bruse skrev:Du har kanske glömt vad som stod på dessa skyltar? Nånting med "i lågtrafik stannar tåget mellan dessa markeringar". Inte ens jag med ett öga ahde svårt att se båda skyltarna. Om någon inte kan se båda skyltarna, har de nog färdtjänst.
Under dessa skyltar var det målat ett sträck på plattformen och pilar åt vilket håll tåget skulle stå. Plättlätt. Då alltså.
Vi kanske tänker på olika skyltar, de jag tänker på finns kanske kvar än idag? De har/hade bara texten "kort tåg" och dessa pilar.
Jag hävdar fortfarande att det inte på nåt sätt framgår om pilarna pekar på var tåget börjar eller om de pekar på var tåget slutar. Markeringen på plattformen bestod om jag inte minns fel av två pilar i bredd som pekade på en tjock linje. För den som har läst mekaniska ritningar nån gång då och då så är det nog lätt att tolka det som att tåget kommer att stanna på "pil-sidan" av strecket. För den som däremot inte läst mekaniska ritningar men läst vägbeskrivningar så är det nog lätt att tro att pilarna pekar på åt vilket håll man ska gå, d.v.s. tvärt emot ritningsläsartolkningen.
Jag har minnen av att det bara funnits en skylt i takhöjd, och om det är en del folk på plattformen så lär man ju inte se någon eventuell markering på plattformen långt bort.
daniel_s skrev:När man kommer fram till plattformen på en station med ingång bara i ena änden så ska man vara bra snurrig för att tro att tågen stannar vid plattformens allra bortersta del. Det är knappast okunniga trafikanter som ställer sig fel, det är snarare vaneresenärer som försöker vara smartare än de klarar av för att spara femton sekunder när de kommer fram.
... eller så har man ingen koll på hur tågtrafik körs? Jämför med om det står en busshållplatsstolpe 20 meter "framåt" (i bussens körriktning) från utgången på en station, bussen lär stanna med framdörren vid stolpen oavsett om det är en kort eller lång buss, trots att det blir kortast gångväg om alla bussar oavsett längd stannar med bakänden på samma ställe. (Nu lever jag i vad som SL betraktar som framtiden, att man får stiga på genom valfri dörr).
Man kan ju också ha vana från att åka "järnvägs"-tåg, på t.ex. Örebro C är det standard att tåg som använder spår 1 oftast stannar så långt från stationshuset som möjligt. Tanken bakom detta är att spåret är delat på 1A och 1B och längst från stationshuset har man kortast gångväg för byte mellan tåg och buss, men man envisas med att alltid stanna längst bort oavsett hur långt tåget är...
daniel_s skrev:Normal plattformslängd är för övrigt 150 m och 93 m in på plattformen är då 18/75 = 24 % av sträckan bortom plattformens mitt. På T-bana 3 med 180 m plattformar är ju alla tåg i någon mening korta, men det brukar inte vara några större problem. Vid Fridhemsplan norrut brukar det bli lite spring men det är ju å andra sidan bra att folk får motion.
Ja jösses, undrar var jag fick fel längder från
Jag måste ha blandat ihop C20's 46½ meter med 36 meter
93 meter in är väl å andra sidan bara tre meter från mitten av en 180m-plattform, så på bana 3 så är det med andra ord inte alls självklart var korta tåg stannar, och åtminstone på dessa stationer stämmer mitt resonemang även om jag fick de faktiskta siffrorna helt om bakfoten.
daniel_s skrev:bruse skrev:Raljera på du men kolla verkligheten. I Kärrtorp stannar tvåvagnarstågen mot stan inte så nära utgången som möjligt. De stannar ca en halv vagn bort. Varvid folk får springa ikapp.
Det har en enkel förklaring: hållmärket sitter sex gamla vagnslängder (105 m) in på plattformen. Två C20 är dock bara 93 m. Det blir 12 m extra att springa jämfört med ett sexvagnståg.
C20 har ju inte funnits så många år, så SL har säkert inte hunnit sätta upp nya "U-tavlor" anpassade för C20.
(Jag vet inte om det är tillåtet att ha olika hållmärken för olika fordonstyper hos SL. Om inte så är det direkt dumt. Hos trafikverket är det i alla fall tillåtet, på Malmö C var det olika U-tavlor för Rc respektive X2 (och nån sån lyx som motsvarande för X31K/Et tror jag man inte lyxade till, eller så minns jag fel)...
