Gatunumrering

[Marcus L]

En sak som jag funderat över och som åter dök upp lite i kvartersnamnstråden:
Vilken sida som har jämna respektive udda nummer.
Detta varierar ju mellan olika städer. I t.ex. Uppsala är det jämna nummer på vänster sida (om man rör sig längs en gata i ökande husnummerordning).
Kan inte på rak arm komma på något undantag här.
Medans i t.ex. Stockholm, Solna och Västerås gäller så vitt jag sett det motsatta.
Vilket är vanligast (i Sverige)?
Och finns det kanske städer där det varierar (kanske beroende på väderstreck från stadskärnan eller något sådant)?

[roggek]

Du menar väl hus-numreing?

Mej veterligt så finns det inga gator numrerade...
Men för att återgå till din fråga:

Första husnumren i världen fick husen på bron Pont Notre-Dame i Paris år 1512.[1] Detta för att man skulle kunna skilja på de 68 likvärdiga lägenheterna.[1] Jämna nummer på ena sidan bron och ojämna på den andra.[1] Bruket spred sig sedan långsamt till andra franska städer och senare andra länder.[1] Tidigare användes skyltar med personligt utformade motiv.[1] Krögare och hantverkare hade ofta järnskyltar på sina hus, men dessa var så stora och tunga att de skuggade gatorna och rent av kunde ramla ned i huvudet på folk.[1]

I Stockholm var det överståthållarämbetet som år 1832 kom med en ordern att alla hus skulle num­reras "i obruten ordning" och "genomlöpa varje gata".[1] Numreringen utgick från slottet.[1]

http://sv.wikipedia.org/wiki/Husnummer

Te x hemma hos mig så har vi inte "jämna och ojämna" husnummer, utan de numreras löpande per gata i 100-tals form.

[daniel_s]

Medans i t.ex. Stockholm, Solna och Västerås gäller så vitt jag sett det motsatta.

Va?? Har de ett system för någonting i Solna?

Kungshamra är ett roligt exempel, där verkar husen ha numrerats på fabriken och sedan placerats ut i den ordning de lastades av från bilarna, sen var man där några år senare och ställde dit några hus till, med några nummer som råkade vara lediga.

[Anders Hanquist]

Det vanligaste i Sverige torde vara att nr 1 och övriga ojämna ligger på vänster sida i stigande ordning och följaktligen nr 2 och övriga jämna nummer ligger på höger sida. Så är det i alla fall i Stockholm (om det finns något undantag är jag inte helt klar över, man lusläser ju inte numren vid en stadspromenad). Vid besök i Göteborg slogs dock jag av att det var tvärtom där och då kollade jag flera gator och det verkade vara konsekvent även där, fast "motsatt" så att säga. Hur detta uppståt vet jag inte. Detta tillhör väl den här avdelningen "onödig kunskap", som de flesta kanske inte funderar närmare över.

[daniel_s]

Det känns mer naturligt att kunna börja 1,3,5....,6,4,2 än att behöva räkna i den omvända ordningen. Förutsatt att man räknar från vänster till höger.

... och att man gillar att börja med udda tal?

[Claes Thure Moberg]

Systemet i Stockholm är förvånande enkelt och begripligt. Grundprincipen är att uddatal är på en gatas vänstra sida och jämna på den högra, sett ifrån numreringens början. Sedan utgår gatunumreringen från Kungl. Slottet, eller den ända på en gata som är "närmast". Gator som går "på tvären" utan att peka direkt mot Slottet utgår i stället från Birger Jarlsgatan.

Tar vi ett praktiskt exempel - Kungsholmen så är alltså gatorna numrerade antingen Ost- Väst eller Syd- Nord. Medan Östermalm är numrerad Väst- Ost och Syd- Nord. Det mest märkliga är väl att detta system har fått existera i mängder med år utan att någon klåfingrig politiker eller tjänsteman har funnit skäl till att börja "fingra" på det.

Men som skrivs ovan i tråden. Andra städer har andra system och vissa verkar sakna system, eller så är det väldigt svårt att förstå systemet.

[Harald]

Av Sveriges fyra största städer har bara Stockholm udda till vänster. De tre följande städerna, Göteborg, Malmö och Uppsala har udda till höger.

Mej veterligt så finns det inga gator numrerade...

Det finns. På Brynäs i Gävle finns numrerade tvärgator, i Masthugget i Göteborg finns numrerade långgator och i Hässleholm finns numrerade avenyer.

Och finns det kanske städer där det varierar (kanske beroende på väderstreck från stadskärnan eller något sådant)?

Trollhättan har udda t.v. norr om järnvägen och udda t.h. söder om den.

[Claes Thure Moberg]

Birger Jarlsgatan följer ju sträckningen för ett äldre vattendrag som givit ett naturligt avbrott i kvartersstrukturen. På Söder är det däremot inte lika självklart. Tex är Högbergsgatan och Åsögatan numrerade åt olika håll. Eller för den delen Hornsgatan och Ringvägen.

Men med lite god vilja kan man läsa in systemet även här. Ringvägen börjar vid Skinnarviksbergen som kan betecknas som Norra änden (=närmast Slottet). Tvärgatorna norr på Söder (Brännkyrkag, Hornsg, Högbergsg m fl) börjar i närheten av Slussen/ Katarina och sträcker sig långt mot Väster. Medan tvärgatorna längre söderut i huvudsak börjar från området Ringvägen/ Götgatan och sträcker sig långt Österut. Gatorna som går Nord/ Syd har lägst nummer i norra änden.

[Anders Hanquist]

Går man utanför Sverige så verkar det också vanligast med "udda-vänster" systemet (enligt Wikipedia i alla fall).

Den här förklaringen verkar ganska rimlig:

Skyltarna blir för övrigt naturligare om man har uddanumren till vänster eftersom vi läser från vänster till höger, man får ju då ettan först på skyltarna i ändarna på de första kvarteren på gatan. tex 1-7 resp 8-2 på gatans vänstra respektive högra sida. I Göteborg och Uppsala får man istället 2-8 resp 7-1, vilket känns mindre naturligt. Samma sak om man ställer sig mitt på gatan och börjar räkna portarna. Det känns mer naturligt att kunna börja 1,3,5....,6,4,2 än att behöva räkna i den omvända ordningen.

Att höger/vänstertrafik spelat in är mindre troligt. I Paris har man också 1 på vänster sida.

[Hechtwagen]

Inge och ni andra kan också notera att siffrorna på gatuskyltarna i stockholm alltid sitter närmast hörnet på huset.

[Per Lind]

I Berlin ligger gatans lägsta och högsta nummer mitt emot varandra. Man har löpande nummer med 1 på höger sida. Vid gatans slut går man över gatan och fortsätter löpande till gatans början.

I Washington D.C. har man delat in staden i 4 stadsdelar. I varje stadsdel har man exakt samma gatunamn så det gäller att hålla reda på de sista viktiga bokstäverna i adressen vilken talar om i vilken stadsdel adressen finns. Nord, Syd, Öst, Väst.
-Per

[Hechtwagen]

Jag menar att siffrorna på en skylt som sitter till höger på en fasad sitter till höger på skylten och skyltarna på vänsterkanten av fasaden har siffrorna till vänster, siffrorna alltid närmast hörnet således. Onödigt vetande men de tyckte väl det var snyggast så när skyltarna formgavs i stockholm på 30-talet.

[Claes Thure Moberg]

Men det har tyvärr inte blivit så enkelt att man kan säga att gatorna är numrerade åt ett håll på norra Södermalm och ett annat på södra. På södra Södermalm har mönstret blivt till synes slumpmässigt med vissa gator numrerade från väster till östre och andra från öster till väster utan någon särskild ordning.

Ursäkta mig. Jag är en gammal Söderkis och droskchaffis som nog har glömt en hel del och som inte heller har någon karta att kontrollera mig från. Men mitt minne säger att allt norr om Tjärhovsgatan är numrerat Ost- Väst medan Tjärhovsgatan och söderut är numrerat Väst- Öst. Fast jag kan mycket väl ha fel. Har inte kört droska i de trakterna sedan 1986.

[LÅ1]

Jag menar att siffrorna på en skylt som sitter till höger på en fasad sitter till höger på skylten och skyltarna på vänsterkanten av fasaden har siffrorna till vänster, siffrorna alltid närmast hörnet således. Onödigt vetande men de tyckte väl det var snyggast så när skyltarna formgavs i stockholm på 30-talet.

Jag har också lagt märke till siffrornas pacering till vänster alt. till höger på skyltarna.
Jag har funderat på när man började med det (eller snarare de) nuvarande utseendet på gatunamnsskyltarna. På 1930-talet säger du. Verkar troligt!

I Stockholm har man för det mesta skyltar i alla gatuhörnen. I Solna och Sundbyberg snålar man på skyltarna, så man måste leta efter vilket hörn i korsningen som skyltarna finns i. Hur det är i övriga kommuner vet jag inte. Gissar att det är likadant i så gått som alla mindre kommuner.

[Harald]

Linköping har udda både till höger och till vänster. Det ser ut som om principen är udda på norra och östra sidan, jämna på södra och västra. I centrala stan startar numreringen från norr resp. öster, vilket får till följd att nord-sydliga gator har udda t.v. och öst-västliga udda t.h.

Något liknande verkar vara fallet i Oslo. Huvudprincipen där är udda t.h. men nord-sydliga gator i Kvadraturen har udda t.v. Kvadraturen kallas den centrala delen av Oslo med vinkelräta gator. Bergen och Stavanger ser ut att ha udda t.h. I Danmark har København och Aarhus udda t.v. och Odense udda t.h. Aalborg har udda t.v. men stadsdelen Nørresundby som förr var en egen stad har udda t.h.

I Göteborg finns en del gator som har alla nummer i följd på ena sidan. Alla utom en är gator som inte kan få någon bebyggelse på andra sidan, t.ex. Skeppsbron. En gata är numrerad i följd på ena sidan till slutet där numreringen vänder och går tillbaka på andra sidan.

[643]

I andra länder förekommer det att ett gatunamn gäller bara en kvarterslängd, vilket inte hindrar att
gator/vägar som går mellan två orter kan heta likadant i flera mil -Exempel: Hannover - Hildesheim
(Även känd för restaurangvagn samt omfattande godstrafik på spårvägen däremellan)

[LÅ1]

Om en gata förlängs så är det ju enklast om det sker i den ände som har höga nummer. Om man följer "slotts-principen" i Stockholm så är det ju troligast att förlängningen sker just i den ände av gatan som har högst nummer. Åtminstone i innerstaden och i många fall i närförort. I avlägsna byar som Vällingby eller Kista så vore det nog bäst att lägga de låga numren mot centrumanläggningen. Om man lätt vill kunna förlänga gatan. Det händer väll att man hoppar över låga nummer när man redan från början planerar för en förlängning i den riktningen. En framkomlig väg är väl annars att ge gatuförlängningen ett nytt namn. Då går man ju runt problemet.


Jag har för mig att man bytte namn på en gatstum i Högalidsområdet på Söder i Stockholm. Och att den stump som fick nytt namn fick behålla sin gamla numrering, och alltså saknade låga nummer.
Men kan inte se någon sådan gata på Google-kartorna. Kanske har man ändrat tillbaka. Tror att det var Hornsgatan söder om Långholmsgatan som hade ett annat namn. Men jag kanske är helt fel ute?

När det gäller löpande numrering på ena sidan av gatan för att sedan byta riktning och fortsätta numreringen på gatans andra sida så är ju Downing Street i London numrerad så. Det är en återvändsgata och där ligger premiär- och finansministrarnas tjänstebostäder intill varandra på samma sidan gatan och har numren 10 och 11. Eller om det är 11 och 12?

[Lennart Petersen]

Om en gata förlängs så är det ju enklast om det sker i den ände som har höga nummer. Om man följer "slotts-principen" i Stockholm så är det ju troligast att förlängningen sker just i den ände av gatan som har högst nummer. Åtminstone i innerstaden och i många fall i närförort. I avlägsna byar som Vällingby eller Kista så vore det nog bäst att lägga de låga numren mot centrumanläggningen. Om man lätt vill kunna förlänga gatan. Det händer väll att man hoppar över låga nummer när man redan från början planerar för en förlängning i den riktningen. En framkomlig väg är väl annars att ge gatuförlängningen ett nytt namn. Då går man ju runt problemet.


Jag har för mig att man bytte namn på en gatstum i Högalidsområdet på Söder i Stockholm. Och att den stump som fick nytt namn fick behålla sin gamla numrering, och alltså saknade låga nummer.
Men kan inte se någon sådan gata på Google-kartorna. Kanske har man ändrat tillbaka. Tror att det var Hornsgatan söder om Långholmsgatan som hade ett annat namn. Men jag kanske är helt fel ute?

När det gäller löpande numrering på ena sidan av gatan för att sedan byta riktning och fortsätta numreringen på gatans andra sida så är ju Downing Street i London numrerad så. Det är en återvändsgata och där ligger premiär- och finansministrarnas tjänstebostäder intill varandra på samma sidan gatan och har numren 10 och 11. Eller om det är 11 och 12?

Det är just 10 och 11 bredvid varandra. 1981 kunde man fortfarande titta in på gatan genom ett staket och när jag kom hem fann jag att jag av misstag fotat Downing stret 11 i stället för 10. Normalt är det premiärministern som bor i 10 och finansministern i 11 men faktiskt så bytte Tony Blair bostad med sin finansminister, orsak var att 11 är större än 10 och Blair hade stor familj med barn (och katt)
I dag är det så bastant avspärrat med betonghinder, vakter och annat så man kommer inte ens åt att kika in på gatan. 1981 var det alltså möjligt att titta in på gatan och fota genom staket åt baksidan till. Ännu tidigare kunde man promenera fritt och det var vanligt att turister fotograferade sig med den ensamme Bobby som stod vakt.
Harold Wilson berättade att ibland när det varit fotbollsmatch så strök gängen runt i London och på tidig morgon så avslutade dom med Downing Street och ropade "Harold are you still in bed" och det var jag ju medgav den f.d premiärministern som fick utstå lite mer strapatser än dagens .

[Harald]

Det var ju Brännkyrkagatan som delades. Den har faktiskt delats i tre delar. Den klipptes av mellan Kristinehovsgatan och Varvsgatan och den västra delen fick namnet Hornsbruksgatan och nya nummer som börjar på 1. Dessutom har delen väster om Långholmsgatan slagits ihop med Bergsunds strand. Dess numrering börjar vid Högalidsgatan, så på den delen av f.d. Brännkyrkagatan har numreringen också bytt riktning.

När Skånegatan delades, var det delen med höga nummer som fick behålla det gamla namnet, och där har man inte numrerat om. Inte heller Ölandsgatan, vars västra del är borttagen, har numrerats om. Det finns ytterligare några gator på Söder som saknar låga nummer, beroende på att de i en gammal stadsplan skulle börja längre västerut.

Odengatan är omnumrerad någon gång för länge sedan. Mina morföräldrar bodde på Odengatan 85 och där stod det "85 f.d. 65" över porten. Vad som var orsaken till omnumreringen vet jag inte. Odengatan har väl alltid börjat vid Valhallavägen. Kanske hade man ändrat tomtindelningen.

[Hechtwagen]

Valhallavägen är också omnumrerad och den gången tror jag man vände riktning på numren också det står tex 94 fd 45.