Cx - Vad betyder det egentligen?

[LÅ1]

Tunnelbanans vagnmodeller fick beteckningarna C1, C2, C3 osv. upp till C15. Sedan kom en helt ny vagntyp som fick beteckningen C20. (Och nästa modell kanske blir C30.)
De flesta vagnmodeller är nu utrangerade.

Mina frågor:
När började man använd begreppet Cx?
Är Cx bara en inofficiell benämning?
Vad avses med Cx? Alla modeller före C20 eller bara de som finns kvar i trafikdugligt skick i dag?

[Söderort FTW]

Har ingen aning om när begreppet kom men gissar att det kom eftersom att alla vagnar c1-c15 för en otränad peeson ser väldigt lika ut.

[cx-galning]

jag läste nån stans här på forumet att det var nån som för några år sen hittade på uttrycket cx men varför vet jag ej

[JohanB]

Eftersom alla dåvarande vagnar (C2-C15) vid C20:s införande var snarlika och samkörbara så blev en samlande benämning för dem praktisk. Själv tycker jag dock att det känns onödigt att hoppa från C20 till C30. C21 räcker gott för mig.

[Kantorn]

Det är litegrand som med datorprogram: En mindre uppgradering sker till exempel från 3.04 till 3.05. Sen sker en halvstor uppgradering från 3.05 till 3.1. Men sedan görs programmet mer eller mindre om helt och hållet, och då går det från 3.1 direkt till 4.0. (detta är exempel)

I tunnelbanevärlden skulle jag kalla Inkognito för C21. Att det inte är större skillnad mellan C9 och C10 beror väl på två saker: att entalen tog slut och att man inte börjat med det "tänket". Men det är ju C20 som är först med detta, eftersom annars skulle den hetat typ C17. En mindre variant av C20 som kanske var byggd för - till exempel - Saltsjöbanan, skulle kunna heta C22 (om nu Inkognito istf C20F blev C21). En helt ny tunnelbaneserie blir C30.

Detta sätt att tänka är inte aktuellt i spårvägstrafiken - ännu. Men vem vet när det kommer.
Inom tågtrafiken finns det dock. Olika typer av nya tåg är ju X1 (där X10 är annorlunda, med varianten X11, X12 och X14 - vart tog X13 vägen?) X2, X3 (men X31 och X32 är helt annorlunda), X40, X5x (som heter X50, X51, X52, X53 och X54. Även X55 påminner i stort om detta tåg) och X6x (X60, X61 och X62). De påminner sinsemellan om varandra, de som börjar på samma siffra, undantaget X1/X1x och X3/X3x. (Fast X1 är ju inget nytt tåg, och är dessvärre/bättre (stryk det som ej önskas) ute ur leken nu.)

[2763]

Det är litegrand som med datorprogram: En mindre uppgradering sker till exempel från 3.04 till 3.05. Sen sker en halvstor uppgradering från 3.05 till 3.1. Men sedan görs programmet mer eller mindre om helt och hållet, och då går det från 3.1 direkt till 4.0. (detta är exempel)

I tunnelbanevärlden skulle jag kalla Inkognito för C21. Att det inte är större skillnad mellan C9 och C10 beror väl på två saker: att entalen tog slut och att man inte börjat med det "tänket". Men det är ju C20 som är först med detta, eftersom annars skulle den hetat typ C17. En mindre variant av C20 som kanske var byggd för - till exempel - Saltsjöbanan, skulle kunna heta C22 (om nu Inkognito istf C20F blev C21). En helt ny tunnelbaneserie blir C30.

Detta sätt att tänka är inte aktuellt i spårvägstrafiken - ännu. Men vem vet när det kommer.
Inom tågtrafiken finns det dock. Olika typer av nya tåg är ju X1 (där X10 är annorlunda, med varianten X11, X12 och X14 - vart tog X13 vägen?) X2, X3 (men X31 och X32 är helt annorlunda), X40, X5x (som heter X50, X51, X52, X53 och X54. Även X55 påminner i stort om detta tåg) och X6x (X60, X61 och X62). De påminner sinsemellan om varandra, de som börjar på samma siffra, undantaget X1/X1x och X3/X3x. (Fast X1 är ju inget nytt tåg, och är dessvärre/bättre (stryk det som ej önskas) ute ur leken nu.)

Fast ändå inte.... Cx har nästan lika dana vagnkorgar men väldigt olika styrutrustning. Att alla är multipelkörbara är väl en sanning med modifikation. Multipelrangerbara vore kanske ett bättre begrepp om jag förstått den information jag fått till mig rätt.

/T

[daniel_s]

Fast ändå inte.... Cx har nästan lika dana vagnkorgar men väldigt olika styrutrustning. Att alla är multipelkörbara är väl en sanning med modifikation. Multipelrangerbara vore kanske ett bättre begrepp om jag förstått den information jag fått till mig rätt.

Cx-begreppet är i huvudsak påhittat som en "motsats" till C20. Som sagt, så är inte alla Cx-kombinationer lämpliga (eller ens tillåtna), men på senare år har "Cx" oftast varit en tillräckligt exakt angivelse av vagntyp just eftersom det då är tydligt, att det inte är ett C20-tåg som avses. Dock räcker det inte alltid, och då får man precisera sig med exakt vagntyp eller grupp av vagntyper (t ex "tyristorvagnar").

(På 90-talet sade man på T-bana 1 ofta "gröna vagnar" om kontaktorvagnar, och "blå vagnar" om tyristorvagnar. Detta var förstås inget klockrent sätt att skilja vagntyperna åt, men det råkade stämma på "ettans" vagnpark just då. På T-bana 3 sade man t ex "tyristorvagnar" och "kamvalsvagnar" och på T-bana 2 skulle jag tro att man helt enkelt sade "C4" och "C6", komplettera gärna.)

[Kantorn]

Det är litegrand som med datorprogram: En mindre uppgradering sker till exempel från 3.04 till 3.05. Sen sker en halvstor uppgradering från 3.05 till 3.1. Men sedan görs programmet mer eller mindre om helt och hållet, och då går det från 3.1 direkt till 4.0. (detta är exempel)

I tunnelbanevärlden skulle jag kalla Inkognito för C21. Att det inte är större skillnad mellan C9 och C10 beror väl på två saker: att entalen tog slut och att man inte börjat med det "tänket". Men det är ju C20 som är först med detta, eftersom annars skulle den hetat typ C17. En mindre variant av C20 som kanske var byggd för - till exempel - Saltsjöbanan, skulle kunna heta C22 (om nu Inkognito istf C20F blev C21). En helt ny tunnelbaneserie blir C30.

Detta sätt att tänka är inte aktuellt i spårvägstrafiken - ännu. Men vem vet när det kommer.
Inom tågtrafiken finns det dock. Olika typer av nya tåg är ju X1 (där X10 är annorlunda, med varianten X11, X12 och X14 - vart tog X13 vägen?) X2, X3 (men X31 och X32 är helt annorlunda), X40, X5x (som heter X50, X51, X52, X53 och X54. Även X55 påminner i stort om detta tåg) och X6x (X60, X61 och X62). De påminner sinsemellan om varandra, de som börjar på samma siffra, undantaget X1/X1x och X3/X3x. (Fast X1 är ju inget nytt tåg, och är dessvärre/bättre (stryk det som ej önskas) ute ur leken nu.)

Fast ändå inte.... Cx har nästan lika dana vagnkorgar men väldigt olika styrutrustning. Att alla är multipelkörbara är väl en sanning med modifikation. Multipelrangerbara vore kanske ett bättre begrepp om jag förstått den information jag fått till mig rätt.

/T

Jag misstänker att "stora förändringar" är snarare till utseendet i tunnelbanevärlden. Jag tror att de flesta resenärer inte kan skilja på olika Cx-vagnar, möjligen att "här kommer en blå, och där är en grön", men inte ens det är säkert. Jag är rätt usel på skillnaderna, helt enkelt för att jag inte bryr mig. För mig är det "en gammal" tunnelbanevagn resp C20. Mitt intresse ligger bland modern spårbunden trafik. Det kan finnas fler med mig, men det finns också helt ointresserade. (jo det finns det...)

[2763]

Jag misstänker att "stora förändringar" är snarare till utseendet i tunnelbanevärlden. Jag tror att de flesta resenärer inte kan skilja på olika Cx-vagnar, möjligen att "här kommer en blå, och där är en grön", men inte ens det är säkert. Jag är rätt usel på skillnaderna, helt enkelt för att jag inte bryr mig. För mig är det "en gammal" tunnelbanevagn resp C20. Mitt intresse ligger bland modern spårbunden trafik. Det kan finnas fler med mig, men det finns också helt ointresserade. (jo det finns det...)

Det är då man bör fråga sig varför det finns typbeteckningar. Det är inte för resenärernas eller ens för diggarnas skull.

Orsaken är att trafikpersonal och underhållspersonal skall kunna använda vagnarna på ett bra sätt och då kanske vagnar som framförs med vev kan behöva skiljas från vagnar som framförs med spak. Man kan också använda typbeteckningarna till att avgöra om man kan sätta ut vagnarna i tåg. E.t.c.


//T

[Traesk]

Man väljer väl att påbörja en ny serie vagnar vid C30 för att man vid ett senare tillfälle skulle kunna behöva beteckningar för ombyggda versioner av C20, som då skulle få kallas C21, C22, osv. Det kommer dröja lång tid innan detta system blir opraktiskt, dvs när vi kommit upp i C100. Jag antar att samma tänk användes när man döpte de "nya" vagnarna till C20?

[LÅ1]

Jag misstänker att "stora förändringar" är snarare till utseendet i tunnelbanevärlden. Jag tror att de flesta resenärer inte kan skilja på olika Cx-vagnar, möjligen att "här kommer en blå, och där är en grön", men inte ens det är säkert. Jag är rätt usel på skillnaderna, helt enkelt för att jag inte bryr mig. För mig är det "en gammal" tunnelbanevagn resp C20. Mitt intresse ligger bland modern spårbunden trafik. Det kan finnas fler med mig, men det finns också helt ointresserade. (jo det finns det...)

Jag kan, eller snarare kunde, identifiera C4 och C5. Samt skilja på typer före C4 resp efter C5. Och så finns det förstås ett säkert sätt att identifiera alla vagnstyper, tror jag, och det är att läsa vad som står på balken!

Jag tycker mig "känna" en viss skillnad mellan Cx-vagnarna på bana 2 resp. 3, men kan inte sätta fingret på vad det är för skillnad. Det bara känns på något sätt när jag åker på trean att vagnarna inte är identiska med de på tvåan.


Har uppfattat svaren här som att Cx är en informell beteckning på alla vagntyper före C20. Och det är också så jag har tolka begreppet. Men så började jag fundera på om man egentligen bara avsåg dagens trafikvagnar, och i många situationer blir det ju så i praktiken. T.ex. om någon säger sig åkt Cx i dag.

[LÅ1]

Man väljer väl att påbörja en ny serie vagnar vid C30 för att man vid ett senare tillfälle skulle kunna behöva beteckningar för ombyggda versioner av C20, som då skulle få kallas C21, C22, osv. Det kommer dröja lång tid innan detta system blir opraktiskt, dvs när vi kommit upp i C100. Jag antar att samma tänk användes när man döpte de "nya" vagnarna till C20?

Har man inte använt ett bokstavssuffix till det tidigare. C14 som byggdes om i hytten blev C14H om jag förstått, och kommer ihåg, rätt.

[Traesk]

Man väljer väl att påbörja en ny serie vagnar vid C30 för att man vid ett senare tillfälle skulle kunna behöva beteckningar för ombyggda versioner av C20, som då skulle få kallas C21, C22, osv. Det kommer dröja lång tid innan detta system blir opraktiskt, dvs när vi kommit upp i C100. Jag antar att samma tänk användes när man döpte de "nya" vagnarna till C20?

Har man inte använt ett bokstavssuffix till det tidigare. C14 som byggdes om i hytten blev C14H om jag förstått, och kommer ihåg, rätt.

Jo, du har väl rätt i att man har gjort så, t.ex. kallas ju C20 2000 "Inkognito" egentligen C20F. Men man kan ju lika gärna helgardera sig; som sagt är det ganska långt till man är på C100. Däremot verkar man ju inte alls ha samma tänk vad det gäller spårvagnarna! Märkligt!

[bruse]

Fast om alla hela tiden är konsekventa följer ett logiskt tankeschema, vad ska forskarna då göra om hundra år när allt stämmer?
Det är ju sånt här hattande som gör forskandet till en dröm, när de hela tiden får ställa sig frågan "varför gjorde dom så här".

[2763]

Fast om alla hela tiden är konsekventa följer ett logiskt tankeschema, vad ska forskarna då göra om hundra år när allt stämmer?
Det är ju sånt här hattande som gör forskandet till en dröm, när de hela tiden får ställa sig frågan "varför gjorde dom så här".

Även om man håller sig till ett logiskt schema och numrerar konsekvent i nummer eller littererar i bokstavsordning uppkommer alltid anomalier eftersom människan jämt måste ha sin egen ordning. Det gäller varje enskild människa. Min och din ordning är ju inte samma, Bruse, det vet vi.

//T

[bruse]

Fast om alla hela tiden är konsekventa följer ett logiskt tankeschema, vad ska forskarna då göra om hundra år när allt stämmer?
Det är ju sånt här hattande som gör forskandet till en dröm, när de hela tiden får ställa sig frågan "varför gjorde dom så här".

Även om man håller sig till ett logiskt schema och numrerar konsekvent i nummer eller littererar i bokstavsordning uppkommer alltid anomalier eftersom människan jämt måste ha sin egen ordning. Det gäller varje enskild människa. Min och din ordning är ju inte samma, Bruse, det vet vi.

//T

Delar vi inte ens samma talsystem, där talen kommer efter varandra i en viss ordning?

[2763]

Fast om alla hela tiden är konsekventa följer ett logiskt tankeschema, vad ska forskarna då göra om hundra år när allt stämmer?
Det är ju sånt här hattande som gör forskandet till en dröm, när de hela tiden får ställa sig frågan "varför gjorde dom så här".

Även om man håller sig till ett logiskt schema och numrerar konsekvent i nummer eller littererar i bokstavsordning uppkommer alltid anomalier eftersom människan jämt måste ha sin egen ordning. Det gäller varje enskild människa. Min och din ordning är ju inte samma, Bruse, det vet vi.

//T

Delar vi inte ens samma talsystem, där talen kommer efter varandra i en viss ordning?

Om du med talsystem avser biologisk anordning för frambringande av ljud för kommunikation så är jag rätt säker på att vi har var sitt. De numerära talsystemen är vi nog överens om hur de hänger samman, binära, oktala, decimala och hexadecimala.

//T

[Kantorn]

Fast om alla hela tiden är konsekventa följer ett logiskt tankeschema, vad ska forskarna då göra om hundra år när allt stämmer?
Det är ju sånt här hattande som gör forskandet till en dröm, när de hela tiden får ställa sig frågan "varför gjorde dom så här".

Det blir spännande om de kommer fram till något - när man inte ens kan göra det nu

[Joakim Runnedal]

Cx-beteckningen är dock en smula ologisk, eftersom variabeln "x" även torde kunna anta värdet 20, varför även C20 torde vara är en "Cx-vagn"...

[LÅ1]

Cx-beteckningen är dock en smula ologisk, eftersom variabeln "x" även torde kunna anta värdet 20, varför även C20 torde vara är en "Cx-vagn"...

Så har jag tänkt också. Men C<20 är mer omständligt att säga. Och skriva! (Ett annat alternativ vore C1 - C19 men även det är omständligt!)