skillnad mellan GBG spårvagn och STHLM tunnelbana

[LÅS]

Hej!

Snart tänkte jag lägga upp ett par visioner jag har för Göteborgs framtida kollektivtrafik här på forumet, men först är det ett par saker jag skulle vilja fråga. Det rör sig om Stockholms tunnelbana och Göteborgs spårvägsnätet. En av de saker som är typiskt för tunnelbanor är ju det längre stationsavståndet. Detta jämförs ju bäst med Angeredsbanan i Göteborg.

Men de andra liknande linjerna - till Frölunda, Bergsjön och Länsmansgården - har ju ganska många stationer längs vägen. Låt oss säga att man vill få tunnelbanestandard på dessa yttersträckor, hurpass genomförbart hade det varit i avseendet längre avstånd mellan stationer?

Längs blå linjen i Stockholm finns ju mest miljonprogrammsförorter. Dessa är ju planerade för en enda strategiskt placerad station i centrumet. Samma sak är det ju i Angered i Göteborg, och det märks ju väl på linjen dit. Men Bergsjön, Länsmansgården och Frölunda, är de ens planerade för att kunna fungera på ett liknande sätt? De byggdes ju inte efter samma stadsplan. Hur är det på de andra tunnelbanalinjerna i Stockholm, de som betjänar "vanliga" områden, hur tätt är det mellan stationerna här? Förekommer det nån busstrafik pararellt med tunnelbanan eftersom stoppen skulle bli för täta annars?

[daniel_s]

Hur är det på de andra tunnelbanalinjerna i Stockholm, de som betjänar "vanliga" områden, hur tätt är det mellan stationerna här? Förekommer det nån busstrafik pararellt med tunnelbanan eftersom stoppen skulle bli för täta annars?

1000 m är ett typiskt stationsavstånd på T-bana 1. Någon parallell busstrafik förekommer i princip inte, med undantag för innerstaden. Även de äldre T-baneförorterna följer den princip som du målar upp för miljonprogramsområdena. Även Fruängsbanan och banan fram till ungefär Mälarhöjden har motsvarande standard, därefter är det i stort sett som på T-bana 3, d v s något längre stationsavstånd och tråkigare förorter.

[2763]

Det stationsavståndet stämmer ganska väl med de bandelar som det skrivs om i ursprungsinlägget. Det är, med något undantag 800-1200 meter mellan hållplatserna på frölunda, kortedala-bergsjön och hisingen.

Dessa linjedelar, liksom Angeredsbanan är byggda med "pre-metro"-standard för att kunna konverteras till tunnelbana. När det gäller begsjödelen är den "nedgraderad" kraftigt från hur det var från början.

//Tony

[gek]

När det gäller begsjödelen är den "nedgraderad" kraftigt från hur det var från början.

Även flera andra ytterstadssträckor från 1950-1960-talen har nedgraderats en del, t ex förekom ursprungligen inga plankorsningar vid hållplatser. Detta orsakade långa och jobbiga gångvägar för resenärerna, som tvingades nyttja broar och gångtunnlar för att passera banan. Och vid Kortedala torg fanns en pompös biljetthall; givetvis helt meningslös eftersom det aldrig installerades några plattformsspärrar. Misstaget upprepades 10 - 15 år senare i Bergsjön, där biljetthallarna dock, för att inte bli värmestugor, utformades med väggar i allmänhet endast på två sidor.

[TS]

I snabbspårvägsutredningen tror jag det var planerat för att ett par mindre hållplatser längs banorna till Hisingen, Bergsjön och Frölunda skulle dras in när konverteringen var genomförd. Till exempel handlade det om Beväringsgatan, Sälöfjordsgatan och Orgelgatan. Konstigt nog även Hjalmar Brantingsplatsen har jag för mig (men jag minns inte riktigt, det var ett tag sen jag såg de där kartorna). Den ena av Rambergsvallen och Gropegårdsgatan skulle också bort, alternativt skulle de slås ihop. Samma sak med Januarigatan och Aprilgatan hur det nu skulle gå till.

[TKO]

I snabbspårvägsutredningen tror jag det var planerat för att ett par mindre hållplatser längs banorna till Hisingen, Bergsjön och Frölunda skulle dras in när konverteringen var genomförd. Till exempel handlade det om Beväringsgatan, Sälöfjordsgatan och Orgelgatan. Konstigt nog även Hjalmar Brantingsplatsen har jag för mig (men jag minns inte riktigt, det var ett tag sen jag såg de där kartorna). Den ena av Rambergsvallen och Gropegårdsgatan skulle också bort, alternativt skulle de slås ihop. Samma sak med Januarigatan och Aprilgatan hur det nu skulle gå till.

För oss nutidsnostalgiker vore det kul om kartorna i snabbspårsutredningen fanns fillgängliga på nätet... Har någon tillgång till dessa?

undrar
Thomas K Ohlsson

[Kristofer]

I Stockholm drogs enstaka hållplatser in på de spårvagnssträckor som konverterades till tunnelbana. Traneberg, Lindevägen och Korpmossevägen är de jag kan komma på.

[Ragnar D]

När Begsjön byggdes var det tänkt att spårvägen skulle vara del av en framtida stadsbana. Ett antal stationer byggdes och stationerna skulle vara en modell för stadsbanestationer i områden utanför centrum och i ytläge. För att klara gångvägsstandarden anlades täckta rullramper i sluttningarna vid det som först hette Astronomgatan (senare/nu Galileis gata). För varje meters nivåskillnad lades 10 m till i beräkning av gångavstånd. Vid Rymdtorget fanns två st 100 m täckta rullramper ner till Rymdtorgets centrum. I ett mycket sent skede flyttades stationen bort från centrum för att få ordentlig bergtäckning. Därför anlades rullramperna för att kompensera för det ökade gångavståndet. P g a önskemålet att snabbt få fram bostäder väntade man inte med att bygga och flytta in även om spårvägsutbyggnaden inte hann med. Först färdiga lägenheter fanns vid Rymdtorget (vill jag minnas). De som först flyttade in fick åka gratis taxi till Bellevue ett tag. Tyvärr kom också busstrafik igång senare, och byggföretagen var ju snabba med att peka på korta gångavstånd till kollektivtrafik (=buss). Sedan gick det ju inte att dra in busstrafiken när spårvägen kom. Busstrafiken har förändrats under tiderna. När det blev dags att byta ut rullramperna vid Astronomgatan (Galileis gata) valde man att lägga ner och ta bort dem. Tyvärr blev de ett tillhåll för barn och nödstoppen var otaliga. Senare var det även dags för att lägga ner rullramperna vid Rymdtorget också, och då ändrades gångvägen till hållplatsen. Vid Rymdtorget hade man tänkt ha ett utställningsområde i samband med ett Göteborgsjubileum. Området låg cirka 30 m ovanför stationen (där hissen hamnar) Stationen skulle täckas av jordmassor, varför byggnaderna där gjordes för att klara jordtäckningen. Där skulle bli tre rulltrappor med lygthöjd 30 m (Hammarkullen är 24,5 m vill jag minnas)

Vid Rymdtorget fanns till en början rulltrappor från entréplan ner till plattformarna utöver hissarna. Standarden man då talade om var att anlägga rulltrappor vid stationer med stort resande och om nivåskillnaden var över 5 m. De togs bort efter ett antal år. När tyska MAN höll på att montera rulltrapporna var det midsommar i Sverige, men det firades inte i Tyskland så arbetet pågick. Under en matpaus hade några ungar varit framme och fått tag på en vajer. Den råkade olyckligtvis komma så att den träffade luftledningen och en annan del av vajern hamnade på betongräcket på entréplanet. Tyvärr låg ett armeringsjärn så ytligt att strömmen gick ner i armeringen och elanläggningen för hela stationen brändes ut! Man fick alltså göra om hela elinstallationen.

[LÅS]

Tack Ragnar och alla andra för info, nu har jag fått lite mer kött på benen känns det som. Jag skulle vilja föreslå denna hållplatsfördelning utåt Frölunda. Nån som är insatt i både Stockholm och Göteborg får gärna svara på om jag tagit i alldeles för mycket, lagom eller för lite. Är detta jämförbart med tunnelbanan?

Marklandsgatan
Axel Dahlströms torg
Kaverös (sammanslagning Lantmils- och Nymilsgatan. Alldeles ovanför gångtunnel vid Flatåsskolan bör den nya hamna, anslutande gångvägar finns redan och eftersom en stor del av alla resande ska till skolorna nedanför, är detta en lämpligare placering.)
#### (sammanslagning musikvägen och orgelgatan/positivgatan. Nästan alla som bor i området mellan musikvägen och frölunda torg bor ganska långt ifrån spåren, de flesta har redan en rejäl bit att gå alltså. Så jag tycker man kan bygga en ny hållplats nånstans däremellan, gångavståndet blir för de flesta nästan oförändrat.)
Frölunda torg

En intressant sak är att medans man i Stockholm döpt hållplatserna efter stadsdelen har man i Göteborg rätt ofta gjort det efter gatunamn. Är detta en smaksak eller ligger nått annat bakom?

För oss nutidsnostalgiker vore det kul om kartorna i snabbspårsutredningen fanns fillgängliga på nätet... Har någon tillgång till dessa?

undrar
Thomas K Ohlsson

Finns en tråd här på forumet, googla "snabbspårvägsutredningen 1967"..

[Ragnar D]

I Göteborg har det varit en gammal regel att döpa hållplatserna med namnet på korsande gata (alltså inte namnet på den gata vagnen kör). Ändstationerna har stadsdelsnamn. Vet inte hur Stockholm har kommit fram till stadsdelsnamn, men jag kan tänka mig att hållplatserna ligger glesare i tunnelbanan än i Göteborg och då täcker in en hel stadsdel.

[daniel_s]

En intressant sak är att medans man i Stockholm döpt hållplatserna efter stadsdelen har man i Göteborg rätt ofta gjort det efter gatunamn. Är detta en smaksak eller ligger nått annat bakom?

Det känns som om det har rätt mycket att göra med vad hållplatsen annars skulle heta. Exempelvis är det opraktiskt att döpa alla hållplatser i stadsdelen Bergsjön till Bergsjön, därför heter de inte så (men det hindrar ju inte att det står så på vagnen som går dit). I Stockholms tunnelbana sammanfaller oftare T-banestationens upptagningsområde med stationsnamnet, men det hindrar inte att det förekommer undantag som t ex Duvbo station, vars enda uppgång snarare får anses ligga i centrala Sundbyberg (medan större delen av egentliga Duvbo snarare ligger i Rissnestationens upptagningsområde).

Det finns ju också i Stockholm exempel på stadsdelar med flera stationer och de har då gatunamn, exempelvis Islandstorget och Ängbyplan (f d Färjestadsvägen) i Ängby, Hötorget och Rådmansgatan på Norrmalm, Odenplan och S:t Eriksplan i Vasastaden eller Fridhemsplan och Thorildsplan på Kungsholmen. (Exemplen är något godtyckligt valda, det går säkert att ha synpunkter på huruvida t ex "...plan" är ett gatunamn eller ett platsnamn.)

Med andra ord är det inte så stor skillnad mellan Göteborg och Stockholm i detta avseende, om man jämför områden med likvärdiga förutsättningar.

[Anders Norén]

Finns en tråd här på forumet, googla "snabbspårvägsutredningen 1967"..

Tyvärr gör det inte det, se sökresultat. Ej heller "stadsbaneutredningen 1967" ger något resultat. Var det något annat du tänkte?

Anders

[LÅS]

Finns en tråd här på forumet, googla "snabbspårvägsutredningen 1967"..

Tyvärr gör det inte det, se sökresultat. Ej heller "stadsbaneutredningen 1967" ger något resultat. Var det något annat du tänkte?

Anders

http://www.sparvagssallskapet.se/forum/ ... hp?t=15564

[TKO]

Finns en tråd här på forumet, googla "snabbspårvägsutredningen 1967"..

Tyvärr gör det inte det, se sökresultat. Ej heller "stadsbaneutredningen 1967" ger något resultat. Var det något annat du tänkte?

Anders

http://www.sparvagssallskapet.se/forum/ ... hp?t=15564

Tack!
/TKO

[LÅS]

Marklandsgatan
Axel Dahlströms torg
Kaverös (sammanslagning Lantmils- och Nymilsgatan. Alldeles ovanför gångtunnel vid Flatåsskolan bör den nya hamna, anslutande gångvägar finns redan och eftersom en stor del av alla resande ska till skolorna nedanför, är detta en lämpligare placering.)
#### (sammanslagning musikvägen och orgelgatan/positivgatan. Nästan alla som bor i området mellan musikvägen och frölunda torg bor ganska långt ifrån spåren (alla höghusen), de flesta har redan en rejäl bit att gå alltså. Så jag tycker man kan bygga en ny hållplats nånstans däremellan, gångavståndet blir för de flesta nästan oförändrat.)
Frölunda torg

Ingen som kan ge lite feedback på detta ovan? Det jag vill veta är om detta hållplatsavståndet är jämförbart med tunnelbanan, eller om jag tagit bort för många stopp, eller kanske tagit bort för få. Gärna nån som är insatt i både Stockholm och GBG men alla är ju såklart välkommna att svara

[B Thomas]

Marklandsgatan
Axel Dahlströms torg
Kaverös (sammanslagning Lantmils- och Nymilsgatan. Alldeles ovanför gångtunnel vid Flatåsskolan bör den nya hamna, anslutande gångvägar finns redan och eftersom en stor del av alla resande ska till skolorna nedanför, är detta en lämpligare placering.)
#### (sammanslagning musikvägen och orgelgatan/positivgatan. Nästan alla som bor i området mellan musikvägen och frölunda torg bor ganska långt ifrån spåren (alla höghusen), de flesta har redan en rejäl bit att gå alltså. Så jag tycker man kan bygga en ny hållplats nånstans däremellan, gångavståndet blir för de flesta nästan oförändrat.)
Frölunda torg

Ingen som kan ge lite feedback på detta ovan? Det jag vill veta är om detta hållplatsavståndet är jämförbart med tunnelbanan, eller om jag tagit bort för många stopp, eller kanske tagit bort för få. Gärna nån som är insatt i både Stockholm och GBG men alla är ju såklart välkommna att svara

Då kommer här ytterligare information från Snabbspårvägsutredningen 1967.
Dessa profiler innehåller detaljerad information om tänkta stationslägen, kanske är det av intresse?

Grenen mot Tynnered


Grenen mot Östra Sjukhuset


Grenen mot Kortedala-Bergsjön (del 1)


Grenen mot Bergsjön (del 2)


Grenen mot Hisingen (del 1)


Grenen mot Hisingen (del 2)

[Patrik S]

Har tidigare lagt upp ett antal bilder från utredningen här på forumet, men lyckas inte hitta den tråden just nu. Plockas gamla trådar ner? Just nu hittar jag inte ens ett enkelt sätt att lägga upp bilder på, förut kunde man lägga det i sina inlägg.

Jag har i alla fall ett antal bilder från planerna, men framförallt hur man tänkte sig centrum. Centrum tänkte man antingen som ett kors med en linje nord-sydligt under östra hamngatan och en linje från brunnsparken under Otterhällan och till Järntorget eller en dubbeltunnel där bägge linjer skulle gå parallellt mellan Otterhällan och Brunnsparken för att sedan förgrenas ut.

Det första utbyggnadssteget i bägge alternativen var att knyta samman Snabbspåret med Frölundalinjen via Otterhällan och Järntorget. Tycker fortfarande det vore den bästa sträckan att börja med, men inser svårigheterna då Otterhällan börjar likna en Schweizerost (P-garage, millitärtunnel djupt ner, transformatorstation, Götatunneln och framöver även Västlänken)...

[B Thomas]

Har tidigare lagt upp ett antal bilder från utredningen här på forumet, men lyckas inte hitta den tråden just nu.

Länken finns några inlägg före detta!
http://www.sparvagssallskapet.se/forum/ ... hp?t=15564

[Zawaq]

...
I ett mycket sent skede flyttades stationen bort från centrum för att få ordentlig bergtäckning. Därför anlades rullramperna för att kompensera för det ökade gångavståndet. P g a önskemålet att snabbt få fram bostäder väntade man inte med att bygga och flytta in även om spårvägsutbyggnaden inte hann med. ...

Väldigt intressant det du skriver. Ang. flytten av hållplatsen/stationen rymdtorget, vart var det den egentligen skulle? Kan det vara så att den underliga gångtunneln (länk) är det som egentligen skulle ha blivit rymdtorgets stadsbanestation?

[2763]

ja.