Destinationsrullar på Ringlinjens M25:or

[Martin]

Under M25:ornas tid som reguljärtrafikvagnar har det i alla fall funnits tre olika Typsnitt/utformningar av destinationsrullarna. Den första med lite kantiga ganska feta bokstäver, den andra med mindre (svårlästa) bokstäver, och den tredje, den som fanns innan de elektroniska displayerna tog vid. Min fråga är vilken typ som finns i Ringlinjens bevarade M25:or.

När vagnarna gick till skrot, strippade man dem på tex destinationsrullar och annat smått och gott, eller gick de till skrot i fullt trafikdugligt skick?

[daniel_s]

När vagnarna gick till skrot, strippade man dem på tex destinationsrullar och annat smått och gott, eller gick de till skrot i fullt trafikdugligt skick?

Det finns väl en tredje, rätt vanlig variant: Att man strippar dem på motorer, kontaktorer, sällsynta strömställare och annat som är svårt att återanskaffa, medan man skiter fullständigt i destrullarna.

Eller så kan man ju göra så här: montera ner vagnen i molekyler, noggrant märka upp och katalogisera allting och därefter kasta det mesta...

[Lars Stegenius]

Under M25:ornas tid som reguljärtrafikvagnar har det i alla fall funnits tre olika Typsnitt/utformningar av destinationsrullarna. Den första med lite kantiga ganska feta bokstäver, den andra med mindre (svårlästa) bokstäver, och den tredje, den som fanns innan de elektroniska displayerna tog vid. Min fråga är vilken typ som finns i Ringlinjens bevarade M25:or.

När vagnarna gick till skrot, strippade man dem på tex destinationsrullar och annat smått och gott, eller gick de till skrot i fullt trafikdugligt skick?

Ett antal vagnar såldes, som du kanske (inte) vet, till Oslo Sporveier. Och åtta vagnar är nu bevarade på olika ställen, sex av dem i Göteborg, om jag inte minns fel. Så svaret är väl ja, de skrotades för tidigt i fult körbart skick varefter GS i olika omgångar lidit av vagnbrist.

EDIT: Jämför med Stockholm, där man när man köpte in C20-vagnarna, skrotade ut hundratals tunnelvagnar i gott skick. Man fick till och med betala för att bli av med dom! Så kan man ostraffat göra när man hanterar skattebetalarnas pengar. Och utskrotningen av tunnelvagnar fortsätter f.ö., nu är det de 20 C9-vagnarna som ska bort.

//Lars S

[stockholm79]

Men frågan är väl vad man ska göra av med dem?

Man vill ju modernisera, med rätt, vagnparken som om den är normalt byggd håller sig trafikduglig längre än den är någorlunda försvarbart modern.
Jag menar, kolla på spårvagnarna i Portugal! De flesta jag sett på bilderna här verkar vara från mormors tid och går och går och går fortfarande i reguljär trafik.
Inget emot vagnarna som sådana men dessa hör hemma på ett (levande, rullande) museum och inte i vardagen!
Man kan vara muppig och längta tillbaka till svunna tider och uppskatta fina vagnar men det finns faktiskt också folk som ska använda dem varje dag och då förtjänar dessa faktiskt moderna vagnar!

Det är liknande med arkitektur - man kanske kan tycka att le Cobusier o co byggde snygga och coola hus, men det finns ju de som måste bo i dessa hus!
Man kan inte bara bygga "för ögat", det måste vara praktiskt och bekvämt och mysigt att bo.
Visserligen haltar jämförelsen lite då man kan anpassa och modernisera gamla hus invändigt rätt så hyfsat men jag ville peka på att man inte alltid kan låta "den fina smaken" råda över det praktiska.

/or

[Martin]

När vagnarna gick till skrot, strippade man dem på tex destinationsrullar och annat smått och gott, eller gick de till skrot i fullt trafikdugligt skick?

Det finns väl en tredje, rätt vanlig variant: Att man strippar dem på motorer, kontaktorer, sällsynta strömställare och annat som är svårt att återanskaffa, medan man skiter fullständigt i destrullarna.

Eller så kan man ju göra så här: montera ner vagnen i molekyler, noggrant märka upp och katalogisera allting och därefter kasta det mesta...

Visst är det så. Jag vill dra mig till minnes att det tidigare har diskuterats om dessa elkomponenter från M25:orna, men en så oviktig parantes som dest-rullarna intresserade mig, och vad jag vet inte diskuterasts här tidigare.
Därav min fråga

[Harald]

Utan att veta något säkert så skulle jag anta att destinationsfilmerna togs tillvara. Vid den tiden var de ju fullt kuranta reservdelar. Det skulle också förvåna mig mycket om inte Ringliniens folk har sett till att ta vara på ett antal av de äldre rullarna. En del annat togs också tillvara av GS, bl.a dörrmaskineriet för utgångsdörrarna som med vissa modifieringar kunde sättas in i M28. De var robustare än M28:s orginalmaskiner som det var många problem med.

Jag får väl kommentera herr Stegenius struntprat också. När M25 utrangerades var de drygt 30 år och hade gått närmare 2 miljoner km. Det fanns inget behov av dem då. GS hade ingen vagnsbrist då och har inte haft det "av och till" heller. Vagnsbristen har uppstått de senaste åren och beror på den ökning av trafiken som har skett, men den kunde man inte förutse för 15 år sedan. Då var tongångarna från kommunen snarare att man skulle minska spårvagnstrafiken om inte t.o.m. helt lägga ned den. Så småningom ändrades detta, och man tog beslutet om Kringen, men skulle man ha behållit M25 för den så skulle de ha varit över 40 år gamla när den togs i bruk. Det hade inte varit mycket till framtidssatsning, så därför beställde man även nya vagnar. Tyvärr är leveransen av dem försenad, vilket gör att det f.n. är onte om vagnar.

[Lars Stegenius]

30 år är ingen ålder för en spårvagn, med en revision håller den ett antal år till! Detta gäller givetvis inte nyare konstruktioner som har en med avsikt beräknad största livslängd som ligger kring just 30 år. Man vill ju inte bygga vagnar som håller hur länge som helst, av förklarliga skäl. Så det är väl ingen som tror att våra barnbarn kommer att få se fungerande M31, M32 eller A32 vid någon museispårväg om säg 50 år. Men det kommer säkert att fortfarande rulla vagnar byggda runt 1905.

Och att GS skrotade ur vagnarna för snabbt är inget påhitt, tidigare hade man ju sparat generationen innan, M23/S27, så länge att det räckte till både Oslo och Stockholm. Man kan ju undra över att det runt 1990 fanns både M23 från 40-talet och M25 tfrån 60-talet till salu....

//Lars S

[2763]

30 år är ingen ålder för en spårvagn, med en revision håller den ett antal år till! Detta gäller givetvis inte nyare konstruktioner som har en med avsikt beräknad största livslängd som ligger kring just 30 år. Man vill ju inte bygga vagnar som håller hur länge som helst, av förklarliga skäl. Så det är väl ingen som tror att våra barnbarn kommer att få se fungerande M31, M32 eller A32 vid någon museispårväg om säg 50 år. Men det kommer säkert att fortfarande rulla vagnar byggda runt 1905.

M25 rangerades ut 1994 då var de äldsta vagnarna 36 år och hade haft ett ganska hårt trafikliv i Göteborg. Den ekonomiska livslängden på en spårvagn beräknas normalt till c:a 30 år. Att vagnarna skrotades ut i förtid är en skröna vilket Harald nog har betydligt bättre koll på än vad du har.

Och att GS skrotade ur vagnarna för snabbt är inget påhitt, tidigare hade man ju sparat generationen innan, M23/S27, så länge att det räckte till både Oslo och Stockholm. Man kan ju undra över att det runt 1990 fanns både M23 från 40-talet och M25 tfrån 60-talet till salu....

Vilka korkar har du luktat på? M23 skrotades ut i mitten på 80-talet och det var även då SL köpte in de vagnar som Djurgårdslinjen har. M23 användes i praktiken inte efter 1972 annat än i undantagsfall och att de stått avställda i över 10 år innan man gjorde sig av med dem kan inte heller betecknas som ekonomiskt försvarbart. Skillnaden när man ställde av M25 var att då var GS ett bolag med vinstkrav.

//Tony

[Harald]

M23 användes i praktiken inte efter 1972 annat än i undantagsfall och att de stått avställda i över 10 år innan man gjorde sig av med dem kan inte heller betecknas som ekonomiskt försvarbart. Skillnaden när man ställde av M25 var att då var GS ett bolag med vinstkrav.

Huruvida det var ekonomiskt försvarbart eller ej vet jag inte, men orsaken till att det stod ett antal M23 avställda var att de utgjorde en oljekrisreserv som skulle finnas enligt ett kommunalt beslut. Vid slutet av åttiotalet hade minnet av oljekrisen 1973 sjunkit undan så pass att man beslöt att avveckla reserven och därför kunde man sälja ett antal vagnar till Djurgårdslinjen. När M25 blev överflödiga fanns alltså inget krav på någon reserv och därför skrotades de vagnar som inte fann avsättning på annat håll.

[rojo]

Kanske ett helt irrelevant inlägg, men jag tror det har något med ursprungsfrågan att göra.

[Lars Stegenius]

Att spårvagnar kan ha betyligt längre liv är så där 30-35 år syns inte minst i Centraleuropa där gamla vagnar reinkarneras i olika former. Ett annat exempel är SLs dragvagn A203 nr 9360 som tillverkades runt 1930 som A13 360, togs ur trafiktjänst runt 1950 och fortfarande drar det s.k. bergskrotningståget i T-banan. Trots att man nu köpt in två nya lok med tillhörande vagnar kommer det gamla berskrotningståget att få leva kvar.

Att ha avskrivna vagnar stående kan knappast ses som en kostnad så länge de inte står ivägen rent fysiskt. Vagnhallarna finns där och så vida man inte har planer på att riva obehövliga delar av dem i avsikt att sänka kostnaderna kan vagnarna lika gärna stå där. Så här med facit i hand kan man väl lugnt säga att GS nog hade onödigt bråttom att göra sig av med vagnarna - man kanske borde ha behållit ett antal (givetvis inte alla) i reserv.

Man kan jämföra med t-banan där vagnar kan stå avställda i åratal bara för att dom råkar ut för något tekniskt fel. För inte så länge sedan togs en C6H som stått avställd i tre år p.g.a. en skada fram och skickades in i uppfräschningsprogrammet för C6H som just pågår. Nu ingår inte felavhjälpning i uppfräschningsprogrammet så när vagnen kommit tilbaka var den behäftad med diverse fel som gör att den nu är avställd igen. Att man nu beslutat att skrota de 20 C9orna ska tydligen kompenseras genom att ett antal C14, som stått avställda med diverse fel, ska repareras.

Så man kan ju se lite olika på det här med att spara vagnar. Så länge man har plats, alltså.

//Lars S

[2763]

Att spårvagnar kan ha betyligt längre liv är så där 30-35 år syns inte minst i Centraleuropa där gamla vagnar reinkarneras i olika former. Ett annat exempel är SLs dragvagn A203 nr 9360 som tillverkades runt 1930 som A13 360, togs ur trafiktjänst runt 1950 och fortfarande drar det s.k. bergskrotningståget i T-banan. Trots att man nu köpt in två nya lok med tillhörande vagnar kommer det gamla berskrotningståget att få leva kvar.

Hur många år har bergskrotningstågsdragaren gjort aktiv trafiktjänst som spårvagn? Enl. dina anteckningar 20 år. Som verkvagn gäller helt andra krav.

Allvarligt talat kan man naturligtvis hålla liv i en spårvagn hur länge som helst, men det finns flera frågor att ta ställning till och jag är väldigt säker på att du talar mot bättre vetande här.

[Lars Stegenius]

Att spårvagnar kan ha betyligt längre liv är så där 30-35 år syns inte minst i Centraleuropa där gamla vagnar reinkarneras i olika former. Ett annat exempel är SLs dragvagn A203 nr 9360 som tillverkades runt 1930 som A13 360, togs ur trafiktjänst runt 1950 och fortfarande drar det s.k. bergskrotningståget i T-banan. Trots att man nu köpt in två nya lok med tillhörande vagnar kommer det gamla berskrotningståget att få leva kvar.

Hur många år har bergskrotningstågsdragaren gjort aktiv trafiktjänst som spårvagn? Enl. dina anteckningar 20 år. Som verkvagn gäller helt andra krav.

Allvarligt talat kan man naturligtvis hålla liv i en spårvagn hur länge som helst, men det finns flera frågor att ta ställning till och jag är väldigt säker på att du talar mot bättre vetande här.

Visst finns det andra frågor att ta hänsyn till, som t.ex. handikappanpassning som ju är liiite svårt att göra på äldre vagnar. Men där kan man ju göra som med M21.... Tillgången på reservdelar är ju också en fråga. Att hålla enstaka äldre vagnar är inget större problem om man sparat delar, att hålla igång ett större antal är en helt annan fråga.

Men det är ändå rätt fascinerande att 9360 får fortsätta att dra sitt tåg (där f.ö. två av vagnarna är nedkapade A29or)! Vagnen fyller ju snart 80! Men å andra sidan så snöröjs ju Nockebybanan och Tvärbanan av en nu drygt 100-åring.

//Lars S

[2763]

Visst finns det andra frågor att ta hänsyn till, som t.ex. handikappanpassning som ju är liiite svårt att göra på äldre vagnar. Men där kan man ju göra som med M21.... Tillgången på reservdelar är ju också en fråga. Att hålla enstaka äldre vagnar är inget större problem om man sparat delar, att hålla igång ett större antal är en helt annan fråga.

Prag har satt in låggolv i sina T3:or.
Det finns lösningar på g i Götet också.

Men det är ändå rätt fascinerande att 9360 får fortsätta att dra sitt tåg (där f.ö. två av vagnarna är nedkapade A29or)! Vagnen fyller ju snart 80! Men å andra sidan så snöröjs ju Nockebybanan och Tvärbanan av en nu drygt 100-åring.

Ja, men som sagt - det är inte riktigt samma sak.

//Tony

[Stefan_Brännström]

Det är roligt att se hur strategiskt man placerat L4 och L10 invid varandra på den där destrullen, så att det skulle bli mindre vevande.

En liknande utformning idag skulle väl placera L4 invid L8 och L9 på destrullen, och vips så hade vi sett fler Pedalåttor rulla upp mot Angered....

[Martin]

Det är roligt att se hur strategiskt man placerat L4 och L10 invid varandra på den där destrullen, så att det skulle bli mindre vevande.

En liknande utformning idag skulle väl placera L4 invid L8 och L9 på destrullen, och vips så hade vi sett fler Pedalåttor rulla upp mot Angered....

Härligt med nån som fajtas för pedaler på 8:an

[Martin]

Kanske ett helt irrelevant inlägg, men jag tror det har något med ursprungsfrågan att göra.

Har du bild på andra halvan av rullen?

[Stefan_Brännström]

Gissningsvis är det väl

RÖD 5 Länsmansgården resp. Torp

ORANGE 6 Guldheden resp. Bergsjön

BRUN 7 Tynnered resp. Kortedala

GRÖNRÖD 8 Centralstationen resp. Angered

som finns på andra halvan, om destrullen är intakt från det tillfälle L10 till Saltholmen infördes.

[rojo]

Avkopplas Stampgatan är det lilla som knappt syns ovanför det bruna.

[Martin]

Gissningsvis är det väl

RÖD 5 Länsmansgården resp. Torp

ORANGE 6 Guldheden resp. Bergsjön

BRUN 7 Tynnered resp. Kortedala

GRÖNRÖD 8 Centralstationen resp. Angered

som finns på andra halvan, om destrullen är intakt från det tillfälle L10 till Saltholmen infördes.

Nja, 7 Tynnered ligger några år fram i tiden från denna destinationsrulles aktiva dagar. Gul/blå L10 upphörde väl -84, medan förbindelsen Sahlgrenska - Botaniska (en förutsättning för 7 Tynnered) öppnades -89 om jag mins rätt. Lägg även märke till 1 Vidkärr, vilken blev historia redan -82? när 1:an förlängdes till Östra sjukhuset.
Det vore intressant att veta vilket fordon rullen kommer ifrån, och när den var aktuell. Eftersom 4:an och 10:an har destinationen Saltholmen, och att ingen grön "Kungssten" finns borde tidsfönstret vara 1975-1979, (eftersom 9:an saknas och 6:an mellan Kortedala och Hisingen finns). Vidare gick vagnen antagligen inte på A-banan eftersom även 8:an saknas (8:an bands väl ihop med resten av nätet -79 om jag minns rätt).