218 skrev:Korkad avtalsskrivning exemplifierad i praktiska trafikproblem. På den tiden när resenärernas bästa var ett mål överordnad förtjänst hade givetvis det trasiga tåget tagits ur trafik och fått fortsätta framåt utan resenärer. Tyvärr är det här inte någon ovanlig händelse har t.o.m råkat ut för det på en lördagkväll!
Ja just. Nog minns man tiden då huvudmannen ännu tänkte på resenärernas bästa. Men den tiden är dessvärre över. Numera kör man för egen skull. Inte för resenärernas skull.
Jämför gärna med Norrort där Arriva de första månaderna tvångsmässigt körde försenade bussavgångar uppåt flera timmar efter de egentligen skulle ha gått. Dvs att 13:10-avgången på en linje mycket väl kunde avgå omkring 14:30, trots att 5-6 st avgångar på samma linje gått innan. Allt för att man tolkade avtalet som att alla avgångar skulle rulla, oavsett hur försenade de var. Vilket resulterade i busstrafik som påminde en hel del om pendeltågsberättelsen ovan.
På något sätt känns det åter som om Östgötatrafiken här har en bra lösning, med en trafikledning som är till för resenärerna, o kan självsvåldigt styra över entreprenörernas körande av trafik.
Ja såklart inte riktigt hur som helst, men ÖTIC (Östrgötatrafikens Trafik och Informations Center) jobbar alltid med kundfocus och styr trafiken helt. Vad gäller spårtrafiken (tåg och spårvagnar) dock via Operatörernas Driftledning och Trafikverkets Driftledning. Självklart anpassat till arbetstidsregeler för personalen). ÖTIC drivs av Östgötatrafiken i egen regi.
Något som verkligen saknas i SL-trafiken (och säkert många andra läns trafik) är just en sammanhållen trafikledning med kundfocus.
På den gamla goda tiden - Läs 70-talet - så hade man inom SL kundfocus, trafikantens bästa var ledordet, det var en stor skillnad för mig när jag började på Pendeln nov-84, kundfocus saknades i SJ's vokabular för Pendeltrafiken.
Inte ens mellan de tre SL-bussoperatörerna finns det ett bra samarbete mellan deras tre trafikledningar. Två har ett visst samarbete, men de två har inte mycket kontakt med den tredje...
C12C3C3C12 skrev:På den gamla goda tiden - Läs 70-talet - så hade man inom SL kundfocus, trafikantens bästa var ledordet, det var en stor skillnad för mig när jag började på Pendeln nov-84, kundfocus saknades i SJ's vokabular för Pendeltrafiken.
Ja, SL bad om ursäkt för att de körde tunnelbanetåg på Det Statliga Järnvägsnätet och SJ och staten håvade in pengar. Hela den här attityden genomsyrar bl.a Strängavtalet från 80-talet. "Skulle vi möjligen kunna få..." Stora frågor på denna tid var om det skulle få stå SL på SL:s tåg och om lokaltågen skulle få kallas för pendeltåg. Att en miljon människor kallade tågen för pendeltåg var ingen "förmildrande omständighet". "De flesta tåg vänder väl och kommer tillbaka" löd domen. Den nybyggda "Övre hallen" på Stockholm C fick inte heta fyndiga "Resklara" som föreslogs i en tävling utan det just järnvägskorrekta "Övre hallen". (Däremot så fick tävlingsförslaget "Göteborg norra" ett hedersomnämnande, ibland så sprack tjänsteminen upp!).
SJ:s attityd då till denna mjölkkossa skulle väl möjligen kunna tolkas som att SJ då var föregångare till den mentalitet som råder idag. ALLT var kanske inte bättre förr!
<OT>Men ett pendeltåg är ju inte något som bara går fram och tillbaka. Ett pendeltåg är ju något som pendlar åt båda hållen från ett centrum, dvs i Stockholms fall både norrut och söderut. Därav är Roslagsbanan inget pendeltåg. Trodde jag.</OT>
Kantorn skrev:<OT>Men ett pendeltåg är ju inte något som bara går fram och tillbaka. Ett pendeltåg är ju något som pendlar åt båda hållen från ett centrum, dvs i Stockholms fall både norrut och söderut. Därav är Roslagsbanan inget pendeltåg. Trodde jag.</OT>
Men Roslagsbanan pendlar väl lika mycket om man betraktar det från Djursholms Ösby exempelvis som "axel"? Och pendeln Märsta-Södertälje är lika mycket en linje som Roslagsbanan om man betraktar det från Märsta. Södra stambanans tåg pendlar lika mycket fram och tillbaka från Nässjö betraktat.
Nu ska vi inte sjunka till "gammgubbarnas" nivå vad saker och ting ska heta, tycker att det räcker med att det gott kan heta vad en miljon potentiella trafikanter kallar tågen, lätt igenkänligt för dessa! Lokaltåg? Tja vad är lokal och vad är det inte? Allt beror ju på vad man har för perspektiv att utgå ifrån!
Kantorn skrev:<OT>Men ett pendeltåg är ju inte något som bara går fram och tillbaka. Ett pendeltåg är ju något som pendlar åt båda hållen från ett centrum, dvs i Stockholms fall både norrut och söderut. Därav är Roslagsbanan inget pendeltåg. Trodde jag.</OT>
Men Roslagsbanan pendlar väl lika mycket om man betraktar det från Djursholms Ösby exempelvis som "axel"? Och pendeln Märsta-Södertälje är lika mycket en linje som Roslagsbanan om man betraktar det från Märsta. Södra stambanans tåg pendlar lika mycket fram och tillbaka från Nässjö betraktat.
Nu ska vi inte sjunka till "gammgubbarnas" nivå vad saker och ting ska heta, tycker att det räcker med att det gott kan heta vad en miljon potentiella trafikanter kallar tågen, lätt igenkänligt för dessa! Lokaltåg? Tja vad är lokal och vad är det inte? Allt beror ju på vad man har för perspektiv att utgå ifrån!
218
Nåja, Stockholm C är väl åtminstone dit de flesta åker med pendeltåget. Djursholms Ösby är ju knappast ett centrum för Roslagsbanans resenärer. Och de flesta som åker på Södra stambanan åker ju antingen till eller ifrån Stockholm - som ju inte ens ligger på Södra Stambanan - eller Malmö/Kastrup/Köpenhamn. Nässjö må vara stort järnvägsmässigt sett, men har knappast resenärsmajoriteten vad gäller på/avstigande. Men vill man tolka fel så gör man.
Kantorn skrev:<OT>Men ett pendeltåg är ju inte något som bara går fram och tillbaka. Ett pendeltåg är ju något som pendlar åt båda hållen från ett centrum, dvs i Stockholms fall både norrut och söderut. Därav är Roslagsbanan inget pendeltåg. Trodde jag.</OT>
Jag är benägen att hålla med. När man ändrade busstrafiken i Karlstad från att alla linjer utgick från Stora torget, till att de fick ändhållplatser i ytterområdena och bara passerade torget, så sa man att man införde "pendeltrafik". Låter ju logiskt.
Förutom det obetalda vitet gäller det att de har kört för tunga bussar över Pålsundsbron (på den gamla vägen mellan Vaxholm och Bogesundslandet). Bron har förbud mot fordonstrafik tyngre än 3,5 ton, men kommunen har gett SL dispens att åtta gånger per dygn köra med 17 ton totalvikt. Arriva har blivit påkomna med att använda en boggibuss som klarar viktkravet när den är tom, men inte när den är fullastad. Arriva erkänner att det har hänt "vid ett antal tillfällen", men kan inte uppge hur många.
Någon som blir förvånad över att de som vanligt tänjer på reglerna så att de passar dem?
Verspieder skrev:Att inte få betalt för utebliven avgång är en sak. Men att tvingas betala tillbaka många tusenlappar till SL för omständigheter man själv inte rår för är väl ändå en annan sak?
Men hur skulle alternativet se ut? Ska Arriva rutinmässigt kunna skylla på t ex "omfattande köer på motorvägen" varje gång de ställer in en 670:a, oavsett tid på dygnet, och sedan är det upp till SL att i varje givet fall försöka bevisa att det INTE var köer vid den aktuella tiden?
leifd skrev:Så vrickade avtal skriver ju inte ens Östgötatrafiken... Fast de har ju hållit på med sånt några decennium längre än SL förvisso...
Känns även som avtalen inom järnvägstrafik en är vettigare, då de räcker med att påvisa att en störning är infrastrukturrelaterad, för att den inte ska ge några viten.
Om en järnvägsoperatör ställer in misstänkt många avgångar och skyller på "signalfel", "spårfel", "hinder på banan", o s v, så är det enkelt att kolla med Trafikverket om det verkligen stämmer. Hur gör du om en bussoperatör ställer in misstänkt många turer och skyller på köer på grund av "trafikolycka", "vilt på vägen", "traktor som aldrig körde åt sidan", o s v?
Kantorn skrev:<OT>Men ett pendeltåg är ju inte något som bara går fram och tillbaka. Ett pendeltåg är ju något som pendlar åt båda hållen från ett centrum, dvs i Stockholms fall både norrut och söderut. Därav är Roslagsbanan inget pendeltåg. Trodde jag.</OT>
Å andra sidan pendlar Västtrafiks pendeltåg till/från Göteborg C, och före tunneln byggdes så pendlade Skånetrafikens pågatåg (vars föregångare väl torde ha kallats pendeltåg åtminstone i folkmun?) till/från Malmö C.
Tyskarna däremot säger pendeltåg om ett enda tågsätt som ensamt går fram och tillbaka på en spårsträcka helt för sig självt. Tåget har alltså "egen spårrätt" så att säga och kan köras helt utan signalsystem, ställverk o.s.v. inblandat om man så vill. Det är inte bara ett järnvägsinternt begrepp utan det används i information till allmänheten. Det är vanligt förekommande vid enkelspårsdrift.
Det har dessutom sina fördelar. Jag minns när gröna banan i Stockholm hade enkelspårstrafik i centrum och därför i princip halvtimmestrafik eller något liknande uselt (vid något helgarbete). Hade man haft dubbla förare i fordonen och möjlighet att nyttja båda spåren vid ett par stationer så hade man kunnat haft ett par tågsätt som pendlat på separata kortare delsträckor och då visserligen tvingat alla att byta tåg tvärs över plattform på ett par ställen men samtidigt erbjudit en bättre turtäthet.
Kantorn skrev:<OT>Men ett pendeltåg är ju inte något som bara går fram och tillbaka. Ett pendeltåg är ju något som pendlar åt båda hållen från ett centrum, dvs i Stockholms fall både norrut och söderut. Därav är Roslagsbanan inget pendeltåg. Trodde jag.</OT>
Är ett tåg som sägs pendla ett pendeltåg? Ja det borde det väl vara? Vid några tillfällen när SL kört reducerad trafik på T Grön av olika skäl genom innerstaden har ett tåg pendlat separat mellan ex.vis Skärmarbrink och Skarpnäck enligt SL info. Det måste ju vara helt fel då enligt dig eftersom tunneltåget rimligen inte pendlade med T-Centralen, som största station som axel, utan snarare Björkhagen. Det är nog upp till betraktaren att välja centrumpunkt och det finns nog ingen "regel" som du tycks tro för hur axeln skall bestämmas. Man kanske får finna sig i att allting inte kan verifieras fullständigt här i livet utan att det finns en viss tolkningsfrihet. Exemplet med SL info med pendlandet mellan Skärmarbrink och Skarpnäck tror jag nog att SL:s kunder förstod, möjligen undantaget du då (men jag tror du också förstår egentligen!), so "what´s the bloody point"? Kan du inte dra en vals på orgeln istället?
218
Senast redigerad av 218 den torsdag 17 oktober 2013 11:04, redigerad totalt 1 gånger.
leifd skrev:Så vrickade avtal skriver ju inte ens Östgötatrafiken... Fast de har ju hållit på med sånt några decennium längre än SL förvisso...
Känns även som avtalen inom järnvägstrafik en är vettigare, då de räcker med att påvisa att en störning är infrastrukturrelaterad, för att den inte ska ge några viten.
Om en järnvägsoperatör ställer in misstänkt många avgångar och skyller på "signalfel", "spårfel", "hinder på banan", o s v, så är det enkelt att kolla med Trafikverket om det verkligen stämmer. Hur gör du om en bussoperatör ställer in misstänkt många turer och skyller på köer på grund av "trafikolycka", "vilt på vägen", "traktor som aldrig körde åt sidan", o s v?
Man driver en egen trafikledning, som också samlar på sej info om sånt. samt läser i loggarna från fordonens fordonsdatorer. Borde t.ex. finnas flera drabbade turer vid störningar...
Men som sagt, om beställaren har egna resurser som kollar, så är det möjligt. I och med detta har man hela tiden operativ kontroll över den trafik man köper och man har även en operativ kontakt med operatörernas driftledning och deras förare hela tiden. Detta var ju en av huvudorsakerna till att Östgötatrafiken slutade handla upp "sin egen trafikledning" (risk för jäv) och återgick till att driva den i egen regi. Då skapades ÖTIC...
(OT, det samma sker nu med beställningscentralen för all samhällsbetald servicetrafik i länet, såsom färdtjänst i de olika kommunerna, Länsfärdtjänst, Riksfärdtjänst, Sjukresor med taxi eller sjukreselinjer och Stadsdelsbussar. Den Regionala Beställnings Centralen RBC kommer att öppna i Mjölby, persomal rekryteras f.n. 50-60 personer.)
Förutom det obetalda vitet gäller det att de har kört för tunga bussar över Pålsundsbron (på den gamla vägen mellan Vaxholm och Bogesundslandet). Bron har förbud mot fordonstrafik tyngre än 3,5 ton, men kommunen har gett SL dispens att åtta gånger per dygn köra med 17 ton totalvikt. Arriva har blivit påkomna med att använda en boggibuss som klarar viktkravet när den är tom, men inte när den är fullastad. Arriva erkänner att det har hänt "vid ett antal tillfällen", men kan inte uppge hur många.
Någon som blir förvånad över att de som vanligt tänjer på reglerna så att de passar dem?
Intressant om det nu är tillåtet att köra boggibuss såvida den inte är fullastad. 681 har sällan mer än en handfull resande, så då är det okej att köra boggi?
Begreppet "Pendeltågen" är egentligen inget annat än begreppet "Tvärbanan", dvs namnet på en bana eller ett trafiksystem.
Pendeltågen är således lokaltåg, men lokaltåg är inte nödvändigtvis Pendeltåg. (Observera att jag skriver "Pendeltågen" som ett namn, med inledande versal).
Enligt Wikipedia så har ordet "pendeltåg" sitt ursprung i en folklig benämning av tågen, spridd via medierna. Pendel avser då att tågen går mellan förort till förort och passerar city snabbt, ungefär som en klockpendel som går mellan ytterlägerna och passerar mitten. De andra lokaltågen passerar ju inte city.
Tvärbanan är ett annat exempel. Egentligen borde den väl heta ringspårvägen, ringen eller liknande då det är på väg att bilda en ring runt stan, men man avsåg här att man reser på tvären mot de befintliga systemen som kan ses som att man reser på längden. Tvärbanan är alltså ett namn på en snabbspårväg, ett modernt begrepp som avser en spårvägsförbindelse som delvis byggs på egen banvall för att få lite högre hastighet. Man skulle kunna kalla en del av spårvägslinjerna i andra städer för snabbspårvägar, exempelvis Angeredsbanan i Göteborg.
Det fanns tågförbindelser i sverige för över hundra år sedan som kallades pendeltåg mer eller mindre officiellt så uttrycket är äldre än 10 maj 1968...
Odd skrev:Begreppet "Pendeltågen" är egentligen inget annat än begreppet "Tvärbanan", dvs namnet på en bana eller ett trafiksystem.
Pendeltågen är således lokaltåg, men lokaltåg är inte nödvändigtvis Pendeltåg. (Observera att jag skriver "Pendeltågen" som ett namn, med inledande versal).
Enligt Wikipedia så har ordet "pendeltåg" sitt ursprung i en folklig benämning av tågen, spridd via medierna. Pendel avser då att tågen går mellan förort till förort och passerar city snabbt, ungefär som en klockpendel som går mellan ytterlägerna och passerar mitten. De andra lokaltågen passerar ju inte city.
Tvärbanan är ett annat exempel. Egentligen borde den väl heta ringspårvägen, ringen eller liknande då det är på väg att bilda en ring runt stan, men man avsåg här att man reser på tvären mot de befintliga systemen som kan ses som att man reser på längden. Tvärbanan är alltså ett namn på en snabbspårväg, ett modernt begrepp som avser en spårvägsförbindelse som delvis byggs på egen banvall för att få lite högre hastighet. Man skulle kunna kalla en del av spårvägslinjerna i andra städer för snabbspårvägar, exempelvis Angeredsbanan i Göteborg.
Håller helt med Odd! Det finns ju en järnväg som heter Kust-till-Kustbanan som går Göteborg-Kalmar/Karlskrona men det finns ju givetvis massor med järnvägar i Sverige som går "kust-till-kust". Stockholm-Göteborg exempelvis.
Kust-till-Kustbanan är ju inte ens en linje utan två med tanke på att den grenar sig! Men det är ett begrepp helt enkelt som egennamn. Rätt eller fel. Gröna, blå och röda linjerna i Stockholm heter ju det fast det knappast är en linje per bansystem. Ett egennamn helt enkelt oberoende av betydelse (men lite störande är ju just de exemplen).
Förutom det obetalda vitet gäller det att de har kört för tunga bussar över Pålsundsbron (på den gamla vägen mellan Vaxholm och Bogesundslandet). Bron har förbud mot fordonstrafik tyngre än 3,5 ton, men kommunen har gett SL dispens att åtta gånger per dygn köra med 17 ton totalvikt. Arriva har blivit påkomna med att använda en boggibuss som klarar viktkravet när den är tom, men inte när den är fullastad. Arriva erkänner att det har hänt "vid ett antal tillfällen", men kan inte uppge hur många.
Någon som blir förvånad över att de som vanligt tänjer på reglerna så att de passar dem?
Intressant om det nu är tillåtet att köra boggibuss såvida den inte är fullastad. 681 har sällan mer än en handfull resande, så då är det okej att köra boggi?
Jag tolkar tjänstemannens uttalanden som att dispensen säger något annat:
"Inte okej, tycker Jonatan Odén, som menar att den med sina tre hjulaxlar dessutom avviker från vad som är sagt i undantaget.", "Och det är fortfarande fel typ av buss - en boggibuss, säger Jonatan Odén."
