Oljud och vibrationer på 7:ans spårvagnar

[LÅ1]

Jag har vid några tillfällen observerat ett oljud och vibrationer på kortare sträckor när jag åkt med 7:an.
Man kan inbilla sig att räls eller hjul är räfflade.

Vad beror detta på

[leifd]

Jag har vid några tillfällen observerat ett oljud och vibrationer på kortare sträckor när jag åkt med 7:an.
Man kan inbilla sig att räls eller hjul är räfflade.

Vad beror detta på

Problematiken finns i Norrköping med... orsaken är inte utredd ännu, men sysselsätter expertisen.
Vore bra att få veta om de är på alla 6 vagnarna eller bara de som är från Norrköping.

[LÅ1]

Jag har vid några tillfällen observerat ett oljud och vibrationer på kortare sträckor när jag åkt med 7:an.
Man kan inbilla sig att räls eller hjul är räfflade.

Vad beror detta på

Problematiken finns i Norrköping med... orsaken är inte utredd ännu, men sysselsätter expertisen.
Vore bra att få veta om de är på alla 6 vagnarna eller bara de som är från Norrköping.

Jag har nog bara råkat åka svenska vagnar de senaste gångerna, så det är på Norrköpingsvagnarna jag observerat det. Och jag är lite osäker, men tror att det varit på olika sträckor.

[20581000184197]

Brukar man förknippa detta fenomen i Norrköping med vissa spårvägssträckor eller med vissa vagnar/vagntyper? Eller uppstår det sporadiskt och drabbar olika turer med olika vagnar på olika sträckor?

[haddock11]

Lustigt att denna fråga kom upp just nu.
Jag åker dagligen till mitt jobb på Djurgården och har funderat över detta senaste tiden.
Jag tycker att det är värre nu än i början.
Tänkte att det kanske berodde på sand och grus i spåren, man sög upp detta i veckan, men vet inte om det blev någon skillnad.
Ingen skillnad svensk- resp. tyskvagnarna enligt min mening.
Det ser ju inte bra ut heller när konduktörerna går med öronproppar, vilket flera gör.
Bor en natt i veckan i Norrköping. Där finns det nog "porös" mark under spåren (utanför mitt hotell....), där dånar det rejält utåt - inte som på betongen i Hamngatan.
Men det inre ljudet är ju högst irriterande.
I Göteborg kan det vara hög ljudnivå i mellandelen/låggolvsdelen i 80-talsvagnarna, samt rätt bullrigt i den senaste serien. De gamla trotjänarna är dock både tysta, mjuka och bekväma att åka i.

Men - låggolv eller ej - det känns som att oljudet har ökat senaste tiden....? Det borde ju vara tyst. Eller är både hjul och räl i behov av slipning?

[Thomas Lange]

Samtliga vagnar har påverkats negativt sedan december 2010, tyvärr även vagn 33 som fick nya boggier nyligen. Starkt misstänkt orsak till problemet är det mycket grova grus (flis/kross) som Djurgårdsförvaltningen använder eftersom man inte vill salta på Djurgården. Vibrationerna från hjulen fortplantar sig upp i vagnkorgarna. Snabbutredningar pågår och kontakter tas för att finna hjulsvarvningslösningar (tyvärr är kapaciteten för detta begränsad i landet för vagntypen och hjulprofilen – Frankfurt-vagnarna och Norrköpingsvagnarna har f.ö. inte samma hjulprofil).

[LÅ1]

Samtliga vagnar har påverkats negativt sedan december 2010, tyvärr även vagn 33 som fick nya boggier nyligen. Starkt misstänkt orsak till problemet är det mycket grova grus (flis/kross) som Djurgårdsförvaltningen använder eftersom man inte vill salta på Djurgården. Vibrationerna från hjulen fortplantar sig upp i vagnkorgarna. Snabbutredningar pågår och kontakter tas för att finna hjulsvarvningslösningar (tyvärr är kapaciteten för detta begränsad i landet för vagntypen och hjulprofilen – Frankfurt-vagnarna och Norrköpingsvagnarna har f.ö. inte samma hjulprofil).

Men är det verkligen omsvarvning av hjulen som behövs? Ljudet finns där ju inte ständigt?
Inte för att jag vill ifrågasätta expertisen, men jag blev förvånad.

[Stefan Widén]

När hjulen är nysvarvade så går de tyst och fint men som LeifD sa så uppkommer buller och vibrationer efter ett tag. Frågan nu är om förslitningen av hjul har påskyndats av flisningen. Och det är det som nu utreds. Ljudet varierar lite beroende på hastigheten. Vid ca 20 km så är det minst ljud. Förarna försöker därför hålla den hastigheten tills hjulen blivit svarvade. Parallellt utreds hur spåren påverkats och vad som kan göras åt detta.

Stefan

[M_M]

Påverkas även museivagnarna?

Brukade man köra nån museitrafik på vintern förr, och körde man i så fall med samma halkbekämpning?

Behöver man över huvud taget halkbekämpa på det här sättet i "spårfilerna"? Kan man inte helt fräckt köra bort alla gummifordon från spårfilerna, möjligen exklusive buss 44 (och den omledda 69B samt "skolbuss-69"-turerna som kommer gå under en tillfällig period)?

[bruse]

Detta grus som hälls ut överallt! Plogas vägarna direkt vid snöfall, behövs varken grus eller salt. Gruset tränger in överallt, och sätter igen lager, förstör drivning och när det sedan ligger på våren förorsakar det halkolyckor samt dammar så bedrövligt att flera tusen drabbas av astma.

Var i Åre i julas, var inte sandat eller plogat nånstans, däremot väldigt bra plogat. Ingen som ramlade och slog sig eller bilar i diket.

[TKO]

Jag tror det är en jättebra idé att tala om för allmänheten att spårvagnstrafik bedrivs bäst om man slutar sanda.

/TKO

[M_M]

Detta grus som hälls ut överallt! Plogas vägarna direkt vid snöfall, behövs varken grus eller salt. Gruset tränger in överallt, och sätter igen lager, förstör drivning och när det sedan ligger på våren förorsakar det halkolyckor samt dammar så bedrövligt att flera tusen drabbas av astma.

Fast grus dammar väl inte, det är väl finkornigare sand (typ sanden som spårfordon kan släppa ut)?

Var i Åre i julas, var inte sandat eller plogat nånstans, däremot väldigt bra plogat. Ingen som ramlade och slog sig eller bilar i diket.

Är det bara en kostnadsfråga eller är det också en fråga om allmänhetens vilja/ovilja att dra ett pyttelitet strå till stacken?

Det verkar som om det går en magisk gräns vid några få personer... Om det bara är ett par personer som använder en gångväg så funkar det att de själva snöröjer, medan om det är fler så trampar folk fast snön varpå den förvandlas till otrevlig is...

För övrigt verkar det i hålan jag har stugan vid vara så att man bara saltar genomfartsvägen, övriga vägar plogas och verkar åtminstone delvis grusas men inget salt.

Jag tror det är en jättebra idé att tala om för allmänheten att spårvagnstrafik bedrivs bäst om man slutar sanda.

Skilj på sand och grus!

[bruse]

Grus blir till sand som blir damm när tillrcäklig många fordon kört på det.'

Åre besöks av ett par miljoner människor varje år, så jag tror nog inte det är ett par. och det är inte så bra åka skidor från parkeringen till backen om det är sandat.

[Micke Asklander]

Men då får inte heller spårvagnar sanda för att snabbt kunna stanna då?
Blir ju damm och annat smuts i boggier, inte bra

[Stefan Widén]

Jag tror det är en jättebra idé att tala om för allmänheten att spårvagnstrafik bedrivs bäst om man slutar sanda.

/TKO

Vi måste skilja på vad som är vad.

Sand är benämnningen på ganska finkornig blandning, är en naturprodukt som bryts i sandtag. Kornen för det som staden använder är upp till ca 5-8 mm för gatusandning. (Till sandlådan används finkornigare sand)

Grus är lite grövre blandning, jämför med grusvägar där kornstorleken är kanske upp till 25 mm, är även det en naturprodukt.

Flis är oftast av granit och är alltså krossat berg. Genom krossningen får man den oregelbundhet som gör att flisen inte rullar undan lika lätt.. storleken är upp till ca 15 mm

Spårvagnssand Grov (Loksand) är även det en av berg korssad produkt upp till ca 3 mm i storlek.

Spårvagnssand Fin, finns som både krossad och natursand och har en storlek på ca 1.5 mm. För er som vart i Danmark vet hur sanden på stränderna ser ut.Tillverkas även av krossat berg. Denna typ är den som de flesta använder idag efter dom de moderna sandapparaterna kräver en "lättare" sand. Vidare så stutsar den inte lika bra och då kommer fler korn under hjulen dvs man behöver använda mindre sand för att uppnå önskad effekt av sanden vid start och broms.


Ur halk, ekonomi och miljöperspektiv är flisen den bästa proukten. Genom sin form ligger den bättre kvar och verkar även då snön smält lite och isbildningar bildats. Vidare kan den lättare återvinnas genom att den sopas upp, tvättas och läggs i lager. Flisens mjöl bildar dock en krafitgare hinna och genom att graniten är så hård vilket gör att den sliter mera både på hjul och räl.

Men ur spårvägssynpunkt är den alltså inge bra. Den sand staden använder liknar mest spårvägssand och krossas bättre av hjulen och dess mjöl blir inte lika krafitigt och spolas/körs lättare bort av regn och av att vagnarna. Det är den bästa sanden ut spårvägsynpunkt.

Det sista är det som vi genom att studera rälen fått fram. Tar men ett vasst föremål kan man nästan få bort större partier av den krossade flisen. Tiillsist så den fils som hamnar i rillan och fyller den blir då flänsen trycker ihop den en superhård massa i botten. Det blir även en potensiell urspårnings risk av den. Det krävs ordentliga maskiner (en stor grävmaskin med en tand) för att få bort den.

Stefan

[haddock11]

Det var ett uttömmande och bra inlägg av Stefan, som förstås bör veta.
Frågan är vad för slutgiltig lösning - dels långsiktigt - men även just nu inför våren kommer fram till för att slippa öronproppar....

Vad säger Göteborgarna egentligen. De senaste åren har där också varit vinter och med sina över 20 mil spår - om än alla inte är gatuspår.
Finns problemen där?

Så är det ju tyvärr så att låggolvsvagnar överlag är mer bullriga, men inte så här bullriga förstås...

[2763]

Jag blir lite bestört när någon hävdar att de snö- och halkbekämpningsmetoder som används på orter där temperaturen ligger stadigare under nollan är att rekommedera även där temperaturen kan vara något högre.

Det som fungerar på en plats fungerar inte nödvändigtvis på andra platser på grund av miljöbetingelser. Dvs; snöröjare från Åre kan sitt på sin hemgata men de skulle förmodligen misslyckas katastrofalt i Stockholms innerstad. Det var väl inte för inte som man en vargavinter i Skåne fick sig ett gott skratt när man lånade ner stöddiga Kirunabor för att hjälpa till på Österlen. De skulle minsann visa skåningarna hur man röjer snö - det tog inte många timmar innan norrlänningarna hade kört sönder sin utrustning - snön var helt enkelt för tung för de metoder de var vana att utnyttja.

Snöröjning är svårt, och det är en konst att veta vilken metod man skall använda. Det man ser i Åre går alltså inte med automatik att överföra till Stockholm, snarare tvärt om.

-

När det gäller halkbekämpning med bergprodukter finns det en problematik som Bruse är inne på. Sjukdomen som drabbar oss är dock inte Astma utan något som kallas för Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom, KOL. Tidigare även känt som Stendammslunga. Kol drabbar för övrigt även rökare och i praktiken innebär det att den som är drabbad långsamt kvävs till döds. (Min farfar har haft konstaterad KOL i snart 15 år)

Det som händer är att Kiseldioxid i små partiklar fastnar i lungvävnaden och kläggar igen, på någorlunda samma sätt som Stefan beskriver att det händer med spåren. Kiseldioxid är ett rätt häftigt ämne, om ni tänker på de där små påsarna som det står silica på som ligger för att samla upp fukt i kartonger med bl.a. elektronik, i den stora formen kommer kiseldioxiden dock inte ner i lungorna. Kiseldioxid används även i betong för att få betongen att torka fortare - tänk på det när ni borrar i betongväggar, det är ungefär lika farligt att borra i som i Asbest. Som jag har förstått det så binder Kiseloxiden slemmet i lungorna så att kroppen inte klarar av att bryta ner de främmande ämnena för transport ur kroppen. Därmed fylls lungorna långsamt med slem och när det sen är fullt får ni själva lista ut vad som händer. För den som undrar kring detta rekommenderar jag att ni läser AFS 1992:16 som avhandlar Kvarts som Kiseldioxid också kallas. Motsvarande för Asbest är AFS 2006:1. Den farliga kiseloxiden är den som har en kornstorlek på c:a 5 mikrometer, när den bildat damm som virvlats upp faller detta damm med hastigheten 1 meter på 14 timmar, ett enda borrhål skapar tillräckligt mycket damm för att den som borrar yrkesmässigt behöver använda skyddsutrustning (dammsugare med minst HEPA-filter och andningsskyddsutrustning).

Därför vill jag hävda att konsekvenserna av att halkbekämpa med produkter som bildar stenmjöl på gata kan vara högre än att spårvagnshjulen blir deformerade. Folkhälsoproblemet är inte helt enkelt att ignorera och man bör ta sig en allvarlig funderare på hur man prioriterar. Problemen med Salt är kanske lättare att hantera eftersom de drabbar direkt. Problemet med stenmjölsbildande produkter syns ju inte förrän efter flera somrar.

För övrigt skulle jag inte hävda att flis går att återanvända enkelt. Flis som legat på en liten lokal villagata en hel vinter (dvs med relativt lätt trafik) har jag nämligen sopat upp flera år i rad för att återanvända. Kornstorleken har minskat med ungefär hälften.

I Göteborg används salt för att bekämpa halka på gatumark där blandtrafik förekommer. Där blandtrafik inte förekommer röjs snön i huvudsak genom att köra så mycket spårvagn som möjligt.

/T

[bruse]

Det som fungerar på en plats fungerar inte nödvändigtvis på andra platser på grund av miljöbetingelser. Dvs; snöröjare från Åre kan sitt på sin hemgata men de skulle förmodligen misslyckas katastrofalt i Stockholms innerstad.

Exakt! Vi kan se vad som fungerar i Åre och vad som _inte_ fungerar i Stockholm.

[Svend Christensen]

Da SL-værkstedet i Hamarby satte nye hjulringe på Odense-motorvogn 12 (f.d US 12/JS 11) fik Sporvejsmuseet Skjoldenæsholm følgende advarsel: Husk at køre forsigtig de første par tusind kilometer, indtil kørslen med vognen har valset hjulringenes køreflade hårde. Ved en afdrejning (svarvning) var stålet i hjulringene relativt blødt (mjukt), men efter hånden blev stålet mere hårdt, sagde man i Hamarby.

Er det muligt, at nye eller omsvarvade hjul under Cityspårvägens vogne har fået skader af at køre på spor med grus?

Venligst
Svend Christensen

[Stefan Widén]

Som jag redogjorde så har hjulen helt klart fått skador av att köra i FLIS. inte grus som jag förklarade att det inte inte används.

Det är möjligt att hjulen då de är nya har en mjukare yta det är dock inte något jag har hört.

Stefan