Lidingö tåg i vatnet

[Johan A]

En jag känner sa att ett Lindingö tåg har skenat och åkt ut i vatnet vid Gåshaga brygga . Har detta hänt vart många döda och skadade ? För länge sedan skule det ha vart .

[Lennart Petersen]

En jag känner sa att ett Lindingö tåg har skenat och åkt ut i vatnet vid Gåshaga brygga . Har detta hänt vart många döda och skadade ? För länge sedan skule det ha vart .

Låter osannolikt, jag har aldrig hört talas om någon allvarlig olycka på Lidingöbanan och boken om Södralidingöbanan nämner inget annat än mindre incidenter. Dagens hållplats vid gåshaga brygga är ju också en modern sak efter förlängning från Gåshaga.

[Odd]

Nån gång på 80-talet tror jag det var så åkte däremot ett X1-pendeltåg igenom en skyddsväxel och ner mot Övre Rudasjön (måste det väl ha varit) och lär ha hamnat i vattnet/på isen på nåt sätt. Andra här har säkert detaljerna. Enl Wikipedia lär även ett pendeltåg ha passerat en stoppsignal och åkt ner för slänten mot väg 226 nedanför. Men det kan vara dessa som din kompis har hört talas om och överfört till Lidingöbanan.

[Harald]

Låter osannolikt, jag har aldrig hört talas om någon allvarlig olycka på Lidingöbanan och boken om Södralidingöbanan nämner inget annat än mindre incidenter.

Nämner boken verkligen inte kollisionen mellan två tåg på enkelspåret mellan Högberga och Kottla den 13 juli 1952. Den kan knappast kallas en mindre incident.
http://www2.sl.se/Upload/sparvagsmuseet ... -A5050.jpg

[Johan A]

Det skulle ha hänt typ 1971 ett tåg sjenade .

[AdrianLangemar]

En jag känner sa att ett Lindingö tåg har skenat och åkt ut i vatnet vid Gåshaga brygga . Har detta hänt vart många döda och skadade ? För länge sedan skule det ha vart .

Låter osannolikt, jag har aldrig hört talas om någon allvarlig olycka på Lidingöbanan och boken om Södralidingöbanan nämner inget annat än mindre incidenter. Dagens hållplats vid gåshaga brygga är ju också en modern sak efter förlängning från Gåshaga.

Nja, sträckan till Gåshaga brygga är en återuppbyggnad av en tidigare nedlagd sträcka, men om ett tåg/spårvagn skulle ha hamnat i vattnet skulle det naturligtvis inte vara bortglömt.

[gek]

Nämner boken verkligen inte kollisionen mellan två tåg på enkelspåret mellan Högberga och Kottla den 13 juli 1952. Den kan knappast kallas en mindre incident.

jo, denna olycka och flera andra tas upp. Vid en snabb titt hittar jag inget om missöden vid Gåshaga. Någon gång under 1960-talet läste jag dock en tidningsnotis om att ett tåg (möjligen första tåget på morgonen) kört genom en stoppbock vid Gåshaga, men ingalunda hamnat i vattnet. Jag uppfattade händelsen som att tåget inte kunnat stanna vid dåvarande slutstationen utan kanat ner till Gåshaga Nedre, men jag vet inte om detta uttryckligen beskrevs i notisen; kanske råkade tåget köra in på margarinspåret där det kanske just då inte stod några Milda Margarin-vagnar? I vart fall var det nog inga eller obetydliga personskador; i annat fall hade händelsen säkerligen uppmärksammats mera av tidningarna.

Tillägg: Nu hittade jag mina olycksurklipp från Lidingö: Dessvärre har jag glömt att ange både datum och tidning på notisen om Gåshaga, det var i varje fall konduktören och en kvinnlig passagerare som skadades lindrigt när de hoppade av i farten "då ett lidingötåg på söndagsmorgonen fick fel på bromsanordningen och körde rätt in i en sandbank". Alltså ingen stoppbock, kanske var det så att de kvarliggande spåren vid Gåshaga nedre avslutades med sandhögar och saknade stoppbockar?

Det skulle ha hänt typ 1971

I början av 1970-talet (kan mycket väl ha varit 1971) var det däremot en sammanstötning mellan två tåg i samma riktning på sträckan Baggeby - Herserud. Påkörande tåget hade fått signalbilden blinkande grönt, vilket betydde att hinder kunde finnas på sträckan. Dessvärre skadades en hel del passagerare. Jag tror det var ytterligare en liknande olycka, därefter slopades följetågskörningen och extra mellanblocksignaler sattes upp på långa enkelspårssträckor

Tillägg: DN skrev om 1971 års sammanstötning den 6 oktober 1971, och det var en frontalkollision öster om Brevik. Alltså inte följetågskörning den gången. Föraren av tåget från Brevik berättade för DN att han haft grön signal och blev helt överraskad av det mötande tåget, "han reagerade dock plixtsnabbt" (sic!) och slog till bromsarna samt rusade bakåt. Den andre föraren var inte lika snabb och blev fastklämd i förarhytten. 15 andra personer skadades. Trafikbolaget menade enligt DN att signalerna på sträckan var "idiotsäkra". På bilden i DN ser vagnarna ut att vara mer ramponerade än vid Högbergaolyckan 1952

Händelsen vid Baggeby inträffade 1972, men dessvärre har jag slarvat med att datera urklippet om detta. Strax före klockan 8 en tisdag var det i varje fall, och ett tåg på väg mot Ropsten hade stannat vid en stoppsignal när det blev påkört av det bakomvarande tåget. 23 personer skadades. Jag undrar om det inte senare var ytterligare en, kanske mindre allvarlig, påkörning i samband med följetåg. I mars 1974 var det en påkörning bakifrån vid Larsberg, alltså på dubbelspårssträckan. Rimfrost angavs som möjlig orsak i TT-notisen, och det påkörande tåget var ett tomt extratåg på väg till AGA, föraren skadades lindrigt.

[C12C3C3C12]

Nån gång på 80-talet tror jag det var så åkte däremot ett X1-pendeltåg igenom en skyddsväxel och ner mot Övre Rudasjön (måste det väl ha varit) och lär ha hamnat i vattnet/på isen på nåt sätt. Andra här har säkert detaljerna. Enl Wikipedia lär även ett pendeltåg ha passerat en stoppsignal och åkt ner för slänten mot väg 226 nedanför. Men det kan vara dessa som din kompis har hört talas om och överfört till Lidingöbanan.

Det var en vinter som ett norrgående tåg körde mot stopp samt gick igenom isen med början av första vagnen, halva förarhytten var i vattnet. Rudan är en djup sjö. Den andra nämda olyckan hände ett södergående tåg som också gick mot stopp , stannade med första vagnen på sidan precis före slänten till Huddingevägen, dessutom körde ett tåg söderut genom skyddsväxeln vid Skogås. Jag jobbade på Pendeltrafiken då. Det hände dessutom flera olyckor på 70-talet varav den mellan Rosersberg och Uppl Väsby samt Södertörns villastad var dom svåraste.

On the track again, hände det aldrig några olyckor på den tiden 5:an färjades över till Lidingö?

[Odd]

Det borde ju vara mindre sannolikt att en vagn åker över kanten på en färja än att en vagn passerar en stoppsignal och åker igenom en skyddsväxel eller stoppbock av den enkla anledningen att det nog är enklare att missa en stoppsignal än att missa att själva båten saknas och att eventuell bom är nere. DFast det säger ju inget om hur ofta det faktiskt kunde hända...

[Henrik Schütz]

Det var vagn 17 som i talludden blev av med all tryckluft. På grund av vagnens konstruktion med luftstyrda valsar blev den utan elbroms och luftbromsen krävde också luft misstänker jag. Uppenbart räckte inte magnetbromsen för att stoppa vagnen.

Vagn 17 fortsatte förbi gåshaga till gåshaga nedre och blev hängande med ledarhytten ner i vattnet. Det var alltså bara delar av vagnen som sjösattes.

I samband med bärgningen skadades luftvisslan och ersattes med en tyfon på fronten under framrutorna. Så är det än idag

Spåret låg kvar på sträckan till början av åttiotalet dådet byggdes ny infart till margarinbolaget.

Jag betraktade länge historien som en skröna men sedan visade Anders Thyr mig en bild på spektaklet.


Helt sant med andra ord.

HS

[Johan A]

Tack för denna informtion . Då hade han jag känner rä'tt . Har du en bild på detta ?

[Henrik Schütz]

Nä, men jag skall fråga runt!

Visslan låg länge i gåshaga synlig vid lågvatten (med god vilja) och försvann när kajen byggdes om

HS