Kunde trådbussar backa

[Johan A]

Jag unndrar om trådbussar kunde backa . Tog inte spröten emot då ? Hur långt fick dom backa ? Har någon sett trådbuss backa eller fick dom boksera ?

[Ted S]

Jag har sett det på film, på ett diggarmöte i London. Tydligen var det inte vardagsmat för trådbussar, för de församlade herrarna gjorde en hörbar, kollektiv inandning när scenen visades! Den var nästan en större behållning från mötet än själva backningen.

/Ted

[daniel_s]

Vanligen kan man backa på batteri. Om man kör försiktigt och styr rätt bör man även kunna backa på tråd, åtminstone så länge inga växlar behöver passeras.

[Per Lind]

När SSS besökte Illinois järnvägsmuseum utanför Chicago så fick vi som hade busskort pröva på att köra trådbuss. En intressant upplevelse.
Och, jovisst kan trådbussar backa med spröten uppe.
Vi fick triangelvända, och inte var det i någon krypfart precis. Spröten spårade inte ur en enda gång på alla turer vi gjorde.
-Per

[micke b]

Skulle en trådbuss kunna köra fram och tillbaks under samma trådar? (Om den lyckas vända och 'backar' motorn, om det nu är likspänning)
Eller ligger spröten an assymetriskt så de skulle fastna i trådinfästningen?

[daniel_s]

Skulle en trådbuss kunna köra fram och tillbaks under samma trådar? (Om den lyckas vända och 'backar' motorn, om det nu är likspänning)

Den här polaritetsfrågan kan man dela in i en massa underfrågor. Ett Fleischmann-lok (modelljärnväg) byter riktning när man ändrar polariteten, för fältmagneten är en permanentmagnet som är magnetiserad åt samma håll hela tiden. I en riktig drivmotor från äldre tider är fältet däremot elektromagnetiskt och seriekopplat med ankarlindningarna så att motorn går åt samma håll även om man byter polaritet. Däremot blir utblåsningsspolarna i kontaktorerna "felvända", vilket medför risk för skador på elutrustningen. Även hjälputrustning som är kopplad till linjespänningen kan fungera på fel sätt om man byter polariteten. (Möjligen går det att göra kontaktorer som klarar valfri strömriktning, det har jag inte funderat på. Och hur blir det egentligen med kommuteringspolerna i drivmotorn?)

Hur som helst går det säkerligen att bygga en trådbuss med äldre teknik som går att köra med valfri polaritet, bara man tänker efter ordentligt. Jag är övertygad om att sådana funnits någonstans! Jag har för mig att Kvarnholmslinjen i Stockholm hade omvänd polaritet mot spårvägens trådbussnät, men att KF-bussarna ändå gick att köra på båda näten. Vet inte hur de var konstruerade, tacksam för kompletteringar.

[micke b]

Och där pekade du väldigt tydligt på var min elektriska insikt kommer ifrån, trots en och annan kurs i ellära

Inget fysiskt problem med trådupphängningen då alltså?

[Kristofer]

I vintras (?) bjöd Johan Eriksson oss på massor av videoklipp på gamla spårvägar och trådbussystem. I ett av dem visades en trådbusslinje som hade triangelvändning vid en ändhållplats, och det verkade inte vara några problem att backa. Dock kan jag tänka mig att det inte är lämpligt att backa några längre sträckor.

[996]

Jeg har sett trådbusser triangelvende som bare det i Porto. Vikene var utstyrt med fjærende tunger som styrte spröten inn på riktige tråder.
Bussen bakket som en vanlig dieselbuss uten noe om og men, man kunne høre klikkene fra de små tungene i luftvikene.

Mvh Bjørn

[Lars Fredrik]

Skulle en trådbuss kunna köra fram och tillbaks under samma trådar? (Om den lyckas vända och 'backar' motorn, om det nu är likspänning)

Den här polaritetsfrågan kan man dela in i en massa underfrågor. Ett Fleischmann-lok (modelljärnväg) byter riktning när man ändrar polariteten, för fältmagneten är en permanentmagnet som är magnetiserad åt samma håll hela tiden. I en riktig drivmotor från äldre tider är fältet däremot elektromagnetiskt och seriekopplat med ankarlindningarna så att motorn går åt samma håll även om man byter polaritet. Däremot blir utblåsningsspolarna i kontaktorerna "felvända", vilket medför risk för skador på elutrustningen. Även hjälputrustning som är kopplad till linjespänningen kan fungera på fel sätt om man byter polariteten. (Möjligen går det att göra kontaktorer som klarar valfri strömriktning, det har jag inte funderat på. Och hur blir det egentligen med kommuteringspolerna i drivmotorn?)

Hur som helst går det säkerligen att bygga en trådbuss med äldre teknik som går att köra med valfri polaritet, bara man tänker efter ordentligt. Jag är övertygad om att sådana funnits någonstans! Jag har för mig att Kvarnholmslinjen i Stockholm hade omvänd polaritet mot spårvägens trådbussnät, men att KF-bussarna ändå gick att köra på båda näten. Vet inte hur de var konstruerade, tacksam för kompletteringar.

Jeg er nesten helt sikker på at de i Bergen kjører på -350V og +350V. (Husker ikke om det er 600V eller 750V der nå, men det spiller ingen rolle.) Dette er vel mest en akademisk sak...

/LF

[996]

Skulle en trådbuss kunna köra fram och tillbaks under samma trådar? (Om den lyckas vända och 'backar' motorn, om det nu är likspänning)

Den här polaritetsfrågan kan man dela in i en massa underfrågor. Ett Fleischmann-lok (modelljärnväg) byter riktning när man ändrar polariteten, för fältmagneten är en permanentmagnet som är magnetiserad åt samma håll hela tiden. I en riktig drivmotor från äldre tider är fältet däremot elektromagnetiskt och seriekopplat med ankarlindningarna så att motorn går åt samma håll även om man byter polaritet. Däremot blir utblåsningsspolarna i kontaktorerna "felvända", vilket medför risk för skador på elutrustningen. Även hjälputrustning som är kopplad till linjespänningen kan fungera på fel sätt om man byter polariteten. (Möjligen går det att göra kontaktorer som klarar valfri strömriktning, det har jag inte funderat på. Och hur blir det egentligen med kommuteringspolerna i drivmotorn?)

Hur som helst går det säkerligen att bygga en trådbuss med äldre teknik som går att köra med valfri polaritet, bara man tänker efter ordentligt. Jag är övertygad om att sådana funnits någonstans! Jag har för mig att Kvarnholmslinjen i Stockholm hade omvänd polaritet mot spårvägens trådbussnät, men att KF-bussarna ändå gick att köra på båda näten. Vet inte hur de var konstruerade, tacksam för kompletteringar.

Tradisjonelle trolleybusser klarer som du skriver, helt fint dette også når det gjelder hjelpeagregater. Det samme gjelder jo for omformer og eventuell kompressormotor som for drivmotoren (kompressor og omformermotoren er jo ofte den samme). Det var (og er..) vanlig med enkeltspor f.eks. til og fra garasjer hvis disse ikke lå i umiddelbar nærhet av trafikkspor (om vi nå kan kalle trolelyledninger for "spor"). I Oslo var det en enkeltsporet strekning mellom garasjen på Bjølsen og nettet til de to første trolleylinjene fra 1943 til nettet ble bygd radikalt ut i 1949-50. Stavanger hadde også en forholdsvis lang enkeltsporet strekning mellom "driftsnettet" og garasjen, 2 km eller noe sånt, det samme gjaldt så vidt jeg husker Odense, og man kan utmerket kjøre på motsatt sett tråder ved hindringer i veien. Drammens trolleynett var jo opprinnelig enkeltsporet, her måtte dne ene bussen stoppe og ta ned strømavtageren så den andre kunne møte. Jeg husker ikke i farten hvordan man ordner det med slukkespolene, men det er åpenbart intet problem.
Man må selvfølgelig passe på å ha isolerte kjøretrådstykker der polariteten "vendes" ved enkeltspor og vendesløyfer (og trekanter).

Bjørn

[M_M]

Man må selvfølgelig passe på å ha isolerte kjøretrådstykker der polariteten "vendes" ved enkeltspor og vendesløyfer (og trekanter).

Modelljärnvägsproblemet

[Nils Carl Aspenberg]

Chieti hadde en lengre enkeltsporet strekning. Braga hadde også enkeltspor. Det er de to siste jeg vet om. Braga er lagt ned, mens Chieti er modernisert og har fått dobbeltspor. Men jeg tror sikkert det finnes enkeltspored strekninger.

[Kantorn]

Man må selvfølgelig passe på å ha isolerte kjøretrådstykker der polariteten "vendes" ved enkeltspor og vendesløyfer (og trekanter).

Modelljärnvägsproblemet

Off topic: inget problem alls...
/märklinare