Plan för Gamlestadstorget

[hej]

För att komplicera det så har skattemyndigheten inte fullt ut tagit med att Göteborg till 1883 bestod av icke-territoriella församlingar. Formellt så var Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen den enda territoriella fram tills dess att Älvsborgs Kungsladugård införlivades 1868 vilket gjorde att Karl Johans församlingen blev den andra territoriella församlingen. De icke-territoriella församlingarna var 1882 Kristne med en svensk och en tysk avdelning, Kronhus eller Garnisionsförsamlingen, Hospitalsförsamlingen, Katolska församlingen samt Mosaiska församlingen.

[twr]

För att komplicera det så har skattemyndigheten inte fullt ut tagit med att Göteborg till 1883 bestod av icke-territoriella församlingar. Formellt så var Gustavi eller Domkyrkoförsamlingen den enda territoriella fram tills dess att Älvsborgs Kungsladugård införlivades 1868 vilket gjorde att Karl Johans församlingen blev den andra territoriella församlingen. De icke-territoriella församlingarna var 1882 Kristne med en svensk och en tysk avdelning, Kronhus eller Garnisionsförsamlingen, Hospitalsförsamlingen, Katolska församlingen samt Mosaiska församlingen.

Vad hade den svenska delen av Kristine för syfte?

[hej]

De som bodde i närheten av Kristine kunde skriva sig i den svenska avdelning av församlingen.

[Harald]

Det här med Kristine resp. Tyska är lite krångligt. Göteborgs Kristine var en territoriell församling som bröts ut ur Göteborgs Tyska 1883. Den har numera uppgått i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg även kallad Gustavi och Kristine (f.d. Göteborgs svenska) medan Göteborgs Tyska fortfarande finns. För att krångla till det har Göteborgs Tyska även kallats Kristine tyska och Göteborgs Kristine har kallats Kristine territoriella församling och den motsvarade Göteborgs Tyska församlings svenska avdelning. Tydligen var Göteborgs Tyska en s.k. halvterritoriell församling, d.v.s man kunde vara skriven där både beroende på att man bodde inom ett visst område och beroende på att man tillhörde en viss kategori. Även Göteborgs hospitalförsamling var en halvterritoriell församling liksom t.ex. Skeppsholms församling i Stockholm.

[hej]

Fram till 30 april 1883 var Göteborg inte indelad i territoriella församlingarna förrutom Gustavi l Domkyrkoförsamlingen och Carl Johansförsamling efter införlivandet av Älvsborgs Kungsladugård 1868. Den 1 maj 1883 indelades Göteborg i territoriella församlingar. http://www4.goteborg.se/prod/sk/statist ... stikR5.nsf Klicka sedan på "Areal och indelningar" och sedan på "Inledning areal och indelningar"

Innan dess att den territoriella församlingsidelningen infördes så kunde man skriva sig antingen i Gustavi församling eller någon av de icke-territoriella församlingarna. En av de var speciell, nämligen Kristine församling som var indelad i 2 avdelningar, en svensk språklig och en tysk språklig. Vid införandet av de territoriella församlingarna delades Kristine i en svensk territoriell församling (ungefär området mellan Göta Älv och Stora Hamnkanalen - Fattighusån - Gullbergsån) och i en tysk icke-teritoriell församling. Den territoriella Kristine (svenska) församling sammanlades med Gustavi församling 1 januari 1974 medan den tyska icke-territoriella församlingen fortfarande består.

Hospitalsförsamlingen, som främst betjänade Hospitalet och vars kyrka låg vid Gamla Hospitalet, fick överta områderna norr om Kristine, alltså från gränsen mot Örgryte och norr om Gullbergsån i söder till Lärjeån och gränsen mot Angered i norr. Församlingens namn ändrades därvid till Gamlestadens församling och som församlingskyrka uppfördes en ny kyrka vid Redbergsplatsen nämligen St Pauli.

Förrutom Kristine tyska så förblev Garnisionsförsamlingen som betjänade främst de militära förbanden och vars kyrka Kronhuset tjänade kvar som icke-territoriell församling, likaså förblev Katolska församlingen icke-territoriell församling. Ifall mosaiska församlingen fortsatte vara för kyrkobokföring godkänd församling tror jag men är inte helt säker.

[M_M]

Nu finns det ett förslag till detaljplan för Gamlestadstorget.

Intressant!

Dessutom har man gjort en märklig korsning mellan Gamlestadsvägen och Artillerigatan där trafik norrifrån mot öster kommer att korsa spårvägen två gånger. med en annan utformning skulle den inte behöva korsa alls.

Jag vill minnas att nån argumenterat för att behålla planskiljdheten. Kan det ha varit jag månne?

Det optimala vore väl om rondellen läggs en våning ovanför spårvägen, fast det blir svårt att få till ramper som fixar detta bra.

Med tanke på att Bergsjögrenen (väl?) är den gren som har flest resande på hela Göteborgs kommuns lokaltrafiksystem så vore det i mitt tycke riktigt dumt att inte göra så mycket som möjligt för att optimera flödet där. Kan man inte lägga det nya triangelbenet för spårvägen sydväst om torget, alltså så att triangeln blir mycket mindre, och sedan gräva ner spårvägen Gamlestadstorget-SKF samtidigt som man ändå tydligen gräver ner delar av biltrafiken?

Jag ser för övrigt inget "58-hållplatsläge", de har ritat träd där nuvarande hållplats ligger. Om man ska fortsätta köra buss "Svingeln-SKF" så vore det väl bäst att lägga hållplatslägen precis söder om det sydligaste övergångstället vid rondellen, halvvägs ute på bron? (Bäst vore om det byggs spårväg som kan ersätta både 58, 59 och helst även en omdragen 69 fast till Munkebäcktorget istället för Östra Sjukhuset..., som 2763's "Göteborg-Tvärbana"-visionärförslag i annan tråd).

Det jag inte riktigt förstår, vilket kan bero på att jag inte läst allt material, är om/hur nuvarande buss 59 (och de få 69-turer som går till Hjalmar Brantings plats) och efterföljande motsvarigheter ska köra mellan Gamlestadstorget och "Södra Älvstranden"? Gömmer det sig en östgående fil under Angeredsbanan som är svår att skönja på kartan? Ska västgående bussar behöva upprepa dagens jobbiga omständiga krumelurväg ut från Gamlestadstorget?

En bild på hur temporär dragning av spårvägen blir när Gamlestadstorget byggs om:
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservi ... ga%203.pdf

Trevligt att man vill kosta på en spårtriangel även för den provisoriska dragningen. Visserligen lär den inte kosta jättemycket eftersom den verkar använda befintliga spår på det "sällananvända" triangelbenet, men det är ändå trevligt att man kostar på ytterligare fyra växlar.

Annan bild från området:
http://www5.goteborg.se/prod/Intraservi ... ga%206.jpg
Jag gillar inte hur man gör om misstaget med hur cykelbanorna drogs längs med Linnégatan.

Har man inspirerats av klassiska 60-70-tals-Domusbyggnader med fönster i gatuplan och sen två våningar betong? En slags omvänt landshövdingehus, med trevlig bottenvåning och "DDR-Sverige-mässiga" övervåningar?

Jag håller med om kritiken mot cykelbanorna. Om man verkligen ska få in en fyrfilig semi-stadsmotorväg, kantstenparkering på båda sidor, träd, gång+cykelbanor så vore det kanske bäst att anlägga cykelbanan dubbelriktad i mitten med staket mellan cykelbana och bilkörfiler? Det blir inte jättebra det heller, men helst borde man inte ha kantstenparkering alls där cykelbanor förekommer. Träden innebär stor risk att cyklister och gående till/från parkerade bilar har svårt att se varandra.

Vad sägs om en upphöjd cykelbana, ungefär som kollektivtrafikkörfälten i t.ex. Södra Hamngatan är upphöjda?

Detta har varit på samråd m.m. under hösten och möten med boende m.m. har hållits.

Samrådet har varit lika väl annonserat som rivningen av Artur Dents hus och förintelsen av jorden annonserades i Liftarens Guide till Galaxen. Jag bor i området sen >5 år och har bara sett information om samrådet här på forumet, tyvärr såg jag det så sent att jag inte kunde delta och än mindre fundera ordentligt i förväg. Det finns 3-4 kollektivtrafikhållplatser i området som används av de flesta som berörs av en kollektivtrafikknutombyggnad, men ändå väljer man att informera i ett undanskymt hörn på biblioteket, en hemsida som säkert inte går att RSS-prenumerera på eller liknande istället för anslag på hållplatserna. En överkorsad ratt i betyg till politikernas och tjänstemännens förmåga/vilja att kommunicera med medborgarna.

Nu rör sig diskussionen om två frågor, nämligen vad som bör prioriteras och vad som har prioriterats. Den senare är lättare att svara på och de motiv som använts är också lätta att presentera.

Man har valt att prioritera byten mellan Spårvagn-Spårvagn samt Spårvagn-Pendeltåg. Styrande är resorna mellan Kortedala-Bergsjön och Angered som är det vanligaste bytet vid GM.

Det låter som en bra prioritering.

Har man tänkt något på de byten som det talas tyst om, d.v.s. de som åker "Angeredvagn" och byter till Bergsjögrenen eller vice versa? På många ställen är det ingen större idé att göra så, men om man t.ex. åker från Mölndalsgrenen söder om Korsvägen så kommer man fram mot Bergsjögrenen snabbast om man byter vid Gamlestadstorget (åtminstone teoretiskt, i praktiken är bytet idag så dåligt att det är bättre för den enskilde resenären att ytterligare överbelasta Brunnsparken).

Att det lönar sig att byta vid Brunnsparken-Gamlestadstorget beror delvis på att Västtrafik inte har kostat på information ombord på fordonen som visar bytestid till andra linjer vid nästa hållplats, och inte heller visar andra typer av byten. Det bästa vore givetvis om man ombord på L2/4 idag påväg norrut strax före Korsvägen direkt kunde se vilket som går snabbast, att byta till 6 (eller till och med vid Korsvägen (och byte igen vid Gamlestadstorget om man byter till eller byte till 7/11 i Brunnsparken (eller 7 vid Kungsportsplatsen).

En intressant fråga är om man överväger att kosta på en linje som reguljärt använder det planerade triangelbenet, alltså kör Angered-Bellevue/Kortedala/Bergsjön?

I en del av utvecklingsfasen hade man mittplattformar där tåg från Angered delade plattform med tåg mot Bergsjön. På grund av den fantastiska spårutformningen som då blev (För Kortedala-Bergsjö-tågen från Högertrafik till vänstertrafik och åter till högertrafik) slopades dock detta passagerarvänliga utformande.

Intressant. Nu verkar det bli gemensan plattform för vagnar från Bergsjön och vagnar mot Angered, bara det är en förbättring.

Om jag fick önska något nu så vore det att hela spårtrafikens ordinarie hållplatser byggs in så att allt blir "inomhus", gärna med lite butiker och andra verksamheter.
(Ja, fick jag önska allt så skulle Västtrafik gärna få låna in de ökända vakterna från SL och ge dem i enda uppgift att hålla borta rökare från platser med rökförbud...)

Visst kan man anpassa sig efter bussarna som angör Gamlestaden. Men, vad är det för busslinjer egentligen? Idag har man 59:an som är en buss med två syften, varav inget har med byte till spårväg att göra. Man har 69 som ser till att förbinda Nordost med Östra sjukhuset och sen är det lite bôs-bussar som går Gamlestaden-Lerjedalen. Byten mellan Spv och buss borde då göras i Hjällbo för att spara tid.

Idag verkar många som åker 59 byta i Bellevue. 59 tar riktigt lång tid Gamlestadstorget-Nisseterminalen jämfört med spårväg, så jag skulle tro att nästan alla resenärer som åker mellan centrum och bortom Bellevue byter mellan spårväg och buss.

69 och 78 verkar vara kopplade, man borde kunna annonsera dem som en genomgående linje. Jag har åkt spårvagn Bellevue-Gamlestadstorget och bytt till buss i princip varje gång jag åkt Bellevue-Alelyckan, men anar att det är ett onödigt byte eftersom bussarna verkar vara kopplade. Jag har dock inte haft någon lust att chansa, eftersom jag sannolikt skulle missa bytet och få vänta 30 minuter på nästa tur ifall någon tur faktiskt inte är kopplad. (Turerna på 69 som går till Hjalmar är givetvis inte kopplade med 78, vilket gör mig osäker på vilka andra turer som kanske inte heller är kopplade).

Jag tror ärligt talat inte att bussarna är så viktiga att det motiverar att flytta dem, bytet för resande mellan de två nordostbenen på spårvägen är betydligt mycket viktigare eftersom det är fler som byter så.

Om man vill ha ett bättre byte för bussarna så skulle de kanske kunna köra så att de korsar spårvägens kommande och troligen sällan använda triangelben och ha hållplatsen i sydvästra hörnet av torget, ungefär vid den ritade hållplatsen för spårvagnar mot Angered?

[B Thomas]

Detta har varit på samråd m.m. under hösten och möten med boende m.m. har hållits.

Nu rör sig diskussionen om två frågor, nämligen vad som bör prioriteras och vad som har prioriterats. Den senare är lättare att svara på och de motiv som använts är också lätta att presentera.

Man har valt att prioritera byten mellan Spårvagn-Spårvagn samt Spårvagn-Pendeltåg. Styrande är resorna mellan Kortedala-Bergsjön och Angered som är det vanligaste bytet vid GM. I en del av utvecklingsfasen hade man mittplattformar där tåg från Angered delade plattform med tåg mot Bergsjön. På grund av den fantastiska spårutformningen som då blev (För Kortedala-Bergsjö-tågen från Högertrafik till vänstertrafik och åter till högertrafik) slopades dock detta passagerarvänliga utformande.

Visst kan man anpassa sig efter bussarna som angör Gamlestaden. Men, vad är det för busslinjer egentligen? Idag har man 59:an som är en buss med två syften, varav inget har med byte till spårväg att göra. Man har 69 som ser till att förbinda Nordost med Östra sjukhuset och sen är det lite bôs-bussar som går Gamlestaden-Lerjedalen. Byten mellan Spv och buss borde då göras i Hjällbo för att spara tid.

Jag tror ärligt talat inte att bussarna är så viktiga att det motiverar att flytta dem, bytet för resande mellan de två nordostbenen på spårvägen är betydligt mycket viktigare eftersom det är fler som byter så.

//T

Jag antar att detta inlägg delvis var ett svar på mitt inlägg:

Jag noterade också den märkliga placeringen av spårvagnshållplatserna när jag läste detaljplanen för några dagar sedan. Den "ursprungliga" planen att lägga hållplatserna som sidorna i den triangel, som fortfarande finns kvar, var mycket bättre. Det är ju en obetydlig förkortning av gångsträckan till pendeltåget. Samtidigt förlänger man avståndet till bussarna i den tredjedels rest av triangelen där dessa ska ha sin hållplats. Och de som ska till alla nya bostäder kring Gamlestadstorget, får också förlängd gångväg.// klipp//

Jag tänkte att jag kanske borde visa min uppskattning genom att besvara.

Jag har inga invändningar i det som "2763" säger tvärtom, det verkar vara rimliga bedömningar och slutsatser. Så jag får väl nyansera min uppfattning lite...
I stället för att säga att den förra lösningen med alla (spårvagnar och bussar) i triangeln var bättre, så ändrar jag mig till att säga att triangeln var snyggare

[M_M]

Jag noterade först nu en positiv detalj värd att påpeka:

Det verkar bli klart smidigare möjlighet att gå mellan (främst spårvägens + järnvägens) hållplatser och vårdcentralen.

Apropå cykelbanor så undrar jag om det finns nån "stomlinjeplan" för cykelbanor? Vad kommer vara huvudstråket för cykling mellan nordost och centrum?

Idag finns 2-3 olika vägar, dels via Olskroken-Gårda-Ullevi-Centrum, dels väster/norr om E6 ungefär längs buss 59's sträcka, och dels finns en väg som mynnar ut ungefär där långfärdsbussarna åtminstone förut avgick från strax invid nisseterminalen. Alla har sina nackdelar, och alla påverkas av utformningen kring Gamlestadstorget.

(I mitt tycke är den längs älvstranden i stort sett bäst, men det vore klart önskvärt om den insektssamlande vegetationen invid cykelbanan togs bort så att man slapp hålla andan och blunda (alt. skaffa "mopedstrut") när man cyklar förbi dessa sommartid).

[Harald]

Det finns ett minimalt stomcykelnät. Väldigt minimalt (url:en som leder dit är lång däremot, kolla får ni se) men man lyckas väl inte uppfylla kriterierna på fler sträckor. Cykelplaneringen här i stan präglas ju av att man gör det som är lätt att göra snarare än det som behövs. Måste man välja mellan att göra det lätt för sig själv eller för cyklisterna, så väljer man att göra det lätt för sig själv.

[hej]

Nu flyttar busstrafiken från den nuvarnade planen till en tillfällig busshållplats. Denna hållplats kommer att användas till 2015. Nästa steg blir att en större arkelogisk undersökning skall genomföras av området, alltså den delen som inte schaktades bort när man byggde nuvarande betongmot.

[M_M]

Undrar hur lång tid den utgrävningen kan tänkas ta? (Det lär givetvis bero på vad man hittar, antar jag).

[hej]

Arkelogiska undersökningen skulle genomförts hösten 2011 men det är väl den som startar nu. Sä man är nog klar med den när tjälen går i marken. Men sedan kan den bli mer omfattande beroende vad som döljs. Skulle man hitta en kyrkoruin, kyrkogård, massgrav eller en slottsruin så blir det mer omfattande men det borde inte dölja sig något sådant där.

[hej]

Staden flyttades några kilometer söderut till Eklanda bys gamla utägor nuvarande stadsdelarna Inom Vallgraven och Nordstaden men staden Göteborg behöll samma yta geografiskt som Nylöse, den gamle staden, hade haft.

Är du säker på det? Varifrån har du den uppgiften? Enligt Skatteverkets förteckning över svenska församlingar genom tiderna bröts Göteborgs svenska (Domkyrkförsamlingen) ut ur Örgryte 1619. Nylöse bröts ut ur Utby den 17 augusti 1473. Det tyder på att den nya staden anlades på mark som inte hade tillhört den gamla staden. Den nya staden fick även den gamla stadens mark, d.v.s. den nya stadens yta blev större.

Nu har jag funnit min källa på ett antikvariat.
I boken "Redbergslid med omnejd genom tiderna" 2a omarbetade upplagan utgiven 1964 av Gamla Redbergspojkarna finns en artikel av kyrkoherde Axel Hellman "Från medeltid till nutid" på s 19f tar han upp när Nya Lödelse blev Göteborg.
Siste kyrkoherden i Nya Lödelse blev första kyrkoherden i Göteborg. Han skriver även att "I varje fall är Göteborgs svenska - från 1633 kallad Gustavi - församling, ---, en direkt arvtagare till Nya Lödöse församling. Hellman har forskat mycket kring detta får anses vara den starkaste källan.

Har själv tidigare försökt finna stöd för Skatteverkets förteckning som verkar ha fel när det gäller Göteborg. Området där Göteborg grundlades på tillhörde Nya Lödöse församling. Likaså bröts Nya Lödöse ur Utby och Härlanda enligt de flesta andra källor förutom just Skatteverkets.

[Harald]

I boken "Redbergslid med omnejd genom tiderna" 2a omarbetade upplagan utgiven 1964 av Gamla Redbergspojkarna finns en artikel av kyrkoherde Axel Hellman "Från medeltid till nutid" på s 19f tar han upp när Nya Lödelse blev Göteborg.
Siste kyrkoherden i Nya Lödelse blev första kyrkoherden i Göteborg. Han skriver även att "I varje fall är Göteborgs svenska - från 1633 kallad Gustavi - församling, ---, en direkt arvtagare till Nya Lödöse församling. Hellman har forskat mycket kring detta får anses vara den starkaste källan.

Men den texten säger inte mer än att prästen flyttade med, när borgarna flyttade till den nya staden. Dessutom har han ju fel i att Gustavi är arvtagare till Nya Lödöse (Nylöse). Den församlingen har aldrig upphört att existera och kan därför inte ha någon arvtagare. Nylöse och Örgryte utgjorde ett pastorat med Nylöse som moderförsamling och Örgryte som annex. 1619 bildades en ny församling inom pastoratet, Göteborgs svenska, som blev ny moderförsamling varvid även Nylöse blev annex. Om den nya församlingen var utbruten ur en av och i så fall vilken eller båda de gamla församlingarna säger texten inget om.

Det kan mycket väl finnas fel i Skatteverkets förteckning, men hittills har jag inte sett några bevis på att uppgifterna om Göteborg är fel. Frågan är var man kan få tag i texten till de första stadsprivilegierna för där borde det stå vad det var för mark som staden hade fått.

[hej]

Nya Lödöse församling upphörde 1624 att existera, under perioden 1619 - 1624 utgjorde Nya Lödöse och Göteborg ett gemensamt pastorat med samma kyrkoherde. Först 1969? bildades den nuvarande Nylöse församling genom delning av den 1883 upprättade Gamlestadens församling.

[hej]

24 februari 1624 upphörde Nya Lödöse att vara stad och församling. Kvar blev hospitalet och där hade man en hospitalspredikant verksam. Hospitalet utgjorde en icke-terroritiel personell församling för de intagna på hospitalet. 1712 - 1797 var det ett pastorat med Örgryte socken, därefter var Örgryte ett självständigt pastorat. Ca 1827 öppnades församlingen, Göteborgs hospitalsförsamling, upp för att även andra bosatta inom Göteborgs stads territorium fick kyrkobokföra sig där. Hospitalsförsamlingen upphörde 30 april 1883 i och med att Göteborg delades in i territoriella församlingar den 1 maj 1883. Gamlestadens församling bildades för norra delen av staden med St Pauli kyrkan som församlingskyrka. Denna församling delades 1969 i St Pauli och Nylöse församling. Tilläggas bör att Hospitalsförsamlingen var mellan 1872, då Hospitalet flyttade till Hisingen, och 1883 en personell församling utan anknytning till Hospitalet.

[Harald]

Okej, då är alltså det utrett. Nylöse har under olika namn existerat sedan 1473, men var mellan 1624 och 1883 en icke-territoriell församling. Dock var detta en utvikning och inte det som var den ursprungliga frågan. Den var om Gustav II Adolfs Göteborg byggdes på mark som till 1619 hade tillhört Örgryte eller om marken hade tillhört den gamla staden, Nya Lödöse. Skatteverket uppger att Göteborgs svenska är utbruten ur Örgryte 1619. Något om motsäger detta har jag hittills inte sett.

[hej]

Göteborg grundlades på Eklanda bys tidigare ägor. När det gäller Eklanda by så skriver F Stenström i "Örgryte genom tiderna. En minnesbok" del I utgiven 1920 på sidan 14 "Mot Nylödöse visade kung Gösta idel nåd och välvilja. ---. Nu lät han ock undsätta borgerskapet genom att lägga Eklanda stora by, utgörande två hela hemman av Örgryte, under stadens förvaltning och brukande."

Eklanda by införlivades med Nya Lödöse efter detta beslut den 3 oktober 1529.

Man kan väl tillägga att Örgryte samtidigt lades som annex under Nya Lödöse vilket ändrades den 4 juni 1621 till att vara ett annex under Göteborg. Örgryte fortsatte att vara annex till Göteborg tills 1712 då den lades under Hospitalsförsamlingen.

Även ytterligare saker när jag letat vidare är att åtminstone parallelt med Kyrkoherden i Nya Lödöse fanns det en kaplan vid Hospitalet och att Hospitalsförsamlingen bildades först några år efter det att Nya Lödöse upphört som församling. Likaså finns det det ingen direkt koppling mellan Gamlestadens församling och Hospitals församlingen. Hospitals församlingen upphörde medan Gamlestaden i strikt mening bröts ur från Göteborg Gustavi.

[Nupski]

Appropå arkeologi

http://www.riokultur.se/arkeologi-gamle ... FU-SU.html

[M_M]

Vid ett par platser, t.ex. Centralstationen, så finns anslag om en ny bussterminal vid Gamlestadstorget. Denna är givetvis provisorisk, men ändå ett permanent provisorium till resten har byggs om.

Nu tar jag ur huvudet, jag kan minnas fel.

I bredd blir det ett gäng hållplatslägen, A och B för "allmänna" ersättningsbussar mot Angered C, läge C och D för de förlängda bussarna mot Gårdsten, Ranneberget och Lövgärdet, och läge E för en del av busstrafiken som idag finns vid Gamlestadstorget (sannolikt 78 och 69 förutom de turer på 69 som annonseras genomgående till/från Hisingen). Dessa hållplatslägen kommer ha bussens front sydsydost, med läge A längst åt väster. Hållplatserna byggs öster om St. Pedersgata och norr om Johan Gertssons gata.

Längs Johan Gertssons gata, med bussarnas front rakt österut, blir det ett hållplatsläge för östgående genomgående busslinjer (d.v.s. 59 och vissa turer på 69).

Bussar som kör västerut från Artellerigatan och ska vidare under Angeredsbanan (d.v.s. västerut på Slakthusgatan), d.v.s. buss 59 och vissa turer på 69, får ett hållplatsläge på vänstra sidan av Artellerigatans sväng norrut, d.v.s. ungefär paralellt med lägena A-E fast med bussens front mot nordnordväst. En liten plattform byggs på östra sidan av detta hållplatsläge.


Förutom att det blir en rätt lång promenad mellan spårvagnshållplatsen och busshållplatserna tycker jag att det här verkar vara en rätt bra idé.

Dock tycker jag att man kunde kanske kosta på att lägga in ett extra stopp på sydvästgående 58 vid hållplatsen som västgående 59+69 ska använda. Bussen behöver då visserligen korsa ett par filer (där det idag dessutom är målat heldragen linje eller motsvarande) men det borde inte vara nåt större problem eftersom det ändå redan finns en signalanläggning för fotgängare och cyklister att korsa västgående trafik från Artellerigatan i stort sett rakt under flyovern. Man skulle kanske kunna göra en fuling som gör att om en buss komfram-signallerar högersväng från hållplatsläget så aktiveras helt enkelt gång/cykelövergången och bussen kan då köra när det slutat komma fler bilar bakom. Jag hoppas för övrigt att man ändå fixar någon slags kollektivtrafikprioritering på platsen om nu all trafik mot Angered ska köra här, och då är det (kanske?) inte mycket extra jobb att ta ut en "buss har begärt högersväng"-signal. (Ja, snyggast vore väl riktiga trafikljus som stoppar trafiken när buss ska ut, men det blir säkert "för dyrt").