Kvartersnamn

[Anders Hanquist]

Jo, visst är de så. "Höghus 1" är det närmast Hötorget som stod klart 1958, tror jag. "Höghus 5" är det närmast Sergels Torg och blev klart i början av 60-talet. Det har inget med adressnumreringen att göra.

[LÅ1]

Någon påpekade för mig att hötorgsskraporna i Stockholm är numrerade i "fel" ordning om man jämför med adresserna. Första hötorgsskrapan har högre adressnummer än femte. Åtminstone mot Sveavägen. Vet inte om det finns adressnummer mot Sergelgatan, men det borde det göra, och då borde samma sak gälla även där.

Men är de inte numrerade i den ordning de byggdes? Det trodde jag.

Jo, visst är de det. Vilket jag också svarade till den som påpekade det hela. Det borde jag kanske skrivit i inlägget ovan. Men resultatet blev det något ologiska att husens beteckningar går i motsatt riktning än adressnumren.

[Anders Hanquist]

Kanske det. De är ju 50+ år gamla. Ju äldre husen blir, desto färre minns i vilken ordning de en gång byggdes. Nu kanske inte den här numreringen används särskilt ofta, så det gör inte så mycket.

[daniel_s]

"Femte höghuset" och liknande säger man väl ganska ofta fortfarande. Men jag begriper inte hur nån kan mena att det vore logiskt att numrera dem som om det vore husnummer längs en gata. Då skulle de väl heta första, tredje osv till nionde höghuset, eller kanske andra till tionde. Och det vore ju inte särskilt meningsfullt när det bara är fem stycken vi talar om...

[LÅ1]

Kanske det. De är ju 50+ år gamla. Ju äldre husen blir, desto färre minns i vilken ordning de en gång byggdes. Nu kanske inte den här numreringen används särskilt ofta, så det gör inte så mycket.

Husnumren finns synliga från Sveavägen. Och som daniel_s säger så används ju framför allt "Femte höghuset" som begrepp ganska allmänt.

Och jag tycker också att det är naturligt att numrera dem i den ordning de byggdes. Även det är väl en liten vink från historien, som jag skrev i en annan tråd.
(I denna länk finns bl.a. en bild som visar att husen närmast Sergels torg håller på att byggas medan de närmast Hötorget ser färdiga ut.)

[daniel_s]

För all del hade man väl kunnat bygga husen i omvänd ordning och ändå numrera dem på samma sätt. När dagens stockholmare föreställer sig husen för sitt inre så ser man dem väl sannolikt från Sergels torg, men Sergels torg existerade ju inte när Hötorgscity planlades, så på den tiden kanske man helst föreställde sig alltihop sett från Hötorget. Och då blir det ju logiskt att ettan är närmast Hötorget!

[vetendel]

För all del hade man väl kunnat bygga husen i omvänd ordning och ändå numrera dem på samma sätt.

Nej det hade man inte kunnat!

Det femte höghuset är byggt över gropen från bygget av T-centralen, och måste därför påbörjas senare än de övriga höghusen. För att ändå bygga så snabbt som möjligt, byggdes det med stålstomme, medan de andra fyra husen är byggda med betongstomme.

[daniel_s]

För all del hade man väl kunnat bygga husen i omvänd ordning och ändå numrera dem på samma sätt.

Nej det hade man inte kunnat!

Det femte höghuset är byggt över gropen från bygget av T-centralen, och måste därför påbörjas senare än de övriga höghusen. För att ändå bygga så snabbt som möjligt, byggdes det med stålstomme, medan de andra fyra husen är byggda med betongstomme.

Jaha, och? Det bygget förutsatte väl inte att de andra fyra var påbörjade. Men det var ändå inte det som var poängen, utan poängen är bara att ordningsnumren inte har något att göra med i vilken ordning de är byggda, utan i vilken ordning de står.

[Anders Hanquist]

Jo, ordningsnumren är i det här fallet "byggordningen", eller om man så vill även den ordning de står i, räknat från Hötorget. Jag förstår inte vad problemet är. "Första höghuset" är det som byggdes först och det som står närmast Hötorget. Det hade kunnat vara tvärtom, det hade varit varken bättre eller sämre. Det rör sig ju inte om adressnumrering.

[hej]

I Göteborg används Gustav Adolfs Torg som utgångspunkt, så att den ända av en gata som är närmast får lägst nummer, åtminstone i centrum.

Det finns många felaktiga uppgifter om var gatunumreringen i Göteborg startar.

Bland de populäraste förslagen är Gustaf Adolfs Torg, Residenset och Järntorget.

Alla är dock fel!

I centrala Göteborg (Nordstan och Inom Vallgraven) gäller att gatunumreringen går från norr till söder, och från väster till öster. Det finns alltså ingen speciell startpunkt.

Dock är det så att alla gator som gränsar vid Järntorget börjar numreringen från Järntorget. Väster om Järntorget är det vanligast att gatorna numreras från öst till väst. Öster om Järntorget numreras de från väst till öst.
Söder om Järntorget från norr till söder och norr om torget från söder till norr.

[vetendel]

Dock är det så att alla gator som gränsar vid Järntorget börjar numreringen från Järntorget. Väster om Järntorget är det vanligast att gatorna numreras från öst till väst. Öster om Järntorget numreras de från väst till öst.
Söder om Järntorget från norr till söder och norr om torget från söder till norr.

Bra försök, men idén stupar på att den norr om torget belägna Järntorgsgatan faktiskt är gatunumrerad från norr (Pusterviksbroarna) till söder (Järntorget)!

[hej]

Det finns undantag men ungefär vid Järntorget byter gatunumreringen riktning i Göteborg. Vilket kan bero på en ren tillfälligghet.

[Harald]

Det är de östvästliga gatorna som byter riktning ungefär vid Järntorget. Således är Haga och Annedal numrerade väst till öst men Masthugget, Olivedal och Kommendantsängen öst till väst. Nere vid hamnen är det lite underligt. Masthamnsgatan är numrerad öst till till väst, likaså Andrégatan men med ensidig numrering, alltså alla nummer på söder sida. Emigrantvägen är numrerad väst till öst. På Hisingen verkar numreringen vara i princip söder till norr och öst till väst. I de nordöstra stadsdelarna är förstås också många gator numrerade söder till norr. I ytterområdena är många mindre gator numrerade från den större gata de ansluter till oavsett väderstreck. Jag har hittat en avvikare också. Ängåsgatan i Ekebäck har udda nummer på vänster sida.

[vetendel]

Det finns undantag men ungefär vid Järntorget byter gatunumreringen riktning i Göteborg. Vilket kan bero på en ren tillfälligghet.

Iakttagelsen är riktig, och någon tillfällighet är det inte.

Gatorna radiellt ut från centrum är numrerade ut från centrum, alltså med de lägsta numren närmast centrum, såsom Stampgatan, Kungsportavenyen. Viktoriagatan, och även Första Långgatan.

Gatorna som går i andra ledden, parallellt med Nya Allén, är numrerade från väster till öster, som Parkgatan, Storgatan och Vasagatan.

Ungefär i linje med Järntorget/Linnégatan bryts detta mönster, och gatorna väster därom räknas som sådana som går bort från centrum, och alltså numreras med lägsta numret närmast Linnégatan (det finns några undantag, bl a för gator som korsar Linnégatan).

Man kan notera att gatunumrering är ett relativt modernt påfund. I Göteborg infördes gatunummer vid mitten av 1800-talet, medan namngivna gator funnits allt sedan stadens grundande.

[vetendel]

Det är de östvästliga gatorna som byter riktning ungefär vid Järntorget. Således är Haga och Annedal numrerade väst till öst men Masthugget, Olivedal och Kommendantsängen öst till väst. Nere vid hamnen är det lite underligt. Masthamnsgatan är numrerad öst till till väst, likaså Andrégatan men med ensidig numrering, alltså alla nummer på söder sida. Emigrantvägen är numrerad väst till öst. På Hisingen verkar numreringen vara i princip söder till norr och öst till väst. I de nordöstra stadsdelarna är förstås också många gator numrerade söder till norr. I ytterområdena är många mindre gator numrerade från den större gata de ansluter till oavsett väderstreck. Jag har hittat en avvikare också. Ängåsgatan i Ekebäck har udda nummer på vänster sida.

Emigrantvägen får väl närmast betraktas som en privat gata inom Stenas hamnområde, där Stena anser sig ha rätt att numrera som de själva vill.

Ängåsgatan är ett intressant undantag från Göteborgs gatunumreringsregler. Numreringen lär dock härstamma från den tid när Västra Frölunda var en egen kommun (fram till 1945), och inte var bunden av Göteborgska gatunumreringsprinciper.

En annan intressant gata i Västra Frölunda är Bygatan. Bygatan är delad i två delar av Johannelundsgatan, där den ena (västra) delen har Bustrofedonsk numrering (1-25), medan den andra (östra) delen har konventionell göteborgsk numrering.(26-35). Bustrofedonsk kallas alltså numreringen där man numrerar konsekutivt längs ena gatusidan, och sedan tillbaka längs andra sidan.

[hej]

Det finns undantag men ungefär vid Järntorget byter gatunumreringen riktning i Göteborg. Vilket kan bero på en ren tillfälligghet.

Iakttagelsen är riktig, och någon tillfällighet är det inte.

Gatorna radiellt ut från centrum är numrerade ut från centrum, alltså med de lägsta numren närmast centrum, såsom Stampgatan, Kungsportavenyen. Viktoriagatan, och även Första Långgatan.

Gatorna som går i andra ledden, parallellt med Nya Allén, är numrerade från väster till öster, som Parkgatan, Storgatan och Vasagatan.

Ungefär i linje med Järntorget/Linnégatan bryts detta mönster, och gatorna väster därom räknas som sådana som går bort från centrum, och alltså numreras med lägsta numret närmast Linnégatan (det finns några undantag, bl a för gator som korsar Linnégatan).

Man kan notera att gatunumrering är ett relativt modernt påfund. I Göteborg infördes gatunummer vid mitten av 1800-talet, medan namngivna gator funnits allt sedan stadens grundande.

Detta är vad man lite slarvigt säger att numreringen utgår från Järntorget. Lite längre sagt så är det som Vetendel skriver. Fast undantag finnes.

[Harald]

Emigrantvägen får väl närmast betraktas som en privat gata inom Stenas hamnområde, där Stena anser sig ha rätt att numrera som de själva vill.

Inte helt. Betongskjulet har adressen Emigrantvägen 2, så det är nog staden som har avgjort i vilken ände man skulle börja.

Ängåsgatan är ett intressant undantag från Göteborgs gatunumreringsregler. Numreringen lär dock härstamma från den tid när Västra Frölunda var en egen kommun (fram till 1945), och inte var bunden av Göteborgska gatunumreringsprinciper.

Numreringen kommer säkert från den tiden, men den var lika avvikande då. Jag har inte hittat någon annan gata inom f.d. Älvsborgs municipalsamhälle med udda till vänster.

En annan intressant gata i Västra Frölunda är Bygatan. Bygatan är delad i två delar av Johannelundsgatan, där den ena (västra) delen har Bustrofedonsk numrering (1-25), medan den andra (östra) delen har konventionell göteborgsk numrering.(26-35). Bustrofedonsk kallas alltså numreringen där man numrerar konsekutivt längs ena gatusidan, och sedan tillbaka längs andra sidan.

Den första bebyggelsen längs den västra delen var väl den s.k. Sommarbyn som bestod av enkla sommarhus för IOGT-medlemmar.

[hej]

När det gäller numrewring så hade Södra skärgården länge ett eget system. Man numrerade inte efter gatan utan varje hus hade sitt eget nummer och vad jag har förstått så byggde detta system på kronologi och inte geografi. Ett nytt hus innebar att man lade till ett nummer oavsett vad husen bredvid hade för nummer. Fortfarande så används inte gatunamn och nummer när man skall beskriva var någon bor utan man utgår vilka som bor eller bodde i ett hus bredvid.

[Harald]

Det var likadant i Majorna förr i tiden. Det kan vara rätt besvärligt att hitta rätt plats om det bara står att det var huset nummer x i y:te roten. Det fanns också ett system med tomtnummer, kvartersnummer och rote. Jag antar att det infördes när man gjorde stadsplan för Majorna och att det inte användes för adressering, men likväl så tycks det ha skyltats.

[hej]

I stadsplanefrågor används fortfarande Stadsdelsnamn + kvartersnummer : tomtnummer.

I ovanstående fall Majornas 3e rote 16:11