Arriva på Tvärbanan

[spårlasse]

Det är ju märkligt att man missar helgdagar.

Helgdagar i normalfallet klarar man nog av. Problemet är ju här att det inte är en helgdag, utan helgdagsafton. Det är ju egentligen bara tre sådana i året som det är lördagstidtabell på - midsommarafton, julafton och nyårsafton. Julafton är ju "speciell" ändå eftersom trafiken reduceras på kvällen. Antagligen ligger väl alltså lördagstidtabellerna efter datum i almanackan - en sådan här extra "lördag" måste man ju lägga in särskilt. I det här fallet kanske det inte var klart när tidtabellen gjordes vilket trafik som skulle gälla (tunnelbanan körde ju exempelvis efter söndagstidtabell - för att ett sådant "schema" redan finns inlagt för normala "helgdagar som efterföljs av helgdag).

Tror nog sådana här missar inte varit helt ovanliga genom historien (brukar ju också dyka upp notiser om detta till och från), men förr upptäcktes det väl i tid. Nu när allt ligger i datan så är det väl ingen som tar fram och tittar på tjänstgörningen för en viss dag, eller som i god tid innan skriver ut tjänstespecar (om det ens görs). Har man då dåliga kontrollrutiner för sådant här, så kan det hända. Men detta visar ju också på behovet att faktiskt kontrollera ibland att det som är inskrivet i digitalt format också stämmer i den analoga verkligheten.

[Odd]

Om ekonomin i ett bolag omkullkastas pga felräkning i lönetillägg i samband med vissa storhelger, så har nog det aktuella bolaget betydligt större ekonomiska problem av annan karaktär!

[m_s]

Ett annat problem är väl att Arriva får betalt för alla SL-kort som konduktören lyckas visera. I proppfulla vagnar kan knappt konduktören visera några alls, dvs inga pengar trotts att massa människor åker.

När Tvärbanan byggs ut till Solna kommer väldigt många att åka tex mellan Sundbyberg och Solna Business park. Finns inte en chans att konduktören ska hinna visera än hälften på den sträckan, eller på andra sträckor där folk reser en kort bit.

Hur tänkte Arriva? Trodde dom att man kunde visera och där med få betalt för alla som åker?

[Lennart Petersen]

Ett annat problem är väl att Arriva får betalt för alla SL-kort som konduktören lyckas visera. I proppfulla vagnar kan knappt konduktören visera några alls, dvs inga pengar trotts att massa människor åker.

När Tvärbanan byggs ut till Solna kommer väldigt många att åka tex mellan Sundbyberg och Solna Business park. Finns inte en chans att konduktören ska hinna visera än hälften på den sträckan, eller på andra sträckor där folk reser en kort bit.

Hur tänkte Arriva? Trodde dom att man kunde visera och där med få betalt för alla som åker?

Vi kan väl anta att flertalet som åker Sundbyberg-Business Park gör det som en anslutning till en, förhoppningsvis, redan betald resa kanske från T-bana eller Pendel så svinnet behöver nödvändigt inte bli så stort.
Men varför inför man inte regler på spårvagnarna att den som saknar biljett omedelbart ska uppsöka konduktör och att påstigning utan biljett bara ska ske i t.ex främre vagnen ?

[Henrik Schütz]

Därför att många utan biljett, som inte vill betala då går på i bakre vagnen, systemet fanns ett par år på lidingöbanan, och var uppskattat både bland kortinnehavare, ich fuskåkare

Dessutom undrar jag om inte arrivas ersättningsmodell ändrades redan innan de tog över trafiken. De får, tror jag, inte betalt per viserad resenär.
HS

[Lennart Petersen]

Därför att många utan biljett, som inte vill betala då går på i bakre vagnen, systemet fanns ett par år på lidingöbanan, och var uppskattat både bland kortinnehavare, ich fuskåkare

Dessutom undrar jag om inte arrivas ersättningsmodell ändrades redan innan de tog över trafiken. De får, tror jag, inte betalt per viserad resenär.
HS

Var det ett svar till mig månne , det fanns ingen citattext.
Nå ett sådant arrangemang ska naturligtvis innebära att man måste ha giltig biljett och den som inte har det när han/hon kliver ombord ska självmant gå till rätt ställe omedelbart för att köpa biljett annars betraktas man som fuskåkare och ska ha tilläggsavgift.
Så fungerar det t.ex på franska tåg och borde kunna fungera även på spårvagnar.

[Henrik Schütz]

Det borde det, men gör tyvär inte det... Det räcker att åka till göteborg för att ha annan syn på saken, i stockholm får man inte ens gå på bussen genom bakdörrarna

HS

[Lennart Petersen]

Det borde det, men gör tyvär inte det... Det räcker att åka till göteborg för att ha annan syn på saken, i stockholm får man inte ens gå på bussen genom bakdörrarna

HS

Ja men en sådan regel kan väl inte vara något annat än en förbättring jämfört med nu.
I nuläge är det ju helt o,k och legitimt att sitta kvar på sin plats till eller om konduktör dyker upp.
Innebärandes att i rusningstid är det många som åker gratis om man åker på remsa,reskassa eller haft för avsikt att köpa kontantbiljett. Med en skyldighet att aktivt köpa biljett så kan det inte bli något annat än en förbättring.

[spårlasse]

Därför att många utan biljett, som inte vill betala då går på i bakre vagnen, systemet fanns ett par år på lidingöbanan, och var uppskattat både bland kortinnehavare, ich fuskåkare

Dessutom undrar jag om inte arrivas ersättningsmodell ändrades redan innan de tog över trafiken. De får, tror jag, inte betalt per viserad resenär.
HS

Ersättningsmodellen är inte ändrad i sig (alltså att man får betalt efter antalet resenärer). Däremot har man väl i förstone sagt (vilket framgår redan av förfrågningsunderlaget), att det ju bygger på att man får en rättvisande bild av antalet resande. Så länge förköpskuponger finns kvar går det ju alltså ändå inte att helt utgå från access. Det har hela tiden varit tanken att använda ATR-mätningar och komplettera med. Detta för att det givetvis inte skall vara några betydande avvikeler.

Sedan har man väl antagligen i förhandlingen inför avtalet kommit överens om visst undantag för spårtrafiken. Det går ju s.a.s inte att avisera alla biljetter utan att ha minst 4-konduktörer per tåg. Det skulle givetvis vara orealistiskt. Så där kommer man nog även framgent få använda ATR-mätningar som kanske den främast källan.

För buss finns ju inte det problemet - så jag har svårt (utan att veta hur det ser ut formellt), att man på sikt kommer använda ATR där. När väl Access fungerar och används fullt ut, torde det ju vara det bästa för både SL och Arriva.

[Christer J]

Bra Skrivet!

Vi, är dom som gör jobbet dvs förarna, och konduktörerna, dom är mycket kompetenta att sköta sina arbetsuppgifter, men kan inte trolla, så vagnfel, och dålig planering leder till låg kvalitet.

Vår trafikledning, är Trafikledningen i Bromma som Arriva har där.

Samma apor , nys lianer, det är samma personal som vanligt med nya höga chefer som skall tjäna pengar på ett alldeles för lågt anbud.

HS

Redan för tio år sedan konstaterade dåvarande vd (Pelle Svensson) på tunnelbanan (då Connex) att personalen var lojal mot kollegor och verksamhet (att köra tunnelbana) men inte mot företaget (Connex sedemera Veolia). Samma resultat har man kunna se i de enkäter som företaget gjort senare (både inom Veolia som inom MTR) - att personalen inte är vidare lojal mot löneutbetalaren utan att lojaliteten istället är riktad mot brukarna. Sammalunda har Bosse Fredriksson (vd på SL Tunnelbanan under 1990-talet) konstaterat i sin roll som konsult för Posten AB. Personalen är lojal mot verksamheten men inte mot arbetsgivaren. Jag misstänker att ni kommer finna motsvarande attityder hos personalen inom sjukvård, vård och omsorg.

[Christer J]

Det är ju märkligt att man missar helgdagar.

Helgdagar i normalfallet klarar man nog av. Problemet är ju här att det inte är en helgdag, utan helgdagsafton. Det är ju egentligen bara tre sådana i året som det är lördagstidtabell på - midsommarafton, julafton och nyårsafton. Julafton är ju "speciell" ändå eftersom trafiken reduceras på kvällen. Antagligen ligger väl alltså lördagstidtabellerna efter datum i almanackan - en sådan här extra "lördag" måste man ju lägga in särskilt. I det här fallet kanske det inte var klart när tidtabellen gjordes vilket trafik som skulle gälla (tunnelbanan körde ju exempelvis efter söndagstidtabell - för att ett sådant "schema" redan finns inlagt för normala "helgdagar som efterföljs av helgdag).

Tror nog sådana här missar inte varit helt ovanliga genom historien (brukar ju också dyka upp notiser om detta till och från), men förr upptäcktes det väl i tid. Nu när allt ligger i datan så är det väl ingen som tar fram och tittar på tjänstgörningen för en viss dag, eller som i god tid innan skriver ut tjänstespecar (om det ens görs). Har man då dåliga kontrollrutiner för sådant här, så kan det hända. Men detta visar ju också på behovet att faktiskt kontrollera ibland att det som är inskrivet i digitalt format också stämmer i den analoga verkligheten.

Mja inte helt korrekt.
Man skall skilja på tidtabellstyp och tjänstgöringslistetyp. De behöver inte nödvändigtsvis följa varandra.
Det enklaste fallet är spärrtjänst i tunnelbanan:
SL beställer tidtabeller:
28/12 fredagstidtabell
29/12 lördagstidtabell
30/12 söndagstidtabell - men kompletterad med trafik hela natten efteråt mot nyårsafton.
31/12 lördagstidtabell
1/1 söndagstidtabell

Spärrarna bemannas enligt:
28/12 tjänstgöringslista för fredag (gul)
29/12 tjänstgöringslista för lördag (blå)
30/12 tjänstgöringslista för lördag (blå)
31/12 tjänstgöringslista för lördag (blå)
1/1 tjänstgöringslista för söndag (röd)

Orsaken är att det är dygnetrunttrafik från fredag till nyårsdagen. Därtill beställs extra värdar under nyårsafton in på nyårsnatten från SL. Detta hanteras och läggs in i systemet av tjänstekonstruktörerna. Notera att man måste "generera" varje dag i Hastus separat. De genererade databaserna läggs sedan in i systemet så att de kan utnyttjas av personalplanerarna. Extra/förändrade behov måste även de genereras samtidigt av tjänstekonstruktörerna.

På förarsidan blir det mer komplicerat då förändrad beställning av antal tåg kan uppstå. Klämdagar kan ha indragna tåg i rusningen, nyårsafton kan ha en utökad utsättning från eftermiddag till in på småtimmarna. Det är tjänstekonstruktörernas uppgift att skapa de förändrade tjänster som framgår i de specialturlistor (normalt brunfärgade) som tas fram av turlistekonstruktörerna.

SL beställer trafik enligt:
28/12 fredagstidtabell - gul förarturlista
29/12 lördagstidtabell - blå förarturlista
30/12 söndagstidtabell - men kompletterad med trafik hela natten efteråt mot nyårsafton - blå förarturlista
31/12 lördagstidtabell - brun förarturlista
1/1 söndagstidtabell - brun förarturlista

Tågen bemannas enligt:
28/12 tjänstgöringslista för fredag (gul)
29/12 tjänstgöringslista för lördag (blå)
30/12 tjänstgöringslista för lördag (blå) - vissa tjänster kan vara justerade enligt tilläggsblad
31/12 tjänstgöringslista för lördag (brun)
1/1 tjänstgöringslista för söndag (brun)

I detalj kan avvikelser finnas, men i princip går planeringen av storhelger till på detta sätt. Ansvaret att anpassa trafiken ligger på de som konstruerar turlistor och tjänstgöringsscheman. Det är viktigt att man har kompetenta personer på dessa uppdrag.

Det verkar vara här bristen finns hos Arriva. Vad det beror på kan nog vara svårt att få fram. Kanske är den kompetenta personalen friställd då man inte insett deras värde! Hur ser det ut på SL-sidan? Har SL kvar de som har kunskap om och behov trafiken på storhelger och andra tillfällen (stora sport-, kultur- eller nöjesarrangemang)? Löpande under året måste man hela tiden hålla uppsikt över de extra behov som uppstår vissa dagar. Det vanliga är nog att det är operatörerna som uppmärksammar SL om behoven och som tillfälle för tillfälle kommer överens om anpassade beställningar.

[Lars Ödlund]

Det är ju märkligt att man missar helgdagar.

Det verkar vara här bristen finns hos Arriva. Vad det beror på kan nog vara svårt att få fram. Kanske är den kompetenta personalen friställd då man inte insett deras värde! Hur ser det ut på SL-sidan? Har SL kvar de som har kunskap om och behov trafiken på storhelger och andra tillfällen (stora sport-, kultur- eller nöjesarrangemang)? Löpande under året måste man hela tiden hålla uppsikt över de extra behov som uppstår vissa dagar. Det vanliga är nog att det är operatörerna som uppmärksammar SL om behoven och som tillfälle för tillfälle kommer överens om anpassade beställningar.

SL har ju överhuvudtaget ingetn sådan kompetens i huset idag, planeringsavdelningen finns väl inte längre.

Sedan är jag ganska övertygad om att personalen hos Arriva som arbetar med detta i huvudsak är densamma som tidigare jobbade åt Veolia och innan dess åt SL Tunnelbanan osv.

Antalet Hastusplanerare är inte så många.

Sedan är det väldigt lätt att göra dylika missar, det kan jag av egen erfarenhet säga att i princip alla SL operatörer gjort en eller flera gånger, jag har själv missat en gång "åt andra hållet" och ju fler udda trafikbeställningar man gör desto större risk för att det ska bli fel.

Att göra söndag mot lördag eller lördag mot lördag är inte komplicerat, men när det blir rena specialdagar som ska följas av andra specialdagar eller av lördagstrafik etc stiger risken för fel drastiskt, och det märks sällan förrän det är för sent.

[Odd]

Det är väldigt lätt att undvika dylika missar om man har rätt rutiner och system som inte lurar användarna.

Och även om jag i grunden inte gillar att man använder Excel till annat än det är konstruerat för (dvs kalkyler) så skulle det enkelt gå att använda Excel för att dubbelkontrollera i god tid att det är rätt planerat. Man kan även använda en vanlig penna och rutat papper men det är svårare att maila mellan de berörda.

[spårlasse]

Det är ju märkligt att man missar helgdagar.

Helgdagar i normalfallet klarar man nog av. Problemet är ju här att det inte är en helgdag, utan helgdagsafton. Det är ju egentligen bara tre sådana i året som det är lördagstidtabell på - midsommarafton, julafton och nyårsafton. Julafton är ju "speciell" ändå eftersom trafiken reduceras på kvällen. Antagligen ligger väl alltså lördagstidtabellerna efter datum i almanackan - en sådan här extra "lördag" måste man ju lägga in särskilt. I det här fallet kanske det inte var klart när tidtabellen gjordes vilket trafik som skulle gälla (tunnelbanan körde ju exempelvis efter söndagstidtabell - för att ett sådant "schema" redan finns inlagt för normala "helgdagar som efterföljs av helgdag).

Tror nog sådana här missar inte varit helt ovanliga genom historien (brukar ju också dyka upp notiser om detta till och från), men förr upptäcktes det väl i tid. Nu när allt ligger i datan så är det väl ingen som tar fram och tittar på tjänstgörningen för en viss dag, eller som i god tid innan skriver ut tjänstespecar (om det ens görs). Har man då dåliga kontrollrutiner för sådant här, så kan det hända. Men detta visar ju också på behovet att faktiskt kontrollera ibland att det som är inskrivet i digitalt format också stämmer i den analoga verkligheten.

Mja inte helt korrekt.
Man skall skilja på tidtabellstyp och tjänstgöringslistetyp. De behöver inte nödvändigtsvis följa varandra.

Givetvis - jag uttryckte mig något förenklat men tack för den utförliga kompletteringen- Här komplicerades väl detta kanske av att MTR körde söndagstidtabell med nattrafik (må vara att den ändå blir "brun"). Antagligen kom beställningen för nyårsafton först med tidtabellsperioden från den 9:e - medan väl 12:an inte ändrades då och kanske hade kvar ett äldre tjänstepaket och att man alltså lagt "paketet" innan det var klart med hur nyårsafton skulle se ut.

Men det är ju som sagt tjänstgöringen som ställer till det med fridagssystem etc och hur tjänstepaketen ser ut - särskilt om det "kanske" varit oklart om det krävs söndag eller lördag. För tunnelbanan innebar ju detta mer trafik vid Alvik, men för 12 hade det inneburit betydligt sämre trafik och färre tjänster - samt förstås att andra skulle ha arbetat - utifrån hur man har löst det i "paketen".

[Christer J]

SL har ju överhuvudtaget ingetn sådan kompetens i huset idag, planeringsavdelningen finns väl inte längre.

Det stämmer nog att SL har förlorat kompetensen, vilket är allvarligt då det är på den nivån samordningen mellan operatörerna borde ske. Det vill säga att trafikutsättningen vid speciella dagar och arrangemang passar ihop mellan de olika operatörerna. Det är inte bara julafton som är speciell. Hur skall man till exempel samordna trafiken till och från Nationalarenan med Råstabussarna samt pendeln och tunnelbanan - det lär inte ha fungerat särdeles bra under arenans första evenemang - mycket kaos var det. Kan SL lösa det i framtiden eller måste det var upp till operatörernas goda vilja att samordna?

Sedan är jag ganska övertygad om att personalen hos Arriva som arbetar med detta i huvudsak är densamma som tidigare jobbade åt Veolia och innan dess åt SL Tunnelbanan osv.

Det var nog fler som stannade kvar på tunnelbanan än som stannade på Veolia - i förhållande till behovet (tryggare att stanna hos en större arbetsgivare med längre kontrakt). Sedan har väl Arriva inte förstått planerarnas värde och behållt dem - jag har fått indikationer om detta. Jag vet att man på MTR redan tidigt i höstas hade klart för sig bemanningsbehovet under jul- och nyårshelgerna. Planeringen för hur detta skulle lösas diskuterades redan då beroende på fridagsgrupper och behov av extra personal. Med kompetent personal hade motsvarande planering kunnat ske inom Arriva - men tydligen skedde detta aldrig.

Antalet Hastusplanerare är inte så många.

Som sagt det räcker inte bara med personalplanerare kunniga i Hastus för att bemanna rätt, det krävs även personer kunniga i att konstruera turlistor och tjänstescheman som passar till sagda turlistor. Dessa brukar inte vara samma personer.

[M_M]

Äh! Det där är elementär kunskap för alla som jobbar med sånt, dock borde väl DSB helst ha anställt dem INNAN de lade anbudet och inte efteråt. Dessutom kan regeln avtalas bort genom centralt kollektivavtal vilket t ex SL gjorde i tunnelbaneavtalet.

Det är ju just det som är problemet, man måste vara en sån "som jobbar med sånt" för att kunna "jobba med sånt". En slags rundgång eller snarast en onödig tröskel för att kunna ta sig in i en sån bransch.

Jag köper att det bör finnas någon på ett företag som har järnkoll på alla regler - men frågan är om den som sysslar med personalplanering borde behöva vara den med så stor koll?

Det finns dock ett roligt rättsfall som gäller just tunnelbanan där varken arbetsgivaren eller facket lyckades hålla reda på vad som gällde efter att man bytt avtal: https://lagen.nu/dom/ad/2004:76

Proffsigt!

[daniel_s]

Äh! Det där är elementär kunskap för alla som jobbar med sånt, dock borde väl DSB helst ha anställt dem INNAN de lade anbudet och inte efteråt. Dessutom kan regeln avtalas bort genom centralt kollektivavtal vilket t ex SL gjorde i tunnelbaneavtalet.

Det är ju just det som är problemet, man måste vara en sån "som jobbar med sånt" för att kunna "jobba med sånt". En slags rundgång eller snarast en onödig tröskel för att kunna ta sig in i en sån bransch.

Jag köper att det bör finnas någon på ett företag som har järnkoll på alla regler - men frågan är om den som sysslar med personalplanering borde behöva vara den med så stor koll?

Öh... när man bedömer ett företags personalbehov inför ett ev anbud så ÄR man "den som sysslar med personalplanering", oavsett vad man råkar ha för titel. Och det finns ingen överväldigande tröskel som man behöver ta sig över för att kunna jobba med sånt, utan man lär sig lite i taget, det kan jag nämna goda exempel på. Grejen är väl snarare att det krävs ganska mycket självkänsla för att säga emot när ledningen tycker att man behöver vässa anbudet lite, och där kan det ju såhär i efterhand verka som att DSB tappade greppet totalt. Man undrar ju var de som skulle föreställa kunniga då befinner sig nu. Kanske sade de upp sig i tid...

[BSB101]

Det är ju märkligt att man missar helgdagar.

Helgdagar i normalfallet klarar man nog av. Problemet är ju här att det inte är en helgdag, utan helgdagsafton. Det är ju egentligen bara tre sådana i året som det är lördagstidtabell på - midsommarafton, julafton och nyårsafton. Julafton är ju "speciell" ändå eftersom trafiken reduceras på kvällen. Antagligen ligger väl alltså lördagstidtabellerna efter datum i almanackan - en sådan här extra "lördag" måste man ju lägga in särskilt. I det här fallet kanske det inte var klart när tidtabellen gjordes vilket trafik som skulle gälla (tunnelbanan körde ju exempelvis efter söndagstidtabell - för att ett sådant "schema" redan finns inlagt för normala "helgdagar som efterföljs av helgdag).

Tror nog sådana här missar inte varit helt ovanliga genom historien (brukar ju också dyka upp notiser om detta till och från), men förr upptäcktes det väl i tid. Nu när allt ligger i datan så är det väl ingen som tar fram och tittar på tjänstgörningen för en viss dag, eller som i god tid innan skriver ut tjänstespecar (om det ens görs). Har man då dåliga kontrollrutiner för sådant här, så kan det hända. Men detta visar ju också på behovet att faktiskt kontrollera ibland att det som är inskrivet i digitalt format också stämmer i den analoga verkligheten.

Om man missar sådana här saker tyder på att man har en organisation och uppbyggnad som inte är kompetent att utföra sitt jobb. Att det under året förekommer ett antal röda dagar/helgdagar kan inte direkt komma som en nyhet.

I och för sig kanske man inte ska ställa för stora krav på kollektivtrafiken i SLL då SL för ett antal år sedan lyckades med konststycket att ta fel på vilken vecka påsklovet inträffade och därmed drog ner på trafiken fel vecka.

[Lars Ödlund]

Det är ju märkligt att man missar helgdagar.

Helgdagar i normalfallet klarar man nog av. Problemet är ju här att det inte är en helgdag, utan helgdagsafton. Det är ju egentligen bara tre sådana i året som det är lördagstidtabell på - midsommarafton, julafton och nyårsafton. Julafton är ju "speciell" ändå eftersom trafiken reduceras på kvällen. Antagligen ligger väl alltså lördagstidtabellerna efter datum i almanackan - en sådan här extra "lördag" måste man ju lägga in särskilt. I det här fallet kanske det inte var klart när tidtabellen gjordes vilket trafik som skulle gälla (tunnelbanan körde ju exempelvis efter söndagstidtabell - för att ett sådant "schema" redan finns inlagt för normala "helgdagar som efterföljs av helgdag).

Tror nog sådana här missar inte varit helt ovanliga genom historien (brukar ju också dyka upp notiser om detta till och från), men förr upptäcktes det väl i tid. Nu när allt ligger i datan så är det väl ingen som tar fram och tittar på tjänstgörningen för en viss dag, eller som i god tid innan skriver ut tjänstespecar (om det ens görs). Har man då dåliga kontrollrutiner för sådant här, så kan det hända. Men detta visar ju också på behovet att faktiskt kontrollera ibland att det som är inskrivet i digitalt format också stämmer i den analoga verkligheten.

Om man missar sådana här saker tyder på att man har en organisation och uppbyggnad som inte är kompetent att utföra sitt jobb. Att det under året förekommer ett antal röda dagar/helgdagar kan inte direkt komma som en nyhet.

I och för sig kanske man inte ska ställa för stora krav på kollektivtrafiken i SLL då SL för ett antal år sedan lyckades med konststycket att ta fel på vilken vecka påsklovet inträffade och därmed drog ner på trafiken fel vecka.

Problemet är att om man i led 1 läser in fel trafik för helgdagsafton x (vanlig lördagstrafik istf specialtrafik, måndagstrafik istf lördagstrafik) eller om man på en söndag som efterföljs av en "lördag" glömmer att anpassa nattrafiken så blir det fel i alla framförliggande led, man får fel utsättning av fordon om man har sammankopplade system, man får också givetvis fel tjänsteplanering och till sist givetvis fel personaltillsättning.

Om det däremot är så att man har rätt fordonutsättning och tidtabell men fel tjänsteplanering och personaltillsättning har något annat gått fel.

Felet i alternativ 1 är mycket svårare att hitta än i alternativ 2 allrahelst om man har olika personer i flera led, även om man själv ansvarar för alla leden kan det bli fel men det är desto mer ovanligt.

I alternativ 1 hjälper det inte hur avancerade system man har eftersom man inte kommer att få någon som helst varning då alla bakomliggande led korresponderar med varandra.

I alternativ 2 bör man ganska snart upptäcka att tjänster och personal inte korresponderar med inlagd tidtabell.

[Verspieder]

Ersättningsmodellen är inte ändrad i sig (alltså att man får betalt efter antalet resenärer). Däremot har man väl i förstone sagt (vilket framgår redan av förfrågningsunderlaget), att det ju bygger på att man får en rättvisande bild av antalet resande. Så länge förköpskuponger finns kvar går det ju alltså ändå inte att helt utgå från access. Det har hela tiden varit tanken att använda ATR-mätningar och komplettera med. Detta för att det givetvis inte skall vara några betydande avvikeler.

Sedan har man väl antagligen i förhandlingen inför avtalet kommit överens om visst undantag för spårtrafiken. Det går ju s.a.s inte att avisera alla biljetter utan att ha minst 4-konduktörer per tåg. Det skulle givetvis vara orealistiskt. Så där kommer man nog även framgent få använda ATR-mätningar som kanske den främast källan.

För buss finns ju inte det problemet - så jag har svårt (utan att veta hur det ser ut formellt), att man på sikt kommer använda ATR där. När väl Access fungerar och används fullt ut, torde det ju vara det bästa för både SL och Arriva.

Jag tror allt ovanstående är det närmsta vi kommer sanningen.

Sen är ju Arriva inte först med VBP-avtal för SL. Många tycks glömma bort de tre VBP-busslinjerna som Nobina kört för SL i över 1½ år nu, under tiden remsorna funnits kvar. De är 639, 676 och 686. Det man gör på dessa linjer är att göra regelbundna manuella mätningar/räkningar av passagerarantalet och därefter få fram ett genomsnitt. Man kan ju ännu inte gå enbart efter Acessmaskinen, då denna ju inte visar (de ibland rätt många) passagerarna med remsor.