Om vi bara koncentrerar oss på spårfordon så är det klart att man får nytta av bromsenergin. Förutsättningen är dock att det finns fordon inom en närhet som kan ta upp energin. I en stad som GBG med många vagnar ute inom ett närområde ex brunnsparken, där start och broms sammanfaller ofta kan energin avändas. Men på linjer som Djurgårdslinjen och Tvärbanan är det inte samma nyttjandegrad då vagnar som råkar bromsa och starta samtidigt kan befinna sig i var sin ände.
Ser manen våg framförsig där där den är i "våg" vid nominella spänningen 750V så är det lättare. Vid start av vagn sjuker spänningen, vågen tippar, bromsar en vagn så blir det våg igen. Allt detta måste ske samtidigt annars å blir det förluster i form av motstånd och mera utmatning.
Letar man så finns det säkert en studie som bekräftar detta.
Stefan
Återmatning vs batterireserv
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Övriga diskussioner om lokaltrafik som ej platsar i andra forum. (exempelvis lokaltrafik med båtar)
Allmänna forumregler
Övriga diskussioner om lokaltrafik som ej platsar i andra forum. (exempelvis lokaltrafik med båtar)
Allmänna forumregler
-
Stefan Widén
- Inlägg: 3072
- Blev medlem: söndag 01 september 2002 23:09
Re: Återmatning vs batterireserv
Infrastrukturexpert med ansvar infrastrukturfrågor, hållplats- och spårnära underhåll
Re: Återmatning vs batterireserv
Det stämmer nog ganska bra med de siffror du har sett.
Så länge man inte har återmatande matningsstationer kan nog den endast 7-10 % av den återmatade energin användas effektivt. Övrig energi måste brännas bort i ett bromsmotstånd (omvandlas till värme).
Återmatande matningsstationer finns men som det ser ut idag är energibolagens stora intresse att sälja energi och är måttligt intresserade av att minska sin försäljning.
Batterier är i första hand en fråga om vagnvikt, strävan är att hålla dödmassan så låg som möjligt.
/JAgr
Så länge man inte har återmatande matningsstationer kan nog den endast 7-10 % av den återmatade energin användas effektivt. Övrig energi måste brännas bort i ett bromsmotstånd (omvandlas till värme).
Återmatande matningsstationer finns men som det ser ut idag är energibolagens stora intresse att sälja energi och är måttligt intresserade av att minska sin försäljning.
Batterier är i första hand en fråga om vagnvikt, strävan är att hålla dödmassan så låg som möjligt.
/JAgr
Re: Återmatning vs batterireserv
En gammal kollega loggade strömmar i ett systemprov på det äldsta istanbulsystemet. Med mycket tät trafik så kom man till 25 - 30% återvinning.
Men visst är det nog normalt mera frågan om 10%, vilket ju inte är så mycket att prata om. Men man kan ju iofs betänka att förmågan att återmata till linan inte kostar något - den finns ju i grundkonstruktionen.
Däremot kostar det ju en del att bygga matningsstationer så de mata tillbaka till nätet. Alltså inte bara frågan om elbolagens (negativa) inställning till detta utan även frågan om den som bekostar matningsstationen inser vad det handlar och tycker det är värt det.
Vad gäller batterier och även s.k. superkondensatorer så måste dessa ha rejäl (över) kapacitet uttryckt i energi för att kunna ta emot full bromseffekt.
Genombrottet för längre såväl som kortare energilagring ombord (eller längs vägen) har väl inte riktigt kommit ännu eftersom man mest ser det som en fråga om energibesparing. Vad man dock bör betänka är att man i nybyggda system med fiffigt anordnad energilagring kan göra ordentliga besparingar i infrastruktur. Glesare mellan inmatningarna och/eller klenare linor. Kanske t.o.m utan lina - åtminstonne bitvis.
Men visst är det nog normalt mera frågan om 10%, vilket ju inte är så mycket att prata om. Men man kan ju iofs betänka att förmågan att återmata till linan inte kostar något - den finns ju i grundkonstruktionen.
Däremot kostar det ju en del att bygga matningsstationer så de mata tillbaka till nätet. Alltså inte bara frågan om elbolagens (negativa) inställning till detta utan även frågan om den som bekostar matningsstationen inser vad det handlar och tycker det är värt det.
Vad gäller batterier och även s.k. superkondensatorer så måste dessa ha rejäl (över) kapacitet uttryckt i energi för att kunna ta emot full bromseffekt.
Genombrottet för längre såväl som kortare energilagring ombord (eller längs vägen) har väl inte riktigt kommit ännu eftersom man mest ser det som en fråga om energibesparing. Vad man dock bör betänka är att man i nybyggda system med fiffigt anordnad energilagring kan göra ordentliga besparingar i infrastruktur. Glesare mellan inmatningarna och/eller klenare linor. Kanske t.o.m utan lina - åtminstonne bitvis.