Notera att någon nyligen häcklat en av de som överklagat och förlorat överklagandet
JohanB skrev:Lite nya bilder - Från Svetsarvägen till Solna station
Inte mycket kvar av rondellen.
Tack för bildserien!
Hur görs dessa refuger egentligen? Jag inser givetvis att stolparna måste gå ända ner i marken, men lägger man asfalt ända fram till stolparna och sedan kantsten + makadam ovanpå asfalten, eller är det underlagets makadam som "kommer upp" innanför kantstenarna?
Inge skrev:Det är alltså tillåtet för bilar att köra bakom hållplatsen, vilket det måste vara eftersom det finns portar och garageutfarter. Men det skall bli intressat att se vad som händer när en spårvagn står inne på hållplatsen...
Då får bilarna vänta. Det finns några liknande platser i Göteborg, alltså där allmän biltrafik går i spåret förbi hållplatsen. På rak arm kommer jag på Godhemsgatan (L11), Handelshögskolan, VasaViktoriagatan och Ullevi norra (mot centrum)
Den här lösningen är ju också lite speciell. Det är alltså tillåtet för bilar att köra bakom hållplatsen, vilket det måste vara eftersom det finns portar och garageutfarter. Men det skall bli intressat att se vad som händer när en spårvagn står inne på hållplatsen...
Är det meningen att biltrafiken mot Solna skall köra rätt igenom hållplatsen och utrymmet "bakom hållplatsen" skall var för att komma till från portar och utfarter samt kort uppställning för i- och utlastning etc.? Misstänker då att det i princip aldrig är så fritt på denna yta att bilar kan köra om en spårvagn den vägen. I alla fall inte dagtid och tidig kvällstid.
(Jag är inte helt säker på att jag uppfattat situationen rätt.)
M_M skrev:"gummibeläggning" invid spåren och så kanske "gatuspårrännan" är en slags tillsats?
Nej, det behövs ju oavsett om det är spårväg eller järnväg.
Nog förekommer ren asfalt istället för gummi på de flesta ställen där spårväg och vägtrafik framförs på samma plats (oavsett samma/olika riktning), och nog är väl rännorna en integrerad del av rälerna i spårvägsmässiga gaturäler? (Här ser det alltså ut som om rännan är eftermonterad eftersom dess längd passar så perfekt med övergångens storlek och jag ser inga direkta spår efter att rälerna skulle vara skarvade vid övergångarna mellan med/utan ränna).
JohanB skrev:Något jag gillar är att det blir enkelupphängd tråd både på Bällsta bro och på bron över Mälarbanan. Snyggt.
Men varför separata stolpar på sidorna istället för mittstolpar? Minskat krav på avstånd mellan spåren?
Bra att den här intressanta tråden kommer igång igen. Vilken otrolig otakt det är mellan Bromma och längre bort!
Att det INTE skulle komma igång nåt slags provtrafik snart mellan Alvik och Bällsta Bro ungefär börjar kännas alltmer osannolikt. Tänk att kunna skicka ungarna med spårvagn till shoppingen på Bromma Blocks snart - eller komma hem från flygplatsen med spårvagn efter kort promenad? Tänker SL verkligen tvinga oss ännu ett helt år till den helt otroligt obekväma resan med linje 110 via säcken i Johannesfred???
Harald skrev:
Den här bilden borde förarga dem som ogillar att SL bygger med "järnvägsstandard".
Är det någon som kommer på varför?
Saknar längsgående bärlina och stroppar för att det skall vara järnvägsstandard. Lite synd faktiskt, det blir bättre egenskaper och mindre konsekvenser när lastbilarna river om man bygger så. Förstår faktiskt inte aversionen mot att man bygger en funktionell kontaktledning när man ändå är på särskild banvall.
M_M skrev:Nog förekommer ren asfalt istället för gummi på de flesta ställen där spårväg och vägtrafik framförs på samma plats (oavsett samma/olika riktning), och nog är väl rännorna en integrerad del av rälerna i spårvägsmässiga gaturäler? (Här ser det alltså ut som om rännan är eftermonterad eftersom dess längd passar så perfekt med övergångens storlek och jag ser inga direkta spår efter att rälerna skulle vara skarvade vid övergångarna mellan med/utan ränna).
Men det där är knappast något som skiljer spårväg från järnväg. På något sätt måste man fylla ut mellan rälerna i en plankorsning.
Det finns något på bilden som fyller en funktion på järnväg, men som inte behövs på Tvärbanan. Jag kan väl tillaga att samma onödiga sak har funnits i Göteborg, men jag är inte säker på om den finns kvar.
2763 skrev:Saknar längsgående bärlina och stroppar för att det skall vara järnvägsstandard. Lite synd faktiskt, det blir bättre egenskaper och mindre konsekvenser när lastbilarna river om man bygger så. Förstår faktiskt inte aversionen mot att man bygger en funktionell kontaktledning när man ändå är på särskild banvall.
Det är ju längsgående bärlina som brukar uppröra några här, men eftersom det inte finns så är det inte det jag syftar på. Det finns alltså något som fyller en funktion bara på järnväg, men som väl har följt med av bara farten.
Harald skrev:
Den här bilden borde förarga dem som ogillar att SL bygger med "järnvägsstandard".
Är det någon som kommer på varför?
Saknar längsgående bärlina och stroppar för att det skall vara järnvägsstandard. Lite synd faktiskt, det blir bättre egenskaper och mindre konsekvenser när lastbilarna river om man bygger så. Förstår faktiskt inte aversionen mot att man bygger en funktionell kontaktledning när man ändå är på särskild banvall.
//T
För mig handlar det om spårvägsromantik först och främst. Det är helt enkelt så en spårväg ska se ut.
I andra hand så vet jag att det finns folk som stör sig på att kontaktledningen är ful helt enkelt. Så ju färre stolpar och ju mindre tråd, desto bättre. Men visst, det blir ju säkrare med bärlina så det finns argument åt båda hållen.
JohanB skrev:
För mig handlar det om spårvägsromantik först och främst. Det är helt enkelt så en spårväg ska se ut.
I andra hand så vet jag att det finns folk som stör sig på att kontaktledningen är ful helt enkelt. Så ju färre stolpar och ju mindre tråd, desto bättre. Men visst, det blir ju säkrare med bärlina så det finns argument åt båda hållen.
Det blir färre stolpar med längsgående bärlina eftersom du då klarar längre spann.
Jag håller med om att en gatuupphängning med tvärtrådar är mer estetiskt tilltalande i gatumiljö, men när man som här inte rör sig i direkt stadsmiljö ser jag faktiskt inte något skäl till att inte använda en så billig och effektiv lösning som möjligt, dvs Trafikverksstolp och Trafikverksutliggare. (I Göteborg finns det skäl att använda epoxiarmar, men det gör inte det i Stockholm eftersom man inte tillåter arbete med barhandsmetoden.)
Harald skrev:Det är ju längsgående bärlina som brukar uppröra några här, men eftersom det inte finns så är det inte det jag syftar på. Det finns alltså något som fyller en funktion bara på järnväg, men som väl har följt med av bara farten.
Jag gissar att du tänker på pilarna, men tror samtidigt att det där är en temporär skyltning och att det kan förekomma trafik i båda riktningar på båda spåren under byggfasen.
Tänkte också på det. Dels är tavlan vänsterplacerad och dels gäller den för båda spåren. Tväbanan är ju dessutom dubbelriktad så där är inte den informationen redundant alls.
M_M skrev:Nog förekommer ren asfalt istället för gummi på de flesta ställen där spårväg och vägtrafik framförs på samma plats (oavsett samma/olika riktning), och nog är väl rännorna en integrerad del av rälerna i spårvägsmässiga gaturäler? (Här ser det alltså ut som om rännan är eftermonterad eftersom dess längd passar så perfekt med övergångens storlek och jag ser inga direkta spår efter att rälerna skulle vara skarvade vid övergångarna mellan med/utan ränna).
Men det där är knappast något som skiljer spårväg från järnväg. På något sätt måste man fylla ut mellan rälerna i en plankorsning.
