M25 521 en av Sveriges snabbaste spårvagnar?

[daniel_s]

70 km/t er da ingen hastighet for en sporvogn. I Oslo kjører de fleste førere 70+ på Ekebergbanen. SL 79-II er kul for der starter speedometeret på nytt når man passerer 80. Både SL 79 og Bærumsbanens B-vogner kan sikkert gå over 90 km/t. Nå er spenningen blitt forhøyet fra 600 til 750 volt, og da vil jeg tro at SL 79 teoretisk kan passere 100 km/t. Men det var bare på Kolsåsbanens ytterste del man kunne kjøre over 80, og denne strekningen er stengt.

Max hastighet på spårvägen i Oslo är väl 70 km/h. Det kan väl ha hänt att någon har kört för fort någon gång, men det behöver man ju inte skryta om så som du gör...

[Lardman]

Dessutom är alla berättelser om spårvagnarnas hastighet på SS-tiden i själva verket notoriskt opålitliga...

...men roliga!

I den där boken som heter nåt i stil med "stockholm, vänstertrafik, spårvagnar och vi" så pratas det väl om att nån av mustangerna blev klockad (av polis) till 70 knyck på lidingövägen....

Aha. 105km/h med A25 över S:t Eriksbron (högsta Shuntläget) enligt ovan nämnda bok. Hur pålitligt det nu är.

Är det förresten någon som har uppgifter om motoreffekt på typ A26. Jag hittar inte någonstans...

[2763]

Dessutom är alla berättelser om spårvagnarnas hastighet på SS-tiden i själva verket notoriskt opålitliga...

...men roliga!

I den där boken som heter nåt i stil med "stockholm, vänstertrafik, spårvagnar och vi" så pratas det väl om att nån av mustangerna blev klockad (av polis) till 70 knyck på lidingövägen....

Aha. 105km/h med A25 över S:t Eriksbron (högsta Shuntläget) enligt ovan nämnda bok. Hur pålitligt det nu är.

Är det förresten någon som har uppgifter om motoreffekt på typ A26. Jag hittar inte någonstans...

Då har du inte tittat runt på sparvagssallskapet.se, här finns den fakta du söker.

M25 är dock starkare både rent motormässigt men också räknat i kW per ton. 220 kW motorstyrka och c:a 12,4 kW per ton. (här finns dock en brist i databasen som anger att M25 hade 200kW motorstyrka, rätt är 55kW per motor vilket ger 220kW)
A25 hade 192 kW fördelat på 16,9 ton vilket ger 11 kW per ton
M32 har 424kW fördelat på 36800 kg vilket ger 11,5 kW per ton

nu säger detta inte allt om vagnarnas prestanda. Motorernas märkeffekt är en del i hur "snabb" vagnen är, men det anger bara vad man kan plocka ut totalt. Hur motorregleringen ser ut (dvs hur motståndskopplingen ser ut) och hur den manövreras spelar naturligtvis också roll för hur fort det går.

//Tony

[996]

Nå går det mange som dere siere, roliga, historier om hvor fort en trikk kan kjøre.
I prinsippet er det jo regelverket som er den store begrensende faktoren, alstå hvor fort du har lov til å kjøre.
Det virker imidlertid som sånn ca. 100 km/t +/- litt er en mulig toppfart for vanlige sporvogner. Det finnes mange beretninger om det både i Norge og Sverige selv om "100 km/t" jo er et magisk tall.
Bergens boggivogner hadde man regnet ut skulle kunne gå i 70 km/t ut fra det største omdreingstallet motorene trygt kunne "kjøres" i. Da var maks hastighet for sporvogner i Norge 35 km/t (1947). Trondheims "40-serie" ble klokket til "over 80 km/t" av politiet under en prøve. SL95 har vi hatt i 80+ under prøver, Ekebergbanens 1013-1016 skulle i følge spesifikasjonene kunne kjøre mints 50 km/t opp en 50‰ stigning med en togvekt på 50 tonn, SL79 "bånner" speedometret på 80 km/t og man kan merke at de klarer å gå ennå fortere. På SL79/II begynner speedometeret faktisk på nytt og går opp 20 km/t, 80+20 = 100, og de har blitt klokket til 101 km/t. Høka-vognene skal ha en teoretisk toppfart på 110 km/t (Samme regnemodell som md BS 50-59, man tar motorens maksiale omdreingstall og regner seg fram til hvor fort det KAN gå)
Jo, jeg tror på en topphastighet i området rundt 100 km/t ut fra erfaringer, men i alle fall for eldre vogner skal man huske på at dette nok var grensetøying; "don't try this at home" kunne en være fristet til å si. Jeg tror ikke vognene på noen måtte vile ha godt av å bli kjørt slik mye og over tid. Man skal jo stoppe dem igjen også, og det er vel da motorene virkelig får en belastning hvis det er de som må ta bremsebelastningen. Gullfiskene var tillatt kjørt i 65 km/t og jeg tror nok også noen av dem kunne komme seg opp i 100 under gunstige forhold. Man følte seg alltid bedre på en B-vogn med sine vanlige luftbremser en på en E-vogn hvor man var henvist til bare motstandsbrems når man skulle begynne å bremse fra store hastigheter.
Mvh Bjørn

[Lardman]

Då har du inte tittat runt på sparvagssallskapet.se, här finns den fakta du söker.

M25 är dock starkare både rent motormässigt men också räknat i kW per ton. 220 kW motorstyrka och c:a 12,4 kW per ton. (här finns dock en brist i databasen som anger att M25 hade 200kW motorstyrka, rätt är 55kW per motor vilket ger 220kW)
A25 hade 192 kW fördelat på 16,9 ton vilket ger 11 kW per ton
M32 har 424kW fördelat på 36800 kg vilket ger 11,5 kW per ton

nu säger detta inte allt om vagnarnas prestanda. Motorernas märkeffekt är en del i hur "snabb" vagnen är, men det anger bara vad man kan plocka ut totalt. Hur motorregleringen ser ut (dvs hur motståndskopplingen ser ut) och hur den manövreras spelar naturligtvis också roll för hur fort det går.

//Tony

Databasen saknar tyvärr uppgift om motoreffekt för A26.
Enligt denna har dock A27 motoreffekten 216 kW fördelat på 16.5 ton, vilket skulle ge imponerande 13 kW per ton.

[M_M]

Något som också är mycket intressant om man teoretiskt ska avgöra en vagns prestanda är att se hur motoreffekten är vid olika varvtal (=hastigheter på en spårvagn eller andra fordon utan någon form av växellåda med flera olika lägen eller liknande).


Jag skulle också kunna tänka mig att det gör en viss om än liten skillnad om man multar fler vagnar av samma typ eftersom man får en viss påverkan av luftmotståndet. Vid de "rekord"-hastigheter som diskuteras här så är luftmotståndet antagligen inte precis försumbart.

[daniel_s]

Jag skulle också kunna tänka mig att det gör en viss om än liten skillnad om man multar fler vagnar av samma typ eftersom man får en viss påverkan av luftmotståndet. Vid de "rekord"-hastigheter som diskuteras här så är luftmotståndet antagligen inte precis försumbart.

Min erfarenhet av att köra multipelkörbara fordon är, att tåget blir trögare ju fler fordon som multas, till följd av spänningsfallet i kontaktledningen som ju blir ungefär dubbelt så stort med dubbla strömmen. Detta påverkar måhända inte den teoretiska maxhastigheten, men väl möjligheten att verifiera den vid praktiska prover...

[2763]

Något som också är mycket intressant om man teoretiskt ska avgöra en vagns prestanda är att se hur motoreffekten är vid olika varvtal (=hastigheter på en spårvagn eller andra fordon utan någon form av växellåda med flera olika lägen eller liknande).

Läs märkplåten. Gör en graf, exempelvis varvtal mot (möjligt) moment, pricka in punkten på märkplåten. Ta en linjal och lägg den mellan origo och den nysatta punkten, klart. Elmotorer är linjära, till skillnad från otto och dieselmotorer.

//Tony

[M_M]

Något som också är mycket intressant om man teoretiskt ska avgöra en vagns prestanda är att se hur motoreffekten är vid olika varvtal (=hastigheter på en spårvagn eller andra fordon utan någon form av växellåda med flera olika lägen eller liknande).

Läs märkplåten. Gör en graf, exempelvis varvtal mot (möjligt) moment, pricka in punkten på märkplåten. Ta en linjal och lägg den mellan origo och den nysatta punkten, klart. Elmotorer är linjära, till skillnad från otto och dieselmotorer.

//Tony

Fältförsvagning?

[2763]

Något som också är mycket intressant om man teoretiskt ska avgöra en vagns prestanda är att se hur motoreffekten är vid olika varvtal (=hastigheter på en spårvagn eller andra fordon utan någon form av växellåda med flera olika lägen eller liknande).

Läs märkplåten. Gör en graf, exempelvis varvtal mot (möjligt) moment, pricka in punkten på märkplåten. Ta en linjal och lägg den mellan origo och den nysatta punkten, klart. Elmotorer är linjära, till skillnad från otto och dieselmotorer.

//Tony

Fältförsvagning?

Shunting minskar momentet och därmed minskar även den kraft som kan hämtas ur motorn. Däremot ökar det möjliga varvtalet. Sambandet är fortfarande fullständigt linjärt.

//Tony

[AGR]

A25 sägs ha varit ruskigt snabba då de var nya. Det berättas att en A25 körde om en ambulans på utryckning på Valhallavägen vilket i förlängningen fick som konsekvens att man slopade shuntarna på A25:orna d.v.s ströp dem. Jodå A27:orna var snabbare i alla fall på slutet då de hade shuntlägena kvar av okänt skäl. A26 har jag ingen uppfattning om.

Vad gäller Valhallavägen ja så var ju det SS längsta raksträcka (!) och det var också där som de första prestandaproven med nylevererade A24:or skedde nattetid.
Det var praktiskt också på så sätt att Lidingöbanornas personal kunde följa proven på bekvämt avstånd från Lidingö!

Mvh
218

Av SS vagnar så håller jag en slant på A28 lär ha haft över 100 km/h vid provkörning. Därefter A24 Numera preskiberat så lät vänliga förare undertcknad att kör hem ingående tåg från Fruängen till Bränkyrka. Start från FRÄ försiktigt genom växlarna och sedan fulla shuntar hastigheten vid passerandet av Personnevägen var imponerande tyvärr saknade vagnarna hastighetsmätare. Av mustangerna så var A27 snabbast. A13 ute på Örbybanan var snabba enlig gamla förare, detta då det var högre spänning på Örbybanan