Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
SvD skrev:Kostnaderna för SL:s kollektivtrafik rusar och nu gör landstinget en tvärnit. Det blir glesare trafik, planerade miljardinvesteringar bantas eller stoppas – och priset på SL:s månadskort höjs redan efter sommaren. – Resenärerna kommer att känna av inbromsningen, säger trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) till SvD.
Dessutom har jag skaffat körkort nu, så man kommer ju inte åka lika mycket SL heller (även om det såklart blir en del ändå - då plankar man ju såklart)Här är fler länkar i ämnet:SvD skrev:Fusket i kollektivtrafiken bedöms kosta SL 200–250 miljoner kronor i förlorade intäkter om året och här vill nu Kristoffer Tamsons ta i med hårdhandskarna mot plankarna.
– Vi ska ha nolltolerans och vi ska öka på insatserna mot fuskarna. Vi vill också att böterna ska bli mer kännbara. I dag ligger den högsta boten på 1 200 kronor men staten borde låta oss ta ut mycket mer. Man kan tänka sig ett system där böterna blir högre för varje gång man åker fast, säger han.
Det resonemanget hänger jag nog inte riktigt med på. Det är ju ytterst få situationer där det uppstår en reell konkurrenssituation. Inte heller stämmer det att det blir en koncentration till de tyngre linjerna.Odd skrev:En av intentionerna med de nyare avtalen och "verifierade betalande" eller vad det nu kallas för, gör ironiskt nog att effektiviteten och utbudet minskar då det är tänkt att operatörerna skall konkurrera med varandra och sno så många trafikanter som möjligt från konkurrenten och därför sker en koncentration av trafikutbudet till tyngre linjer.
Jonas Elisasson, professor i transportsystem och analys på KTH skrev:Jag är faktiskt förbluffad, det jag slås av är att skillnaden mellan resandeökningen och intäktsökningen. Efterfrågan ökar utan att intäkterna ökar ...
Jag är faktiskt förbluffad, det jag slås av är att skillnaden mellan resandeökningen och intäktsökningen. Efterfrågan ökar utan att intäkterna ökar, man säljer alltså fler prylar utan att få mer betalt för det. Jag skulle vilja veta vad det beror på, säger Jonas Elisasson, professor i transportsystem och analys på KTH.SL:s vd Anders Lindström menar att den ekonomiska situationen beror på ändrade resemönster och menar att det är nyttigt att se över kostnaderna.
– Idag är det fler som åker bil och cykel, det är ett ändrat resande där vi sett att fler i högre grad väljer att resa till rabatterade priser. Det är en politisk knut hur man ska få fler att välja kollektivtrafiken framför bilen.
Hahaha, vad "konstigt"Grundproblemet är att man inte fått tillräckligt många att välja kollektivtrafiken, enligt oppositionslandstingsråd Nanna Wikholm (S).
– Det är tråkigt att de känner att de behöver dra i en nödbroms. Vi har sett problemet med att folk inte åker så mycket som vi hade hoppats att de skulle göra, resandet har inte ökat i samma takt som befolkningen, säger hon.
Nja, däremot verkar ju det nya systemet fått oväntade effekter. Antalet 30-dagarskort ökade ju 2013 (första året med systemet), med 7,5 procent. Det tycks alltså som om att fler - när man har möjlighet att köpa de olika biljettyperna i samma automat och på samma kort, upptäcker att man kommer upp i samma kostnadsnivå med kort - och då anser man det vara lättare att använda sig av. Att antalet fuskåkare eller icke viserade skulle göra så stor andel idag, tror jag inte på. Nytt tycker jag systemet fungerar rätt bra. Men för både 2013 och 2014, var det säkert så att den som hade reskassa kunde tjäna en del på systemet.Some skrev:
3. Följder av "investeringen" i nytt ickefungerande biljettsystem. Det handlar inte bara om planknkng utan även om att personal och resenärer inte kan hantera det. Det är inte juridiskt hållbart, vilket ökar plankningen och självklarheter som att kunna ladda på andra ställen än stationer saknas. Det i kombination med informationsbristen som gör att många saknar kontroll över sina pengar och blir förbivinkade på hållplatser. Även resenärer som egentligen har pengar laddade men där kortet inte funkar första gången, mycket vanligt, blir förbivinkade.
4. Den orimlga skevheten i taxorna gör faktiskt att andelen resor som är billiga att producera faller till förmån för långa och komplicerade resor med flera byten involverande dyra, glest besatta linjer.
Det är för övrigt svårt att förstå vad landstingsrådet menar med nolltolerans i sambant med tilläggsavgifter. Tillägsavgifter är bara lagliga i de fall då tolerans enligt andra paragrafen givits. Har man ett undermåligt biljettsystem kan dessa fall utgöra en stor andel av fallen med resenärer ertappade utan giltig biljett.
Trams min kära vän! Om Du skall raljera över olika trafikslag så behöver Du nog lite mer "på fötterna".C20_rules skrev: Man kan ju kolla på t ex Arlanda Express som tar ockerpriser - där går ju tågen ofta nästan tomma trots att det är snabbaste transporten Stockholm-Arlanda.
Engångseffekten, de beslagtagna pengarna, är ju borta nu. De gjorde kanske att man inte omedelbart såg hur dåligt det nya systemet fungerade, men förklarar inte den fortsatta försämringen.Lars_L skrev:Nja, däremot verkar ju det nya systemet fått oväntade effekter. Antalet 30-dagarskort ökade ju 2013 (första året med systemet), med 7,5 procent. Det tycks alltså som om att fler - när man har möjlighet att köpa de olika biljettyperna i samma automat och på samma kort, upptäcker att man kommer upp i samma kostnadsnivå med kort - och då anser man det vara lättare att använda sig av. Att antalet fuskåkare eller icke viserade skulle göra så stor andel idag, tror jag inte på. Nytt tycker jag systemet fungerar rätt bra. Men för både 2013 och 2014, var det säkert så att den som hade reskassa kunde tjäna en del på systemet.Some skrev:
3. Följder av "investeringen" i nytt ickefungerande biljettsystem. Det handlar inte bara om planknkng utan även om att personal och resenärer inte kan hantera det. Det är inte juridiskt hållbart, vilket ökar plankningen och självklarheter som att kunna ladda på andra ställen än stationer saknas. Det i kombination med informationsbristen som gör att många saknar kontroll över sina pengar och blir förbivinkade på hållplatser. Även resenärer som egentligen har pengar laddade men där kortet inte funkar första gången, mycket vanligt, blir förbivinkade.
4. Den orimlga skevheten i taxorna gör faktiskt att andelen resor som är billiga att producera faller till förmån för långa och komplicerade resor med flera byten involverande dyra, glest besatta linjer.
Det är för övrigt svårt att förstå vad landstingsrådet menar med nolltolerans i sambant med tilläggsavgifter. Tillägsavgifter är bara lagliga i de fall då tolerans enligt andra paragrafen givits. Har man ett undermåligt biljettsystem kan dessa fall utgöra en stor andel av fallen med resenärer ertappade utan giltig biljett.
Därtill kommer ju också "engångseffekten" av att rabatthäftena kunde redovisas direkt som en intäkt, medan pengarna på reskassan inte gör det förrän folk reser. Där kommer det nog också finnas en viss permanent effekt. Hur många rabatthäften har man inte haft som man slarvat bort på olika sätt? Tappar man ett kort med reskassa kvar, så finns ju pengarna förvisso i SLL:s balansräkning, men kan inte tillgodagöras som en biljettintäkt.
Visst finns det en skevhet i taxorna. Men det har det ju funnits under många år. Förklarar ju inte de senaste två-tre årens minskning. Det får nog förklaras med ovanstående + en mer stabilt bensinpris och för flertalet bättre ekonomiskt utrymme.
Men det har blivit en förbättring. Däremot ökar inte resandet lika mycket. Fast som jag skrev, tror jag till viss del (men det har jag inte helt något strikt källbaserat stöd för), att det också kommer finnas en kvarvarande underliggande effekt. Alltså att intäkterna blir lite mindre med reskassa än häften, på grund av att det alltid finns "kuponger" eller "reskassapengar" som inte kommer att användas. Hur många presentkort har mar man inte hemma som aldrig blir utnyttjade? Det är alltså dels en tillfällig effekt, men också en kvarvarande effekt av hur pengarna redovisas. Jag har fortfarande något SL-häfte kvar som inte har använts fullt ut. Det tror jag nästan varenda Stockholmare har (såvida man inte slängt det). Vi kan ju tänka oss turisten som beräknar åka för kanske upp till 200 kronor, men som i realiteten bara åker för 150. Nästa gång turisten är i Stockholm så ska det väl vara ett under av ordningssamhet ifall vederbörande både kommer ihåg att ta med sitt gamla kort, eller ens hittar det inför avresan. När det gäller häftena tror jag det var en inte oansenlig mängd kuponger som aldrig användes. Sedan vågar jag inte bedöma den ekonomiska effekten av detta i stort - men det kanske man kan få fram från landstinget.Some skrev:
Engångseffekten, de beslagtagna pengarna, är ju borta nu. De gjorde kanske att man inte omedelbart såg hur dåligt det nya systemet fungerade, men förklarar inte den fortsatta försämringen.
På vilket vis menar du att man nu uppnått väsentlig förbättring jämfört med 2013 och 2014? -Man fortsätter att kreera mängder med ursäktliga omständigheter till att resenärerna inte har giltiga biljetter, vilket i sin tur gör tilläggsavgifter olagliga i alla dessa fall.
Pengarna är väl inte mer beslagtagna än när man hade häfte? Nåväl - hittade uppgiften. SL:s skuld till resenärerna uppgår i bokslutet 2014 till 258 miljoner. En ökning med 59 miljoner under 2014. Inga jättesummor skall medges. Men ändå inte oväsentlig om man ser procentuellt (årets ökning motsvarar 0.8 procent i lägre biljettintäkter), med dem inräknade skulle ökningen från 2013 blivit 5,1 procent (mot nu 4,3)Some skrev: Engångseffekten, de beslagtagna pengarna, är ju borta nu. De gjorde kanske att man inte omedelbart såg hur dåligt det nya systemet fungerade, men förklarar inte den fortsatta försämringen.
Some skrev:Jag syftade på de remsor man vägrade återlösa och på så vis beslagtog pengar. En enångs, eller rättare, tvågångseffekt.
