Salsjöbanan ej spårväg

[Johan A]

SL vill inte bygga spårvang på Salsjöbanan .Är det bra eller dåligt ? Jag unndrade också på det förut för den går bra iallafall . Men om man inte gör det köper man tåg då ? Nya menar jag . Blir de också vagnar som tunnel banan ? Kan C 20 ha ström grej påtaket ? Kan man kopla ihop tågen med så det går att gå . Från Slussen menar jag ?

[Bussmicke]

Bra om vi slipper spårväg där o får Järnväg istället..

[spårlasse]

SL vill inte bygga spårvang på Salsjöbanan .Är det bra eller dåligt ? Jag unndrade också på det förut för den går bra iallafall . Men om man inte gör det köper man tåg då ? Nya menar jag . Blir de också vagnar som tunnel banan ? Kan C 20 ha ström grej påtaket ? Kan man kopla ihop tågen med så det går att gå . Från Slussen menar jag ?

Det är klart alla tåg har ju en livslängd - ofta brukar man väl räkna med 40 år för tunnelbanor som en praktisk gräns - vilket väl innebär knappt 10 år till i trafik för dagens fordon. Det har ju aldrig varit något självändamål att köra med spårvagnar på Saltsjöbanan - utan en konskvens av att man velat använda samma plattformar som för Tvärbanan. Något problem att modifiera C 20 med strömpåtagare tror jag inte det är - men frågan är hur vackra C20 blir med kjolar?

Men vi får väl vänta till och se vad som står i handlingarna (borde nog bli tillängliga under dagen)

[Harald]

Med dagens teknik kan det väl inte vara så svårt att åstadkomma en variant av X60 för 1,5 kV=

[Henrik Schütz]

Fast X60 suger en hel del effekt, så det kanske är lika bra att elektrifiera på nytt med växelström. Hela matningen skall ändå i princip förnyas om det blir likströmsvagnar för 1500 volt (banan har drygt 800 volt idag) Och är det ändå inte spårvagnsström i tråden så ser jag ingen anledning till en för sverige avvikande elektrifiering (bortsett fån att vagn 15 mår så bra på 1500 volt)

Sedan kan vi bygga tunnel till Södra station, och vips har vi genomgående trafik, bussarna ansluts vid lämplg plats, och vi skippar tunnelbanan. Iandra änden kör vi till Norrtälje!

Tiominuterstrafik med 214 meterståg ger samma kapacitet som tunnelbana i femminuterstrafik!

HS

[M_M]

OBS, jag börjar med att påpeka att jag med detta inlägg avser inte att ta ställning för/emot 700V/1500V/16kV eller för/emot X60

Om man hade klurat ut idén att köpa 1.5kV-version av X60 för bara nåt år sen så kunde man också klurat ut idén att köpa de begagnade Holland-A32:orna med 1.5kV-700V-omvandlaren kvar i fordonen (och vid behov byggts om så att man kan välja mellan båda spänningarna - helst automagiskt - jag är osäker på om de bara kördes på 1500V eller om de kördes på båda spänningarna i Holland). Då hade man kunna delat spår för vissa tvärbanetåg och Saltsjöbanan på sträckan Sickla-Slussen.

Tidigare spänning på Saltsjöbanan har diskuterats på järnvägshistoriskt forum och vissa hävdar att det snarast var 1350V, så det är kanske inte jättebra att mata in 1500V på gamla vagn 15.

Fråga 1:
Vad på X60 drar mer effekt än ett motsvarande långt tåg med C10/C11-vagnar?

Fråga 2:
Hur mycket större isolatorer, bättre brytare o.s.v. behövs för 1500V än de idag existerande som används för 700V?

Den befintliga 700V-utrustningen blir ju inte heller värdelös om den ändå har något värde, eftersom den lär gå bra att återanvända till framtida spårvägsträckningar.

[Harald]

Det är god acceleration i hög hastighet som kräver hög effekt (P=m*a*v). Nu ska de ju inte accelereras upp i 160 km/h på Saltsjöbanan, så effektbehovet blir väl inte lika stort där som på pendeltågslinjerna. Man kanske rentav kunde växla ned dem.

[daniel_s]

Vad på X60 drar mer effekt än ett motsvarande långt tåg med C10/C11-vagnar?

Först och främst väger vagnen nästan 50% mer. Vidare har den en ganska aggressiv reglering av drivmotorerna, vilket man i och för sig kan komma runt genom att begränsa effekten. Slutligen har den en ganska energikrävande klimatanläggning, som man inte gärna kan vara utan med en sådan korgkonstruktion.

[Henrik Schütz]

En X60 drar 250 kilowatt bara på tomgång när den är aktiverad vintertid, sedan accelererar den 0-80 på 22 sekunder, att växla ner den så att den accar ännu snabbare på saltis är ingen idé. Det är denna prestanda som drar ström.

Den stora skillnaden är dock att strömmen i kontaktledningen blir mycket mindre vid 16000 volt och 800 volt, därfr att varje ampere overför mycket större effekt

HS

[Harald]

0-80 km/h på 22 sekunder är 1 m/s2, ingen överväldigande acceleration precis. Noga räknat densamma som C1-C3 hade fast inte upp till 80 km/h förstås. Som jag nämnde tidigare är effektbehovet för accelerationen proportionellt mot hastigheten, d.v.s. det är noll vid stillastående och stiger sedan linjärt med hastigheten. För att hålla 1 m/s2 vid 80 km/h behöver man 22 kW per ton plus förlusterna, men vid 40 km/h behöver man alltså bara 11 kW per ton. Vitsen med att växla ned är att man kan hålla en högre acceleration vid lägre hastighet, när effektbehovet är lägre och sedan låta accelerationen minska när hastigheten stiger så att man begränsar effekten. Så är alla eldrivna spårfordon konstruerade, men var man drar gränsen för när man går över till effektbegränsad acceleration varierar bl.a. med vilken högsta hastighet fordonet är konstruerat för. Ska man bara upp i 80 km/h kan man dra gränsen lägre än om man ska upp i 160 km/h på en rimlig sträcka. Därmed blir effektbehovet lägre.

[Henrik Schütz]

Upp till 40 håller vilken spårvagn som helst 1 meter per s kvadrat, det är sedan som dom kommer efter, det samma gäller för X1 och X10.

fast det är ju adhesionen som sätter den praktiska gränsen...

HS

[2763]

Upp till 40 håller vilken spårvagn som helst 1 meter per s kvadrat, det är sedan som dom kommer efter, det samma gäller för X1 och X10.

fast det är ju adhesionen som sätter den praktiska gränsen...

HS

En ostrypt RC1 lär klara 0-100 på runt 6-7s om jag inte missminner mig.

//T

[M_M]

Upp till 40 håller vilken spårvagn som helst 1 meter per s kvadrat, det är sedan som dom kommer efter, det samma gäller för X1 och X10.

fast det är ju adhesionen som sätter den praktiska gränsen...

En ostrypt RC1 lär klara 0-100 på runt 6-7s om jag inte missminner mig.

Nu när vi ändå glidit in på acceleration hos spårfordon i allmänhet så kastar jag ut en fråga:

"Känns" alla moderna spårfordon ungefär som att köra bilbana accelerationsmässigt?

Min enda erfarenhet av att prova på att köra själv var på Green Cargos öppet hus under 150års-jubileumsåret 2006 i Hallsberg, och jag fick just intrycket att svaret på pådraget på en Rc känns lite som att köra bilbana.

(Jag har för övrigt hört ägare av Toyota Prius berätta att den bilen känns som att köra en vanlig bil, det gör mig besviken. Vanliga förbränningsmotorer verkar ha en allt annat än försumbar tröghet i reaktionen...).

[daniel_s]

"Känns" alla moderna spårfordon ungefär som att köra bilbana accelerationsmässigt?

Det beror på. Kör man C20 på halv matning men med fullt pådrag, så går det ungefär som vanligt upp till 40 (strypt pådrag) men sedan blir det frånslag. Man kan åstadkomma mycket med modern teknik, men inte högre effekt än vad kraftmatningen levererar!