SLs accesskort funkar dåligt

[Hasse Hagberg]

Accesskorten är bra på flera sätt. Möjligheterna tycks outtömliga.

Dock vill jag peka på två allvarliga praktiska nackdelar.

1. Korten kan "avmagnetiseras"
Det har hänt mig att kortet inte gått av avläsa, vare sig i bussavläsare eller i tunnelbanan. Avläsarna reagerade över huvud taget inte alls - inte ens med upprepade pip. Efter kontakt med ett SL-center (resan dit fick jag betala, trots att kortet borde ha gällt) och ett telefonsamtal till något slags IT-central fick jag nytt kort med full giltighet. Någon förklaring till att mitt dilemma uppstått fick jag inte. Bara information om att detta händer då och då.
Varför är SL så tyst om detta?

2. Bussavläsarna "nobbar" ofta kortet
I SLs bussar finns två kortavläsare. Skillnaden mellan dessa står inte helt klar för trafikanter i allmänhet. Men helt klart är att den läsare som är närmast föraren mycket ofta ger ifrån sig upprepade pip som om kortet vore ogiltigt, trots att det inte är det. Förarna tycks så vana vid fenomenet, att de bara viftar förbi trafikanten, trots det "ogiltiga" kortet.
Detta kan synas OK, men jag som trafikant känner mig utpekad som tjuvåkare av övriga passagerare, som inte kan undgå att höra pipet. Varför gör inte SL något åt detta missförhållande? Eller är det så, att jag riskfritt kan åka SL-buss med ogiltigt kort? Jag blir ju ändå godkänd av luttrade förare.

[micke b]

När det gäller 1, jag har svårt att se hur ett rfid-kort skulle avmagnetiseras. Det vanligaste (om du inte knäckt eller borrat i kortet) nåste väl vara att ett annat kort ligger och stör, tex citybikes eller passerkort. Provade du med kortet ensamt utan reaktion, och fungerade läsaren sedan för andras kort?

Mina erfarenheter är att det sällan är problem, och är det något så är det bussarnas läsare som är döda, eller som du säger, piper rött första gången.
Enda gången jag behövt ta ut kortet ur plånboken var för konduktören på sjuan, jämfört med citybikesställen som nästan alldrig lyckas läsa genom plånboken.

[Odd]

Ajabaja... Vad har vi sagt om att köra korten i mikron...

[Hasse Hagberg]

Nu får vi ta detta igen.
Jag redogjorde under 1. för exakt hur situationen uppfattades av mig. Kortet fungerade på utresan, men då jag återvände hem samma dag så gjorde det inte det. Jag provade kortet i ett antal kortläsare på såväl Slussens som Skanstulls T-banestationer med samma reaktion - dvs det var totalt dött. Kortet tog jag givetvis ut och körde det "naket" i avläsarna. Då jag använde ordet avmagnetisera valde jag avsiktligt att sätta detta inom citationstecken, för att personer insatta i tekniken (som "mickeb" t ex?) skulle förstå att det var symboliskt menat, men samtidigt vara lätt att förstå för de som inte känner till tekniken.

Exakt som jag återgav det hela var det som hände. Åtminstone på SL-centret (Gullmarsplan) kände man till problemet. "mickeb" har av någon anledning valt att inte tro på min berättelse.

Av mitt referat framgår kanske också att "Odds" skämtsamma (?) antagande kan uteslutas.

Dags alltså att diskutera sakfrågan, kanske?

[rojje]

Har använt SL-Access i två år och det fungerar till 99% problemfritt.

Största felet många gör vid avläsningen är att röra på kortet, då blir det lätt problem. Hålls det helt stilla brukar det fungerar. Sedan har vi spärrarna på pendeln och i tunnelbanan, om man går fram mot dörrarna och sensorerna framför dörrarna innan du fått "grönt" blir det också problem. Du kan få det grönt en gång, men då du redan står mellan sensorerna går inte dörrarna upp. När du sedan testar igen i samma spärr, eller spärrarna bredvid, är du spärrad då du redan blivit godkänd en gång.

Så mitt tips är, håll kortet stilla, gå inte fram mot dörrarna på spärrarna innan du fått grönt, då skall det fungera utan problem. På bussen, håll bara kortet still, utan svep.

Nu inte sagt att du Hasse gjorde dessa fel ovan, så ta inte åt dig, men det är dom vanligaste felen folk gör rent generellt.

//Rojje

[spårlasse]

Accesskorten är bra på flera sätt. Möjligheterna tycks outtömliga.

Dock vill jag peka på två allvarliga praktiska nackdelar.

1. Korten kan "avmagnetiseras"
Det har hänt mig att kortet inte gått av avläsa, vare sig i bussavläsare eller i tunnelbanan. Avläsarna reagerade över huvud taget inte alls - inte ens med upprepade pip. Efter kontakt med ett SL-center (resan dit fick jag betala, trots att kortet borde ha gällt) och ett telefonsamtal till något slags IT-central fick jag nytt kort med full giltighet. Någon förklaring till att mitt dilemma uppstått fick jag inte. Bara information om att detta händer då och då.
Varför är SL så tyst om detta?

Visst händer det att Accesskorten slutar fungera, konstigt vore det ju annars. Det bör dock vara betydligt färre fall, än med de gamla korten med magnetremsa. Det jag också reagerat på är att man inte riktigt verkar ha "räknat" med detta och därför fortfarande inte har några bra rutiner för att lösa det enkelt för kunden.

Det är ju rätt avancerad teknik i de här korten. Egentligen sitter det ju en microprocessor inne i korten och denna ska varje gång man kopplar upp sig mot en avläsningsstation också fungera. Det finns ju ingen egen strömkälla i korten, utan denna får den från avläsningsstationen (som då sänder ut radiovågor) Även om det naturligtvis är mycket enkelt jämfört med en vanlig dator, är det naturligtvis ändå en del saker som kan gå fel och gå sönder i chipset. Dock som sagt bör risken vara betydligt mindre än för andra kort, men SL behöver onekligen ha enklare hantering av detta!

[micke b]

Oj. Hasse, jag får väl be om ursäkt ifall jag i mitt inlägg verkade arrogant eller misstroende, det var inte alls meningen.

Det enda jag hävdade var att avmagnetisering - utan citattecken - är svårt. Jag trodde det bara var en liten antenn i, och då är det ju främst fysisk åverkan som kan förstöra den, motsvarande att knäcka spröten på en gammal tv. Finns det elektronik därutöver finns det väl några felkällor till. Om det var en självklarhet för dig att prova kortet naket så bra det, det tog ett tag innan jag räknade ut att citybikeskortet spökade - ibland.