Styrelektronik M31

[M_M]

Skulle det vara bra att ha en hastighetsreferens som både tar på pådrag och kan automatbromsa (med visst kanske ställbart "glapp" på ett par km/h) som man kan ställa på t.ex. 50 medan man har resandeutbyte vid Chalmers och sen bara "släppa iväg" vagnen nedför tunneln så att den bromsar automatiskt så att den inte kör fortare än inställd hastighet (t.ex. 50km/h)? På Snabbspåret och Angeredsbanan (och kanske övriga "förortsträckor") skulle den då kunna stå på 60km/h och sedan kan föraren i princip hålla pådraget på full fart. Kanske risk att körningen blir för tråkig så att föraren tappar koncentrationen?

[Harald]

Skulle det vara bra att ha en hastighetsreferens som både tar på pådrag och kan automatbromsa (med visst kanske ställbart "glapp" på ett par km/h) som man kan ställa på t.ex. 50 medan man har resandeutbyte vid Chalmers och sen bara "släppa iväg" vagnen nedför tunneln så att den bromsar automatiskt så att den inte kör fortare än inställd hastighet (t.ex. 50km/h)?

Varför skulle man inte ställa in den på sth, d.v.s. 60 km/h?

[Nupski]

Skulle det vara bra att ha en hastighetsreferens som både tar på pådrag och kan automatbromsa (med visst kanske ställbart "glapp" på ett par km/h) som man kan ställa på t.ex. 50 medan man har resandeutbyte vid Chalmers och sen bara "släppa iväg" vagnen nedför tunneln så att den bromsar automatiskt så att den inte kör fortare än inställd hastighet (t.ex. 50km/h)? På Snabbspåret och Angeredsbanan (och kanske övriga "förortsträckor") skulle den då kunna stå på 60km/h och sedan kan föraren i princip hålla pådraget på full fart. Kanske risk att körningen blir för tråkig så att föraren tappar koncentrationen?

Vagnen bromsar själv i 60km/h, så ner för Chalmerstunneln håller vagnen farten själv. På Angeredsbanan så håller man bara lite pådrag så håller vagnen 60km/h hela vägen. Sen har vi inga direkta avstånd mellan hållplatserna så någon form av farthållare/hastighetsreferens behövs inte. Man drar oftast på upp till 60km/h, låter vagnen rulla, bromsar sedan ner till stopp.

[Harald]

Vagnen bromsar själv i 60km/h, så ner för Chalmerstunneln håller vagnen farten själv.

Gör även M32 och ombyggda M31 det?

[Fredrik E]

Ja, dock så bromsar M32:an senare, jag tror att den bromsar själv vid 72 km/h men det där är nog bättre att överlämna till någon som kör på A-banan dagligen.

[alex87]

Ja, dock så bromsar M32:an senare, jag tror att den bromsar själv vid 72 km/h men det där är nog bättre att överlämna till någon som kör på A-banan dagligen.

M32 bromsar inte, den stryper fartpådraget vid ca 71-72km/h, så i chalmerstunneln kan man rulla i princip hur snabbt som helst...

[daniel_s]

Ja, dock så bromsar M32:an senare, jag tror att den bromsar själv vid 72 km/h men det där är nog bättre att överlämna till någon som kör på A-banan dagligen.

M32 bromsar inte, den stryper fartpådraget vid ca 71-72km/h, så i chalmerstunneln kan man rulla i princip hur snabbt som helst...

Hur vet du det?

[alex87]

Ja, dock så bromsar M32:an senare, jag tror att den bromsar själv vid 72 km/h men det där är nog bättre att överlämna till någon som kör på A-banan dagligen.

M32 bromsar inte, den stryper fartpådraget vid ca 71-72km/h, så i chalmerstunneln kan man rulla i princip hur snabbt som helst...

Hur vet du det?

Man har väl varit ung o dum på A-banan, bromsar inte ner vid kolonilotterna utan låter vagnen rulla och inser man är uppe i över 70 och strömmen till motorerna bryts och man blir stillastående Nu händer förvisso inte så längre....

[M_M]

Skulle det vara bra att ha en hastighetsreferens som både tar på pådrag och kan automatbromsa (med visst kanske ställbart "glapp" på ett par km/h) som man kan ställa på t.ex. 50 medan man har resandeutbyte vid Chalmers och sen bara "släppa iväg" vagnen nedför tunneln så att den bromsar automatiskt så att den inte kör fortare än inställd hastighet (t.ex. 50km/h)?

Varför skulle man inte ställa in den på sth, d.v.s. 60 km/h?

Jag trodde att STH var 50, men inser att när olasand skrev om att pendla mellan 40 och 50 så måste det ha avsett Göta Älvbron. Där skulle en inställning på 50km/h vara bra.

(Teoretiskt skulle funktionen även kunna användas t.ex. från Chalmers ner mot Vasaplatsen, men jag antar att i praktiken så är det ytterst sällan föraren inte ändå behöver anpassa hastigheten till annat i trafiken än bara tillåten maxhastighet).

[alex87]

Skulle det vara bra att ha en hastighetsreferens som både tar på pådrag och kan automatbromsa (med visst kanske ställbart "glapp" på ett par km/h) som man kan ställa på t.ex. 50 medan man har resandeutbyte vid Chalmers och sen bara "släppa iväg" vagnen nedför tunneln så att den bromsar automatiskt så att den inte kör fortare än inställd hastighet (t.ex. 50km/h)?

Varför skulle man inte ställa in den på sth, d.v.s. 60 km/h?

Jag trodde att STH var 50, men inser att när olasand skrev om att pendla mellan 40 och 50 så måste det ha avsett Göta Älvbron. Där skulle en inställning på 50km/h vara bra.

(Teoretiskt skulle funktionen även kunna användas t.ex. från Chalmers ner mot Vasaplatsen, men jag antar att i praktiken så är det ytterst sällan föraren inte ändå behöver anpassa hastigheten till annat i trafiken än bara tillåten maxhastighet).

I princip anser du att man skulle använda nåt liknande ATC som tågen har? Känns väl lite onödigt... Vi kör ju trots allt på vanliga trafikregler inne i stan gällande hastighet.

[M_M]

I princip anser du att man skulle använda nåt liknande ATC som tågen har? Känns väl lite onödigt... Vi kör ju trots allt på vanliga trafikregler inne i stan gällande hastighet.

Nja, snarare nåt likt hastighetsreferensen (eller vad den kallas) på Rc-loken, en ratt som man helt fritt ställer på önskad maxgräns. På Rc-loken så styr den bara pådraget, inte bromsningen, men principen är iaf att man själv, helt oberoende av ATC o.s.v., ställer in den högsta hastighet man vill kunna köra med. Behöver man t.ex. krypköra p.g.a. varmgång i ett lager i tåget så kan man ställa referensen på krypkörningshastighet o.s.v. Den förare som inte vill använda funktionen kan ställa reglaget på maxläget, medan vill man t.ex. automatiskt hålla 50km/h påväg ner från Göta Älvbron så ställer man reglaget på 50km/h och låter vagnen styra bromsningen själv.

Det kanske bara blir jobbigt och lätt att glömma bort att reglaget står på för låg hastighet o.s.v.?

[alex87]

I princip anser du att man skulle använda nåt liknande ATC som tågen har? Känns väl lite onödigt... Vi kör ju trots allt på vanliga trafikregler inne i stan gällande hastighet.

Nja, snarare nåt likt hastighetsreferensen (eller vad den kallas) på Rc-loken, en ratt som man helt fritt ställer på önskad maxgräns. På Rc-loken så styr den bara pådraget, inte bromsningen, men principen är iaf att man själv, helt oberoende av ATC o.s.v., ställer in den högsta hastighet man vill kunna köra med. Behöver man t.ex. krypköra p.g.a. varmgång i ett lager i tåget så kan man ställa referensen på krypkörningshastighet o.s.v. Den förare som inte vill använda funktionen kan ställa reglaget på maxläget, medan vill man t.ex. automatiskt hålla 50km/h påväg ner från Göta Älvbron så ställer man reglaget på 50km/h och låter vagnen styra bromsningen själv.

Det kanske bara blir jobbigt och lätt att glömma bort att reglaget står på för låg hastighet o.s.v.?

Typ ja...

[daniel_s]

Nja, snarare nåt likt hastighetsreferensen (eller vad den kallas) på Rc-loken, en ratt som man helt fritt ställer på önskad maxgräns. På Rc-loken så styr den bara pådraget, inte bromsningen, men principen är iaf att man själv, helt oberoende av ATC o.s.v., ställer in den högsta hastighet man vill kunna köra med. Behöver man t.ex. krypköra p.g.a. varmgång i ett lager i tåget så kan man ställa referensen på krypkörningshastighet o.s.v. Den förare som inte vill använda funktionen kan ställa reglaget på maxläget, medan vill man t.ex. automatiskt hålla 50km/h påväg ner från Göta Älvbron så ställer man reglaget på 50km/h och låter vagnen styra bromsningen själv.

Det kanske bara blir jobbigt och lätt att glömma bort att reglaget står på för låg hastighet o.s.v.?

M06 (och SL A34) har en sådan funktion. Det är meningslöst att använda den på plan mark, men redan i svag uppförsbacke är det en utmärkt funktion. I nedförsbacke ser jag ingen anledning till att hålla konstant fart såvida inte man tangerar sth - en riktig spårfordonsförare använder nedförsbackarna till att ÖKA farten, såvida inte det finns en korsning eller motsvarande där, då man i stället vill minska farten (eller om någon elak säkerhetstaliban har satt upp en stoppskylt längst ned i backen)

[ragge]

I princip anser du att man skulle använda nåt liknande ATC som tågen har? Känns väl lite onödigt... Vi kör ju trots allt på vanliga trafikregler inne i stan gällande hastighet.

Nja, snarare nåt likt hastighetsreferensen (eller vad den kallas) på Rc-loken, en ratt som man helt fritt ställer på önskad maxgräns. På Rc-loken så styr den bara pådraget, inte bromsningen, men principen är iaf att man själv, helt oberoende av ATC o.s.v., ställer in den högsta hastighet man vill kunna köra med. Behöver man t.ex. krypköra p.g.a. varmgång i ett lager i tåget så kan man ställa referensen på krypkörningshastighet o.s.v. Den förare som inte vill använda funktionen kan ställa reglaget på maxläget, medan vill man t.ex. automatiskt hålla 50km/h påväg ner från Göta Älvbron så ställer man reglaget på 50km/h och låter vagnen styra bromsningen själv.

Jag är inte helt säker på detta, men jag tror att jag har läst att pådragsspaken på Regina (X50) är som en hastighetsreferens, så tåget håller den hastighet som man har ställt spaken i.

Det kanske bara blir jobbigt och lätt att glömma bort att reglaget står på för låg hastighet o.s.v.?

Den skulle ju kunna funka som en farthållare på en bil, om man vill.
(Fast jag skull nog hellre ha en liten ratt för farthållaren på bilen än det gränssnitt de typiskt har idag. Tror jag. Ofta har de konstiga substitut för ratt, som t ex att om man trycker på vissa sätt så kan man öka/minska i 10-inkrement etc.)

/ragge s

[daniel_s]

Jag är inte helt säker på detta, men jag tror att jag har läst att pådragsspaken på Regina (X50) är som en hastighetsreferens, så tåget håller den hastighet som man har ställt spaken i.

Ja, och det kan man märka på att det blir ganska konstig körning ibland, typ lite pådrag precis innan tåget ska stanna osv. Det går även att köra "manuellt", jag kan inte detaljerna men det lär vara lite lustigt gjort även det.

[Harald]

Visst skulle det gå att göra en farthållare på spårvagnarna, men som någon av förarna skrev så har man inte så stor användning av den. Det är få ställen man kan köra någon längre sträcka med konstant hastighet. Både på motorväg och järnväg kan man ju köra flera mil i samma fart och då är en farthållare bra att ha.

[ragge]

Visst skulle det gå att göra en farthållare på spårvagnarna, men som någon av förarna skrev så har man inte så stor användning av den. Det är få ställen man kan köra någon längre sträcka med konstant hastighet. Både på motorväg och järnväg kan man ju köra flera mil i samma fart och då är en farthållare bra att ha.

Åh fasen - då kanske det trots allt inte är mig det är fel på för att jag tycker det är så bökigt att köra på krysskontroll i innerstan!

Nä - snarare är väl problemet att man har fartpådrag och broms som har diskreta och för få steg när man istället skulle behöva steglösa sådana, eller i varje fall betydligt fler steg. I alla fall den elektriska biten av detta kan ju tyckas trivialt att fixa med modern motordrivning, men det är det kanske inte. Den pneumatiska bromsen och dess samspel med elektrisk broms är en annan historia, men det finns säkert duktigt folk som skulle kunna fixa det också.

/ragge s

[daniel_s]

Nä - snarare är väl problemet att man har fartpådrag och broms som har diskreta och för få steg när man istället skulle behöva steglösa sådana, eller i varje fall betydligt fler steg. I alla fall den elektriska biten av detta kan ju tyckas trivialt att fixa med modern motordrivning, men det är det kanske inte. Den pneumatiska bromsen och dess samspel med elektrisk broms är en annan historia, men det finns säkert duktigt folk som skulle kunna fixa det också.

Det är redan fixat på alla fordon jag kan komma på, som har båda delarna.

Notera dock att numera byggs inga spårvagnar med tryckluftbroms utan det är "all-electric" som gäller (vilket i verkligheten betyder elektrohydrauliskt manövrerad mekanisk broms samt att spårvagnen har en massa små tryckluftkompressorer i stället för en stor...)

[ragge]

Det är redan fixat på alla fordon jag kan komma på, som har båda delarna.

Notera dock att numera byggs inga spårvagnar med tryckluftbroms utan det är "all-electric" som gäller (vilket i verkligheten betyder elektrohydrauliskt manövrerad mekanisk broms samt att spårvagnen har en massa små tryckluftkompressorer i stället för en stor...)

Aha - schysst!

Men ovan nämndes en 0-broms (jag vet inte riktigt vad det betyder, men väldigt lite broms på steg 0 kanske?) som var fipplig att hålla på med och som lätt ger en gungig färd. Det tolkade jag som ett sådant fall där det inte finns tillräckligt med steg/steglöshet.

/ragge s

[daniel_s]

Men ovan nämndes en 0-broms (jag vet inte riktigt vad det betyder, men väldigt lite broms på steg 0 kanske?) som var fipplig att hålla på med och som lätt ger en gungig färd. Det tolkade jag som ett sådant fall där det inte finns tillräckligt med steg/steglöshet.

/ragge s

Ja, det är relativt vanligt att det svagaste bromsläget är för kraftigt för att man ska kunna hålla jämn fart på det i måttlig nedförsbacke.

Det kan möjligen finnas termiska argument för en sådan konstruktion, åtminstone i teorin - beakta att en spårvagn med motståndsbroms i princip lider av samma problem som en buss som kör nedför en alpsluttning, d v s att värme kan ackumuleras i snabbare takt än den hinner kylas bort. (Detta är dock en överdrift, i praktiken har man sällan det problemet, utan det handlar nog mer om kompromisser i styrelektroniken.)