererade Tvärbaneboken) varav den sistnämnda är den som används på det aktuella spåravsnittet. Edilonavsnitten klarar sig allmänhet bättre men även där får man problem med kross- och vibrationsskador i slitskiktet, speciellt i anslutningen till tätningen mot rälen. I kurvor och korsningar borde man dessutom ha använt Strail-teknik på samma sätt som i Marievikskurvan och vid Gustavslundsvägen. Något om SL:s fortsatta idéer om spårläggning får man reda på i detta utdrag från en längre artikel i "Modern Spårtrafik" : http://www.modernstadstrafik.se/wp-cont ... -14-16.pdf

Tvärbanans spår genom Hammarby Sjöstad är generellt sett för dåligt grundlagda, vilket kan ju har erfarit framför allt nere vid Sickla Udde. Egentligen är det ju rätt märkligt att man har skapat dessa kollektivtrafik-autostrador enbart för denna enda busslinje - 74 - som gott skulle kunna framföras på lokalgatorna istället. Efter det att Tvärbanans förlängning till Sickla öppnat kan man dessutom ifrågasätta busslinjens fortsatta existens.

Grässpår är naturligtvis inte på något sätt immuna mot sättningsskador, dock borde det faktum att rälerna då vilar på sliprar ge en annan tryckfördelning mot underbyggnaden. Dessutom slipper man de krypningsskador som lätt uppkommer i slitskiktet.

Några grundläggande fakta om spårläggning: https://www.vti.se/en/publications/pdf/ ... ruktur.pdf

[leifd]

Frågan är om det är just bussarna axellast som ställer till det (har i skrivande stund inte tillgång till vare sig busstyp som trafikerar aktuell linje - 74 - eller dess axellast). Att busstrafik sliter hårt på infrastrukturen fanns ju konsensus om redan i denna tråd https://www.sparvagssallskapet.se/forum ... 4&p=193596

Spåren i Hammarby Sjöstad är lagda med två olika tekniker, Edilon resp. den då traditionella gatuspårstekniken (asfaltbädd på underbyggnaden, gjutasfalt under rälfot, rälerna ingjutna i bärlager av betong och därpå slitskikt av asfalt - se vidare bilder på sid. 74 i den av mig tidigare refererade Tvärbaneboken) varav den sistnämnda är den som används på det aktuella spåravsnittet. Edilonavsnitten klarar sig allmänhet bättre men även där får man problem med kross- och vibrationsskador i slitskiktet, speciellt i anslutningen till tätningen mot rälen. I kurvor och korsningar borde man dessutom ha använt Strail-teknik på samma sätt som i Marievikskurvan och vid Gustavslundsvägen. Något om SL:s fortsatta idéer om spårläggning får man reda på i detta utdrag från en längre artikel i "Modern Spårtrafik" : http://www.modernstadstrafik.se/wp-cont ... -14-16.pdf

Tvärbanans spår genom Hammarby Sjöstad är generellt sett för dåligt grundlagda, vilket kan ju har erfarit framför allt nere vid Sickla Udde. Egentligen är det ju rätt märkligt att man har skapat dessa kollektivtrafik-autostrador enbart för denna enda busslinje - 74 - som gott skulle kunna framföras på lokalgatorna istället. Efter det att Tvärbanans förlängning till Sickla öppnat kan man dessutom ifrågasätta busslinjens fortsatta existens.

Grässpår är naturligtvis inte på något sätt immuna mot sättningsskador, dock borde det faktum att rälerna då vilar på sliprar ge en annan tryckfördelning mot underbyggnaden. Dessutom slipper man de krypningsskador som lätt uppkommer i slitskiktet.

Några grundläggande fakta om spårläggning: https://www.vti.se/en/publications/pdf/ ... ruktur.pdf

Jojo, du kan helt uppenbart en del om allt det där. Jag orkar dock inte sätta mig in i det, utan gör mina konstateranden med egna ögon bara.
Som busskortsinnehavare så vet jag ju att de flesta svansmotorbussar idag ligger hyfsat nära maximalt tillåten axellast. Denna axellast är ju då betydligt högre än vad spårvagnar möjligen kan åstadkomma i boggitryck.
Det märks ju tydligt även här i Norrköping, att busstrafik sliter på gatorna, men även skadar spåren. Nu är ju det mesta hyfsat nytt här och med bra underbyggnad, så skadorna blir inte jättestora.

[Nils Carl Aspenberg]

Geita bru i Oslo ble dårligere og dårligere, og akseltrykket ble redusert flere ganger. Til slutt var lovlig akseltrykk nede i ett tonn. Men det var ingen restriksjoner for Oslotrikkens tunge SL95, de fikk kjøre med samme hastighet og vekt som før. Mange steder i Tyskland vil man ikke ha blandet trafikk buss/sporvogn fordi bussene ødelegger sporveiens infrastruktur.

[daniel_s]

Jojo, du kan helt uppenbart en del om allt det där. Jag orkar dock inte sätta mig in i det, utan gör mina konstateranden med egna ögon bara.
Som busskortsinnehavare så vet jag ju att de flesta svansmotorbussar idag ligger hyfsat nära maximalt tillåten axellast. Denna axellast är ju då betydligt högre än vad spårvagnar möjligen kan åstadkomma i boggitryck.

Nja nu tänker du nog lite fel iofs. Bussens största axeltryck är väl 11,5 ton, men boggitrycket på A32 är större än 12 ton redan vid tom vagn.

Men visst stämmer det att bussarna kör sönder gatan, det som jag är mer osäker på är i vilken utsträckning det drabbar det som finns under den. Det är trots allt så att bussarna står för en relativt blygsam andel av antalet axelton som passerar, mindre än 10 procent skulle jag säga. Grundproblemet (haha) är ju trots allt att gatan är lite av ett billighetsbygge, det heter ju "sjöstad" av en anledning! Gatorna kring södra station sjunker också ner, även där har man byggt en stadsdel på en sjöbotten.

[roggek]

Grundproblemet (haha) är ju trots allt att gatan är lite av ett billighetsbygge, det heter ju "sjöstad" av en anledning! Gatorna kring södra station sjunker också ner, även där har man byggt en stadsdel på en sjöbotten.

Ja, inte för inte kallas ju Stockholm för "Nordens Venedig"

[Nils Carl Aspenberg]

Bispegata i Oslo ble bygd rundt 1960. Da gaten ble revet for å gi plass til ny bebyggelse og nye gater ved den nye operaen i Bjørvika var det blitt to meter høydeforskjell mellom ulike deler av gaten etter hvor mye gaten hadde sunket. Også Bispegata lå på områder som tidligere har vært vann.

[gek]

Mitt påstående att hastighetsnedsättningen var borttagen i riktning mot Sickla udde var förhastat; när jag åkte sträckan i söndags drog spårvagnen dock på som vanligt med ca 30 km/h efter Luma. Antingen var nedsättningen tillfälligt borttagen eller så ansåg föraren det orimligt att lunka fram med 10 km/h på en snabbspårväg.