Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Some skrev:Det är inte upp till en part att sätta upp vilka vilkor som helst.
Det är upp till en part att sätta upp villkor. Om den andra parten nyttjar tjänsten godkänner vederbörande villkoren. Inget konstigt i det. Om villkoren i efterhand ändrats är det en annan sak. Om villkoren har varit luddiga, men motparten ändå gått med på dem, så får motparten de facto skylla sig själv.
Sedan har det förvisso skötts dåligt, men att säga att korten ska ha oändlig giltighetstid, det är att kräva för mycket. Traditionellt sett gäller ett presentkort i ett år, biokorten gäller i två, att pengarna på SL-korten gäller i sex år är således rätt så generöst. Till och med pengar på "pottsamtal" inom mobiltelefonin måste användas inom innevarande år.
Här måste dock konstateras att:
1. Du inte förstått vilken fråga som diskuterades i det citerade inlägget.
2. Att du inte känner till fundamental avtalsrätt.
3. Att du inte heller förstått vilkoren för den fråga du besvarade.
Jag vet precis vad det gäller. Jag tycker att SL har gjort fel, men inte till så stora proportioner som ni låter göra gällande.
Faktum är att säljaren av en tjänst bestämmer över den tjänsten. Sätter alla villkor. Sen är det upp till köparen att godta de villkoren. Det är inte fråga om avtal mellan två parter, det är fråga om ett "sälj/köp"-förhållande. Om köparna var tvungna att ha egna åsikter om vad som ska gälla, då blir en sådan situation ogörlig. Om man har andra åsikter än säljaren av tjänster, ja då anlitar man inte säljarens tjänster. För om man gör det har man godkänt säljarens villkor. Vad är det som är brott mot avtalsrätten i detta fallet? Vad är applicerbart i avtalsrätt?
Sedan tycker jag som sagt att SL inte har varit smidiga, men jag kan faktiskt inte se vad som är olagligt i det de gjort. Men kan du göra det, så driv det till högre instans. Inte mig emot. Men jag skriver inte under på din "överklagan".
Some skrev:Det normala i 40 år var att man kunde resa på en generation gammal remsa och att ännu äldre remsor kunde lösas in.
När man skulle införa reskassan flumade man till vilkoren, kortade giltighetstiden och påstod efteråt att remsrna inte kunde lösas in. Det ligger nära till hands att tro att bluffen konstruerades just i avsikt att slippa betala den skuld man ttidigare inte bokfört.
Dock gick det inte så bra med reskassan, för att uttrycka det milt, så man tog till ytterligare en generation bluffremsor, vars giltighet senare förlängdes eftersom man fortsatte att misslyckas med reskassan.
Nu är det lite svårt att hänga med hur du menar att det blivit galet?
Det är ju helt upp till trafikutövaren (i detta fall Landstinget) att bestämma vilka villkor som ska gälla på vilket sätt detta skulle ha varit ett stort problem har jag svårt att se, det är ju inte direkt så att man lovat obegränsad giltighet och sedan inte stått upp för detta.
Detta fungerar på liknande sätt som mynt, sedlar o frimärken, giltighetstiden är inte obegränsad och utgivaren avgör själv när det ska upphöra att gälla, efter en viss tid så kan man heller inte lösa in dem utan de blir värdelösa.
Sedan fanns ju ingen skuld med remsorna eftersom dessa inkomster bokfördes så fort de såldes, till skillnad från reskassan som bokförs som intäkt först när resan utförs, skillnaden bokförs som skuld/förskottsbetalning från kund.
Med remsorna var det ju praktiskt omöjligt att bokföra en intäkt varje gång en kupong makulerades.
För svenska mynt och sedlar gäller att Riksbanken normalt löser in även de som utgått.
För en valuta som D-mark gäller att den kan lösas in i all framtid.
För svenska frimärken gäller att de kan avlysas som giltiga för porto men kan alltid återlösas av Posten, exempelvis för ett tre skillng banco frimärke betalas 12 öre om någon skulle komma på den idén.
Lennart Petersen skrev:
För svenska mynt och sedlar gäller att Riksbanken normalt löser in även de som utgått.
För en valuta som D-mark gäller att den kan lösas in i all framtid.
För svenska frimärken gäller att de kan avlysas som giltiga för porto men kan alltid återlösas av Posten, exempelvis för ett tre skillng banco frimärke betalas 12 öre om någon skulle komma på den idén.
Men frimärkena skall då vara oanvända. Men tre skilling borde väl bara motsvara 6 öre? )En 25-öring kallades ju i äldre tider för tolvskilling, och jag har i alla fall för mig att jag för några år sedan hittade belägg för att det var en korrekt översättning. Men jag kan ha fel.)
Och om du löser in enstaka frimärken på så låga valörer så se till att inte få beloppet utbetalt i kontanter!
Det som är intressant när det gäller frimärken är att de gamla rabattmärkena, t.o.m. 1990 års variant, fortfarande gällde för ett brev upp till 100g, oavsett vad de kostade i inköp och var det står för valörsiffror, om det står några. Se denna pdf.
Lennart Petersen skrev:
För svenska mynt och sedlar gäller att Riksbanken normalt löser in även de som utgått.
För en valuta som D-mark gäller att den kan lösas in i all framtid.
För svenska frimärken gäller att de kan avlysas som giltiga för porto men kan alltid återlösas av Posten, exempelvis för ett tre skillng banco frimärke betalas 12 öre om någon skulle komma på den idén.
Men frimärkena skall då vara oanvända. Men tre skilling borde väl bara motsvara 6 öre? )En 25-öring kallades ju i äldre tider för tolvskilling, och jag har i alla fall för mig att jag för några år sedan hittade belägg för att det var en korrekt översättning. Men jag kan ha fel.)
Och om du löser in enstaka frimärken på så låga valörer så se till att inte få beloppet utbetalt i kontanter!
Det som är intressant när det gäller frimärken är att de gamla rabattmärkena, t.o.m. 1990 års variant, fortfarande gällde för ett brev upp till 100g, oavsett vad de kostade i inköp och var det står för valörsiffror, om det står några. Se denna pdf.
Det var trassligt värre med valutorna förr i tiden med flera olika Skilling, riksgälds,specie och banco http://sv.wikipedia.org/wiki/Tolvskilling
Postens 4 öre som jag minns stämmer nog och det kanske är något generöst räknat men få begagnar sig av den möjligheten.
rabattmärkena gäller för alltid och det finns faktiskt en och annan som har kvar dem i förråd och använder dem men sådär 99,9 % torde nog vara förbrukade vid det här laget. För sedlar så brukar Riksbanken vara mycket generösa och lösa in utgångna sedeltyper bara man kan ge en vettig och trovärdig förklaring till var de kommer ifrån. Det är ju absolut inte sällsynt att sådant hittas undanstoppat i ett sterbhus .
Kantorn skrev:
Jag vet precis vad det gäller. Jag tycker att SL har gjort fel, men inte till så stora proportioner som ni låter göra gällande.
Faktum är att säljaren av en tjänst bestämmer över den tjänsten. Sätter alla villkor. Sen är det upp till köparen att godta de villkoren. Det är inte fråga om avtal mellan två parter, det är fråga om ett "sälj/köp"-förhållande. Om köparna var tvungna att ha egna åsikter om vad som ska gälla, då blir en sådan situation ogörlig. Om man har andra åsikter än säljaren av tjänster, ja då anlitar man inte säljarens tjänster. För om man gör det har man godkänt säljarens villkor. Vad är det som är brott mot avtalsrätten i detta fallet? Vad är applicerbart i avtalsrätt?
Sedan tycker jag som sagt att SL inte har varit smidiga, men jag kan faktiskt inte se vad som är olagligt i det de gjort. Men kan du göra det, så driv det till högre instans. Inte mig emot. Men jag skriver inte under på din "överklagan".
Men vad stod det egentligen på remsorna och i SL publicerade regler gentemot kund ?
Jag minns inte att det stod något slutdatum på dem men kanske minns fel.
I övrigt för biocheckar,presentkort , kontantkortsladdning så brukar det ju framgå glasklart hur länge de gäller och sista datum står tryckt .
Men oavsett så håller jag med om att det kunde hanterats bättre, så gott som alla remsor har förbrukats för länge sedan och att lösa in någon enstaka kvarglömd måste ju rimligtvis vara peanuts för SL
LÅ1 skrev:
Men frimärkena skall då vara oanvända. Men tre skilling borde väl bara motsvara 6 öre? )En 25-öring kallades ju i äldre tider för tolvskilling, och jag har i alla fall för mig att jag för några år sedan hittade belägg för att det var en korrekt översättning. Men jag kan ha fel.)
På en riksdaler banco gick det 48 skilling banco. En riksdaler banco var i sin tur 3/8 riksdaler specie (silvermyntfot). Man hade också riksdaler riksgälds vilka motsvarade 1/4 riksdaler specie och också delades i 48 skilling. Mynten var normalt i riksgäldsskalan, t ex tolvskilling. Vid decimalreformen 1855 kom den nya myntenheten riksdaler riksmynt att motsvara 1/4 riksdaler specie (dvs lika mycket som den tidigare riksdaler riksgälds) och indelas i 100 öre. Detta innebär att en tolvskilling riksgälds motsvarde exakt en 25-öring. MEN eftersom frimärkena gavs ut i banco (vilka var värda 1,5 gånger riksgälds (och senare riksmynt)) bör tre skilling banco motsvara drygt 9 öre (100/48 x 3 x 1,5).
Vid införandet av kronan 1873 (nordiska myntunionen, guldmyntfot) blev en riksdaler riksmynt exakt en krona och således behöll öret sitt värde.
Lennart Petersen skrev:Men vad stod det egentligen på remsorna
På just den här remsan står det "Giltig för resa t o m december 2011. Oanvända Förköpsremsor återlöses t o m december 2012". Jag vet inte när den är inköpt.
Lennart Petersen skrev:Men vad stod det egentligen på remsorna
På just den här remsan står det "Giltig för resa t o m december 2011. Oanvända Förköpsremsor återlöses t o m december 2012". Jag vet inte när den är inköpt.
(Klicka på bilden för att se en större version.)
Då låter det ju som att saken är rätt glasklar, man har ett avtal mot kund och definierade slutdatum.
Löser man inte in före detta datum så förfaller giltigheten.
Enda möjlighet är då om avtalet på något sätt skulle anses oskäligt men det är det nog knappast.
Remsan och nu reskassa är ju mängdrabatt med villkor och användaren har ju mycket väl kunnat åka på kontant-enkelbiljetter
Lennart Petersen skrev:Men vad stod det egentligen på remsorna
På just den här remsan står det "Giltig för resa t o m december 2011. Oanvända Förköpsremsor återlöses t o m december 2012". Jag vet inte när den är inköpt.
(Klicka på bilden för att se en större version.)
Den där rensan är troligen köpt i augusti 2011. Den sista december tre månader senare gick den inte att använda eller lösa in. Inte för att den inte skulle gå att lösa in, det står ju, utan för att SL vägrade. Ägaren av remsan blev i det här fallet bluffad på 12 kr.
Är det någon som kan gissa hur man försökte motivera sig?
(Detta är alltså den näst sista versionen av remsan. Det var bara de två sista som hade datum.)
Some skrev:[
Den där rensan är troligen köpt i augusti 2011. Den sista december tre månader senare gick den inte att använda eller lösa in. Inte för att den inte skulle gå att lösa in, det står ju, utan för att SL vägrade. Ägaren av remsan blev i det här fallet bluffad på 12 kr.
Är det någon som kan gissa hur man försökte motivera sig?
(Detta är alltså den näst sista versionen av remsan. Det var bara de två sista som hade datum.)
Helt oanvända remsor återköptes alltså men inte de kuponger som var oanvända.
Jag skulle nog hävda att säljare-kund har ingått ett avtal med mängdrabatt och det är upp till kunden att använda remsans kuponger inom giltighetstiden.
Gör man inte det får man väl skylla sig själv .
Köper man 4 kiwi , styckpris 4kr, för 10kr så knappast att man får tillbaks 2:50 om man bara orkar äta upp tre.
Det är i alla fall lite så jag ser det. Gillar du att processa så går det ju alltid att öppna ett billigt småmål mot SL i saken
Some skrev:
Den där rensan är troligen köpt i augusti 2011. Den sista december tre månader senare gick den inte att använda eller lösa in. Inte för att den inte skulle gå att lösa in, det står ju, utan för att SL vägrade. Ägaren av remsan blev i det här fallet bluffad på 12 kr.
Är det någon som kan gissa hur man försökte motivera sig?
Nu står det faktiskt att oanvända förköpsremsor kan lösas in, inte resterande belopp på en använd. Sedan kan man ju tycka att det är dåligt att man inte kan överföra beloppet till en ny remsa, men det är ingen tvekan om att den möjligheten inte står på remsan.
Some skrev:
Den där rensan är troligen köpt i augusti 2011. Den sista december tre månader senare gick den inte att använda eller lösa in. Inte för att den inte skulle gå att lösa in, det står ju, utan för att SL vägrade. Ägaren av remsan blev i det här fallet bluffad på 12 kr.
Är det någon som kan gissa hur man försökte motivera sig?
Nu står det faktiskt att oanvända förköpsremsor kan lösas in, inte resterande belopp på en använd. Sedan kan man ju tycka att det är dåligt att man inte kan överföra beloppet till en ny remsa, men det är ingen tvekan om att den möjligheten inte står på remsan.
På sätt och vis fick man ju föra över beloppet till ny remsa eftersom man kunde ha stämplar för samma resa på två remsor.
Men det gällde alltså att räkna ut så att det gick ihop sig på slutet och det var väl upp till kunden som ju faktiskt fått en betydande mängdrabatt jämfört med enkelresor.
Men det står inte [helt] oanvända, utan det står oanvända. Tolkningen [delvis] oanvända är dessutom rimligare eftersom remsorna vanligen redan när de köps är under användning. Skulle man skrivit helt oanvända hade man också fått problemet att informationen kommit för sent, efter att de redan var delvis använda. Då det handlade om att byta praxis var det hade ett sådant vilkor ställt i det skedet varit oskäligt. Alla tidigare delvis oanvända remsor kunde lösas in. Sådan information skulle givits innan man stämplade första gången.
Men nu gjorde man alltså inte ens det. Man skrev flummigt och hävdade sedan i efteråt att man hade rätt att själva tolka sin egen text efter behag.
Här sker ytterligare oegentligheter. För det första är det den som skrivit texten som har sig själv att skylla om man infört tvetydighet. För det andra kan man inte hävda att man bryter en praxis via en tvetydighet. Kan den formulering man väljer rimligt tolkas som att det som alltid gällt tidigare fortfarande gäller, så är det detta som gäller, oavstt andra tolkningsmöjligheter. I det aktuella fallet hade köparen ingen anledning att förvänta sig annat än att det nya man ville införa begränsade sig till att datumen i förväg specifierades.
Slutligen är det uppenbart att man gör denna förändring för att sko sig på ej införstådda köpares bekostnad.
Sammanfattningsvis är det omöjligt att se förfarandet som något annat än en bluff.
Senast redigerad av Some den onsdag 04 mars 2015 22:27, redigerad totalt 1 gånger.
Du talar inte samma språk som vi andra va? Oanvänd innebär "inte använd". Förleden "o" är en ren negation. Använd betyder inte färdiganvänd, lika lite som begagnad betyder färdigbegagnad.
Some skrev:För det första är det den som skrivit texten som har sig själv att skylla om man infört tvetydighet.
Spännande uttalande för att komma från dig! Du menar kanske att den som skriver "ett litet fåtal" öppnar för tolkningen "några få". Att det kanske är mycket begärt att läsaren ska förstå att avsändaren egentligen menar "färre än 50 %"?
Nej, jag skojade bara.
Some skrev:Naturligtvis är det jag som vet vad jag skriver, inte heller har ordet använts på ovanligt vis.
Hur ska du ha det egentligen? Får avsändaren suveränt bestämma vad ord betyder? Eller har det en viss relevans hur vi andra använder språket också?
Kantorn skrev:Du talar inte samma språk som vi andra va? Oanvänd innebär "inte använd". Förleden "o" är en ren negation. Använd betyder inte färdiganvänd, lika lite som begagnad betyder färdigbegagnad.
Så om du, på ditt språk, köper ett par sockor och använder den ena och låter den andea ligga i garderoben. Då blir även den andra, som ligger i skåpet, använd. Hmm, låter lite kvantmekaniskt tycker jag.
Some skrev:För det första är det den som skrivit texten som har sig själv att skylla om man infört tvetydighet.
Spännande uttalande för att komma från dig! Du menar kanske att den som skriver "ett litet fåtal" öppnar för tolkningen "några få". Att det kanske är mycket begärt att läsaren ska förstå att avsändaren egentligen menar "färre än 50 %"?
Nej, jag skojade bara.
Some skrev:Naturligtvis är det jag som vet vad jag skriver, inte heller har ordet använts på ovanligt vis.
Hur ska du ha det egentligen? Får avsändaren suveränt bestämma vad ord betyder? Eller har det en viss relevans hur vi andra använder språket också?
Jag minns inte vilket avtal du ingick med mig, var det något om att sluta skriva?
Twr, Kantorn m.fl., mata inte trollen! Nu har Some/Inge lyckats kapa en tråd igen. Har ni inte förstått att det inte går att diskutera med en kverulansparanoiker.
Så kommer turen till Soccomoro alias Jazzbacillen alias dr Cassandra Nöjdh alias Durkdrivna Doris etc. (ljudkonst av Lars-Gunnar Bodin): "Låt oss tala klarspråk och rinna ut i sanden".
Some skrev:För det första är det den som skrivit texten som har sig själv att skylla om man infört tvetydighet.
Spännande uttalande för att komma från dig! Du menar kanske att den som skriver "ett litet fåtal" öppnar för tolkningen "några få". Att det kanske är mycket begärt att läsaren ska förstå att avsändaren egentligen menar "färre än 50 %"?
Nej, jag skojade bara.
Some skrev:Naturligtvis är det jag som vet vad jag skriver, inte heller har ordet använts på ovanligt vis.
Hur ska du ha det egentligen? Får avsändaren suveränt bestämma vad ord betyder? Eller har det en viss relevans hur vi andra använder språket också?
Jag minns inte vilket avtal du ingick med mig, var det något om att sluta skriva?
Ja, du är ju uppenbarligen expert på avtalsrätt!
Vi har aldrig haft något avtal. Du har ju väldigt mycket kunskap, det skulle vara intressant att föra diskussioner med dig. Så helst skulle jag önska att du bara började bete dig som folk och bidrog till debatten. Om du nu inte vill göra det så föreslog jag i en anda av hjälpsamhet att du kan skaffa dig andra fritidsintressen där du inte behöver känna dig så missförstådd hela tiden.
I det här fallet håller jag med dig. "Oanvända remsor" kan rimligen tolkas som en remsa som det fortfarande finns outnyttjade stämplar på. Även om logiken skulle säga att "oanvänd" borde betyda samma sak som "inte använd".
