Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Enligt principen "gräset är alltid grönare på andra sidan" kan man få intrycket att den svenska spårvägsplaneringen är lite otydlig. Att det inte finns något tydligt regelverk för statlig medverkan i nya spårvägsprojekt är väl tråkigt. Norge har hunnit få ett nytt spårvägssystem (Bergen 2010). Danmark har helt saknat spårväg sedan 1972, men nu finns 3 helt säkra system och ytterligare ett kan tillkomma. I Finland finns långt gångna planer i 2 städer. I Sverige har det hänt en hel del i de befintliga spårvägsstäderna. Men vi har även ett halvdussin städer som har visat god vilja att anlägga nya system men inte vet vad statens inställning är.
Vad säger ni? Vilka för- och nackdelar finns i de olika ländernas planeringssystem?
Vad säger ni? Vilka för- och nackdelar finns i de olika ländernas planeringssystem?
twr
-----------------------
Var sak på sin plats.
-----------------------
Var sak på sin plats.
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1984
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
De nordiske demokratier har til felles at det blir mye prat og ingen handling. Bergen brukte 50 år på å få sin nye sporvei. På 60-tallet skulle Bergen bygge Alweg-bane, deretter tunnelbane og da tunnelbane ble for dyrt ble det til slutt sporvei. Dette tok nye 30 år før den var klar. Stavanger er enda verre. For 100 år siden begynte man å legge spor i gaten. Men krigen gjorde at kostnadene steg i på 20-tallet kom bussene for fullt. Så fikk Stavanger trolleybuss, som ble lagt ned og man begynte å snakke om sporvei. Planene ble mer og mer konkrete og det ble etablert et planleggingskontor med 10 ansatte. På internett hadde man mulighet til å være med på en animert sporvognstur på hele strekningen. Fem linjer skulle bygges. Men i länet er det mange bønder og sporveien ble til et superbuss-suystem. Men nå har vi fått ny regjering, så kanskje det kommer sporvei i Stavanger. Ellers har sporvei i Norge blitt foreslått også i Kristiansand, Skien-Porsgrunn, Drammen, Drøbak, Fredrikstad-Sarpsborg, Lillestrøm, Hamar-Elverum og Ålesund. Aktuelt er vel for tiden Sarpsborg-Fredrikstad og Trondheim.
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Hur går tankarna i Trondheim?
Skall man bygga vidare på den spårvidd man har eller skall det bli ett nytt, normalspårigt system?
Och i det sistnämnda fallet, spårar man om den nuvarande banan eller blir det två spårvidder?
-Per
Skall man bygga vidare på den spårvidd man har eller skall det bli ett nytt, normalspårigt system?
Och i det sistnämnda fallet, spårar man om den nuvarande banan eller blir det två spårvidder?
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1984
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Politikerne i Trondheim har i tiår vært negative til sporvei. Da Høyre kom til makten 1.1.1988 ble det på første møte bestemt at sporveien skulle nedlegges. Den ble gjenåpnet i 1990 fordi den da var privat i motsetning til alle kommunale busser. Så kom prosjektet med "Midtbyringen" men det ble hele tiden blokkert. Etter fire perioder overtok Arbeiderpartiet 1.1.2004. Da håpet man på at det ville bli satset mer på sporvei, men dette skjedde ikke. Så har Bergen fått sin meget vellykkede sporvei, og statlige penger går med til å bygge stadig mer i Bergen. Trondheim har heller ingen prosjekter og får heller ingen penger. I 2013 fant Høyre plutselig ut at også Trondheim burde bygge sporvei og få statlige penger. Men Høyre har ingen makt i Trondheim, så inntil også Arbeiderpartiet er med så kommer det ikke til å skje noe. Men det skal nå startes en utredning om sporvei fra Tempe syd for Elgeseter ex linje2) gjennom sentrum til (Strindheim/Brundalen) med eventuelle sidelinjer til Lade og andre steder. Det skal utredes både normalspor og smalspor. Normalspor vil gi muligheter til Karlsruhe-system, mens smalspor vil gi forbindelse til Gråkallbanen. En tredje mulighet er å spore om Gråkallbanen. Men jeg tror ikke man kan vente noen snabb avgjørelse i Trondheim for det er hittil ingen stor politisk interesse. Mange har større tro på superbuss.
-
- Inlägg: 37
- Blev medlem: måndag 09 september 2002 11:10
- Ort: Trondheim
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Dersom nettet i Trondheim skal utvides, så vil det være helt utrolig og feil bruk av penger å forandre sporvidden. Å ha to system med forskjellig sporvidde er meget lite rasjonelt. Å bygge om Gråkallbanen til normalspor vil være feil bruk av midler som i stedet kunne vært benyttet på å utvide nettet. Men man må stille seg spørsmålet; hva er egentlig feil med meterspor? Det koster litt mindre å anlegge/bygge og er vanlig i Sveits, Østerrike og Tyskland, og ta også gjerne med Helsingfors. Vognfabrikantene tilbyr vogner med meterspor også, slik at det heller ikke er noe problem. Det er egentlig kun en mulig innvending mot meterspor, og det er at vognene er smalere. Men dette gjelder ikke Trondheim! Vi har like brede vogner som i byen med normalspor, og det kan man fortsette med dersom det skal bestilles nytt materiell.
Rune Kjenstad
Rune Kjenstad
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1984
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
En ny sporvei i Trondheim med normalspor vil gjøre det mulig å kjøre kombivogner på NSBs nett, f.eks på Strekningen Stavne-Leangen. En omsporing koster neppe all verden hvis man strekker den over noen år. Men jeg tror ikke at jeg kommer til å oppleve sporveisutvidelser i Trondheim.
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Andra städer har 3-skensspår. Kanske något för Trondheims duospårväg?
-Per
-Per
Sluta med plågsamma särskrivningar! Ord som uttalas ihop skall också skrivas ihop!
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1984
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Hvor skal man ha det. Sporveien som skal utredes har ingen geografisk tilknytning til dagens sporvei. Hvis man skal bygge en helt ny sporvei, så tror jeg nok det er logisk å bygge med normalspor.
-
- Inlägg: 37
- Blev medlem: måndag 09 september 2002 11:10
- Ort: Trondheim
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
De aktuelle sporveisstrekningene er den såkalte kollektivtrafikkorridoren fra sentrum langs Elgeseter gt/Holtermanns vei til "Siemensområdet", og fra Sentrum langs Innherredsveien til Strindheimområdet. Denne siste har felles trasé med den hittil eneste aktuelle bybanestrekning som går i tunnel fra Buran til Brøset med mulige forlengelser til Brundalen og Dragvoll. I sentrum er denne traseen i nærheten av Gråkallbanens endestasjon. Problemet er altså at politikerne i Trondheim så langt har tro på at superbuss er så mye billigere at man må velge dette; dog at den bygges slik at man siden kan anlegge bane. Det er følgelig om å gjøre å holde kostnadene nede, hvis ikke har man tapt. Det konsulentfirma som utredet Brøsetlinjen fr et par/tre år siden kom fram til at man kunne spare over 60 millioner ved å benytte seg av Gråkallbanens anlegg på Munkvoll framfor å bygge et helt nytt verksted langs den nye linjen. I den miljøpakken Trondheim har for tiden skal det benyttes over en milliard kroner på sykkelbaner og mange penger på vei og kollektivtrafikkprosjekt, men det er ikke avsatt noen penger til baneutbygging. Derfor må man ikke finne på å bygge luftslott. Ta hensyn til lokale forhold og opplysninger om dette.
Nevner også at en tidligere utredning slaktet alle muligheter for at en bybane skulle kjøre på jernbanens skinnegang.
Nevner også at en tidligere utredning slaktet alle muligheter for at en bybane skulle kjøre på jernbanens skinnegang.
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Att jämföra Trondheim med städer som har ett bevarat stadsnät med smalspår, eller som i städer där olika sällskap har olika spårvidd (t ex Basel), tror jag är fel. Vi har samma situation i Stockholm, där Roslagsbanan är en smalspårig järnväg med jämförbar standard med tullbanan. Det finns mängder med trådar på detta forum där man önskar bygga Roslagsbana kors och tvärs i Stockholm och det finns mängder med trådar som berör det jag säger nu (och emot), nämligen att om man skall bygga nya system (i Europa) finns det mycket som talar för att välja det som vi kallar normalspår, samordningsfördelar med det huvudsakliga spårsystemet, bättre utbud vad gäller vagnar och då kan det visa sig
förnuftigt att t v låta Gråkallenbanan och Roslagsbanan leva vidare i sin nuvarande skepnad, utan utbyggnad och att bygga nya moderna banor med "normalspår",
/Göran
förnuftigt att t v låta Gråkallenbanan och Roslagsbanan leva vidare i sin nuvarande skepnad, utan utbyggnad och att bygga nya moderna banor med "normalspår",
/Göran
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Btw. första gången jag var i Trondheim 1972, har jag en bild av att det fanns en bybane även där, kommer jag i håg fel eller kan någon bekräfta?
/Göran
/Göran
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Ordet "bybane" är norskans motsvarighet till "Light Rail", ett marknadsföringsnamn för nybyggda snabbspårvägar. Gråkallbanen öppnades redan 1924-1933, men den är ingen bybane eftersom den inte är nybyggd.hgsldf skrev:Btw. första gången jag var i Trondheim 1972, har jag en bild av att det fanns en bybane även där, kommer jag i håg fel eller kan någon bekräfta?
/Göran
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Bybane betyder Bybane! Våra Norska storbröder får väl rätta oss! Jag syftade på en bana centeralt i "byn" Tromdheim.
/Göran
/Göran
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1984
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Trondheim har en restsporvei med en "halv" linje. Trondheim hadde tre stadslinjer og en forstadslinje med 35 fireakslede boggivogner og 20 släp. Så la man ned alle linjer uten en og kjøpte 11 nye leddvogner. I 1988 la man ned den siste linjen, men man fikk ikke solgt vognene, og 1990 ble forstadsstrekningen til Lian gjenåpnet. Strekningen gjennom sentrum til Lade var revet og kunne ikke gjenåpnes, så man kunne gjenåpne "halve" linje 1, men den går ikke lenger helt til sentrum. Det blir omtrent det samme som om Gävle hadde beholdt Bomhusbanan eller Uppsala hadde beholdt Granebergslinjen. Dagens trafikk trenger fire av ni leddvogner i rute. Trondheim vil ha statlige penger til å bygge "superbuss". Det tror jeg ikke man får. Penger kommer fra Samferdselsdepartementet (Trafikministeriet) og de sitter to gamle "rever" med årelang erfaring fra sporvei, og de har ingen tro på superbusser. Hvis Trondheim skal ha statlige penger, så må man nok komme opp med et sporveisprosjekt. Og statlig finansiering vil nok komme, fordi Oslo og Bergen trenger milliarder til sine store baneprosjekter. Politikerne i Trondheim må imidlertid gå for et sporveisprosjekt, og dit er det trolig et stykke å gå. Når det gjelder bruk at jernbanestrekninger i fremtiden, så tror jeg nok at Trondheim trenger en ny dobbeltsporet jernbantunnel sydover mot Oslo. Da kan nok det gamle strekningen til Heimdal brukes som light rail. Oslo bygger dobbeltspor overalt, Stavanger og Bergen gjør det også. I fremtiden vil nok også Trondheim få sitt dobbeltsporprosjekt.
-
- Inlägg: 37
- Blev medlem: måndag 09 september 2002 11:10
- Ort: Trondheim
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Bybane på norsk er en sporvei som for det aller meste går uhindret fra biltrafikk. Det kan være egen banvall som svenskene sier, men også i gatetrafikk, men da i så stor grad som mulig i egne felt i gaten. Det nye systemet i Bergen er helt klart en bybane. Da konsulentene som utredet utvidelse og bygging av en eventuell bane til Brøset skulle vurdere eksisterende bane i Trondheim, kom det fram til at også den var en bybane, per definisjon. Dette fordi den går som egen bane på det aller meste av de 8,8 km, kun 1.5 km går i gate, men nesten 100% av denne bystrekningen går på reservert areal, dvs kollektivgate (Nordre Ilevollen), eller kollektivfelt (Kongens gate). Gjennomsnittshastigheten på Gråkallbanen er nesten den samme som bybanen i Bergen.
Det norske ordet Bybane motsvarer nye betegnelser på sporvei, som Light rail på engelsk og vel også "letbaner" på dansk. På svensk har man tydeligvis ennå ikke funnet opp et moderne ord for spårväg. For å få politikere og folk med seg på utbygging, kan det være lurt og lettere å selge et nytt begrep/ord, selv om vi entusiaster vet hva det egentlig dreier seg om.
Det norske ordet Bybane motsvarer nye betegnelser på sporvei, som Light rail på engelsk og vel også "letbaner" på dansk. På svensk har man tydeligvis ennå ikke funnet opp et moderne ord for spårväg. For å få politikere og folk med seg på utbygging, kan det være lurt og lettere å selge et nytt begrep/ord, selv om vi entusiaster vet hva det egentlig dreier seg om.
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Jag tycker det att bra att vi kallar spårväg för spårväg. På tyska, danska och norska har spårväg blivit något gammalt och man använder de "nya" orden Stadtbahn, letbane och bybane. I Sverige talade vi för några år sedan mycket om light rail, eller snabbspårväg som när Tvärbanan planerades. Men sedan kanske fem år är det fullt accepterat att säga spårväg även om nya system.Rune Kjenstad skrev:Bybane på norsk er en sporvei som for det aller meste går uhindret fra biltrafikk. Det kan være egen banvall som svenskene sier, men også i gatetrafikk, men da i så stor grad som mulig i egne felt i gaten. Det nye systemet i Bergen er helt klart en bybane. Da konsulentene som utredet utvidelse og bygging av en eventuell bane til Brøset skulle vurdere eksisterende bane i Trondheim, kom det fram til at også den var en bybane, per definisjon. Dette fordi den går som egen bane på det aller meste av de 8,8 km, kun 1.5 km går i gate, men nesten 100% av denne bystrekningen går på reservert areal, dvs kollektivgate (Nordre Ilevollen), eller kollektivfelt (Kongens gate). Gjennomsnittshastigheten på Gråkallbanen er nesten den samme som bybanen i Bergen.
Det norske ordet Bybane motsvarer nye betegnelser på sporvei, som Light rail på engelsk og vel også "letbaner" på dansk. På svensk har man tydeligvis ennå ikke funnet opp et moderne ord for spårväg. For å få politikere og folk med seg på utbygging, kan det være lurt og lettere å selge et nytt begrep/ord, selv om vi entusiaster vet hva det egentlig dreier seg om.
Behåll det gamla ordet, men bygg nya system på egen banvall eller eget utrymme!
Senast redigerad av twr den lördag 08 mars 2014 22:41, redigerad totalt 1 gånger.
twr
-----------------------
Var sak på sin plats.
-----------------------
Var sak på sin plats.
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Fullt medhåll! Tack vare att vi använder samma ord för nya och befintliga spårvägar ses även befintliga spårvägar som något modernt!twr skrev: Jag tycker det att bra att vi kallar spårväg för spårväg. På tyska, danska och norska har spårväg blivit något gammalt och man använder de "nya" orden Stadtbahn, letbane och bybane. I Sverige talade vi för några år sedan mycket om light rail, eller snabbspårväg som när Tvärbanan planerades. Men sedan kanske fem år är det fult accepterat att säga spårväg även om nya system.
Behåll det gamla ordet, men bygg nya system på egen banvall eller eget utrymme!
-
- Inlägg: 1878
- Blev medlem: måndag 09 november 2009 13:27
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
En möjlig koppling till GB skall tydligen studeras.
Om man bygger bybanen och köper fordon även till gb kan det inte vara jättedyrt att bredda gb, lastprofilen är i allt väsentligt bred nog, och ett redigt slipersbyte skadar aldrig.
Är det bestämt om det blir en eller tvåriktningsvagnar?
HS
Om man bygger bybanen och köper fordon även till gb kan det inte vara jättedyrt att bredda gb, lastprofilen är i allt väsentligt bred nog, och ett redigt slipersbyte skadar aldrig.
Är det bestämt om det blir en eller tvåriktningsvagnar?
HS
Re: Spårvägsplanering i de nordiska länderna
Titta, gubbarna har hittat en token woman!indigirka skrev:Nytt om spårvägsplanerna i Trondheim:
http://www.adressa.no/nyheter/trondheim ... 296417.ece