Spårvägssällskapets Stockholmsavdelnings Resegrupp (SSSSRG) var på utflykt häromveckan. Vi var på besök i den ryska enklaven Kaliningrad. Mer om det på en annan kanal. Här ska vi bara tala om att på Fredsboulevarden (Mira Prospekt) finns det en trevlig liten resturang med utomhusbalkong vid gatan där man kan sitta och titta på spårvagnarna på linje 1 och 3 samt trådbussar på linje 6, som i en strid ström passerar. Mitt emot ligger en fotbollsarena, och de har stora bokstäver lagda på tomten så att man på Google Map kan se var den ligger med önskvärd tydlighet. Kaliningrad är en billig stad att vistas i, och åtminstone på dagtid värd ett besök.
Njaa, fast inte på det sätt du tänker dej. De har enormt dåliga trottoarer och gator i Kaliningrad. Många små och stora gropar. Dagvattenbrunnar utan brunnslock. Spårvägsspår som sticker upp en decimeter över asfalten. Trottoarkanter i olika nivåer mm mm. Typiskt gamla östeuropa om du förstår vad jag menar. I Almaty häromåret bröt jag ett lillfinger och slog sönder glasögonen när jag snubblade på en lite omotiverad kantsten på trottoaren i mörkret på kvällen. Men, som sagt, det är inte värre än i andra ryska metropoler.
När det gäller kriminaliteten så är det väl som vanligt att man inte ska vara på fel plats vid fel tillfälle, men det brukar ge sig när man väl är där. Att man blir antastad på hotellet av nattfjärilar såväl dörr- som telefonledes på nätterna förbryllar mej alltid i dessa länder, men vakterna i foajén har nog inte så hög lön att de har råd att ha hög moral i den frågan. Jag tycker dock att hotellen borde vara mer om sig när det gäller ryktet. Men jag har inte blivit nämnvärt störd, det är bara att somna om efter att man vänligt men bestämt tackat nej till erbjudandena (jag förutsätter att en normalt tänkande man gör det).