Björn Ehnberg skrev:
Ja, det här visar ju bara vilken spårvägsfnatt som råder just nu. Hur kan man ens tänka på att anlägga så omfattande provisorier? Jämförelsen med enkelspårskroken på Årstafältet är knappast relevant, där rörde det sig ju bara om något hundratal meter. Här blir det ju i så fall provisorium i stort sett från Lindarängsvägen till energihamnen. Provisoriska enkelspår! Vad är det för trams! Och till vilken nytta? Det finns ju ingen som helst anledning - annat än Wennerholms & Co politiska prestige - att forcera fram bygget på detta sätt. Det ska stå färdigt någonting till 2014, kosta vad det kosta vill. Utan analys av behov och nytta!
Men som TKO, som ibland är min trätobroder, så träffande uttrycker det (i annan tråd, om den västliga delen av "cityspårvägen")
TKO skrev:
-----klipp-----------
Och även om det låter otroligt så har SL ännu inte koll på vilka åtgärder som krävs för att dra en spårväg där - trots att man nu för fullt bygger första delen av Cityspårvägen. I en rationell värld brukar man ta reda på sådant först och bygga sen... men detta är inte en rationell värld utan något annat.
-----klipp-----------
vänligen
Thomas K Ohlsson
Just det! Kunde inte ha sagt det bättre själv. Men byggas ska det!
Finns det några infrastrukturprojekt som planeras utifrån helt rationella grunder?
Utifrån min erfarenhet av infrastrukturplanering ser jag ingen oförvitlig rationalitet. Inga allvetande trafikexperter som utreder och planerar utifrån rationella överväganden. Då tycker jag faktiskt att det är ärligare att säga "Jag tror på att vi ska ha en spårväg till Ropsten klar 2014 -Rösta på mig"
Nä Bygg är kul!
Planering och andra politikområden tenderar att börja med att välja en lösning man gillar och sedan konstruera fram ett passande problem/verklighetsbeskrivning. Mer sällan utgår planeringen från målen och sedan låter teknikerna ta fram ett lämpligt medel. Om man studerar Kungshattsleden a.k.a. Förbifart Stockholm börjar drömmen om motorvägen på Vägverkets ritkontor under 1940-talet. Sedan övertygas politiker och andra beslutsfattare att det är absolut nödvändigt att bygga vägen genom olika sorters manövrerande. Tillslut på 2000-talet låter man Vägverket utreda Nord-Sydliga förbindelser till den enda vägens politik. Man förälskar sig i medlet, vägen och hittar passande mål, regionförstoring, efterhand. Finns det någon som tror att Vägverket skulle kunnat komma fram i en förstudie att motorledens funktion bättre kan klaras av med kollektivtrafik, eller trafikstyrande avgifter? Alla planeringsaktörer har någon slags agenda, även om kollektivtrafikens företrädare de senaste 60 åren har varit lite masochistiska.
Samma sorts förklaringsmodell kan med framgång appliceras på spårvägen i Stockholms ut- och avvecklingscykler. Ett annat jämförbart projekt är Höghastighetstågen där man kan hitta nättonuvärdeskvoter från -0,38 till 2,2. Att välja en av dem och hävda att man som politiker ägnar sig åt evidensbaserad politik är en smula ohederligt.
För att hålla debatten i gång.
Naturligtvis finns det vissa rationella argument för Värtaspårvägen, med provisoria 2014:
1) Jag kan se en poäng att en direkt kollektivtrafikförbindelse för Lidingö-Stockholms innerstad är klar före Norra Länken för att motverka ytterligare minskning av Lidingös kollektivtrafikandel i samband med att Norra Länken öppnas.
2) Sedan skulle man kunna väga kostnaderna för en provisorisk depå i i Stockholm mot provisorisk spårväg i Värtahamnen.
3) För kollektivtrafikens intresse ser jag en fördel att det finns en låda med nästan färdigutredda spårtrafikprojekt man kan sätta igång med om byggkonjunkturen behöver stimuleras. På samma sätt som det finns en låda med nästan fördigutredda vägprojekt hos Vägverket.
Björn Ehnberg skrev...
En riktig dragning behöver gå ett mer östligt läge, väster om tullhuset och längs Södra Kajen eller Fjärde Bassängvägen och därefter genom bostadsområdet längs Hangövägen. För att inte tala om hur Valparaisoområdet ska passeras "provisoriskt".
Blir det inte väl tätt mellan hållplatserna då och långsamsträckor som försämrar spårvägens nytta?