Under 1970-talet planerade man i Malmö för att bygga om Engelbrektsgatan mellan Gustav Adolfs torg och N. Vallgatan till en bussgata. Tanken var att förbinda Kockums varv med den stora "knutpunkten" vid Gustav. Emellertid stoppades dessa planer ca 1980 p.g.a. protester från antikvariatiskt håll (man rev bland annat Henrik Schartaus födelsehus fast det visade sig i efterhand att huset aldrig skulle ha fått rivas, ett par av stenarna till huset finns kvar inmurade i det huset som byggdes efteråt. Stenarna är k-märkta och får ej förflyttas) samt inte minst att det gick som det gick med Kockums vid den här tiden, det vill säga åt nedläggning.
Jag undrar bara om det finns kartor och planer på hur denna bussgata skulle se ut? Skulle Engelbrektsgatan öht tillåta biltrafik eller enbart reserveras åt bussar? Hur bred skulle gatan bli (husen som byggdes efteråt anpassades till den gamla gatubredden)? Och om man nu åter börjar bygga spårvägar i Malmö, skulle det gå att dra en av linjerna längs med Engelbrekts- och Gråbrödersgatan till Västra hamnen som dubbelspår?
Den planerade bussgatan i Malmö på 70-talet
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om trådbussar och andra bussar i reguljär lokaltrafik.
Allmänna forumregler
Diskussioner om trådbussar och andra bussar i reguljär lokaltrafik.
Allmänna forumregler
-
Ulrik Berggren
- Inlägg: 2939
- Blev medlem: tisdag 03 september 2002 12:05
- Ort: Byn längs linjen vid havet
- Kontakt:
Dagens Engelbrektsgata (vilket får väl anses vara ett uppsvenskt namn i Malmö) är inte mycket bredare än den gamla. Men så är nästan alla husen längs med gatan byggd efter den gamla gatubredden från 1980 och framåt vilket ger ett ganska komiskt intryck idag. Delar av gatan är enkelriktad, andra är avstängd för trafik eller endast varutransporter.
Det jag vet om Engelbrektsleden är ungefär vad som står här:
http://web.telia.com/~u40117525/jorleby ... brekt.html
Det jag vet om Engelbrektsleden är ungefär vad som står här:
http://web.telia.com/~u40117525/jorleby ... brekt.html
Skulle vara kul att veta om någon kände till hus bussterminalen skulle se ut. Var tanken att det skulle bli som på Södervärns busstation där Engelbrektsgatan ersatte Gustav Adolfs torg som bussknutpunkt?Genomfartsled
Rivningsraseriet nådde i början på 1970-talet Gamla Väster och det planerades för en bred genomfartsled rakt genom stadsdelen.
Projektet döptes till Engelbrektsleden, men nu hade den tidigare slumrande opinionen vaknat och politikerna fick lägga planerna på hyllan. Några år senare gjordes ett nytt försök med i stort sett samma idéer men med ett nytt namn.
Bussgata
Engelbrektsleden kallades helt enkelt för en bussgata. I kvarteret Stjärnan där Engelbrektsboden låg skulle en bussterminal placeras.
Först revs Engelbrektsbodens hus i början på 1970-talet och några år senare rönte grannhuset samma öde.
Nu har jag läst igenom "Gamla Staden - Principer för miljö- och trafiksanering" utgivet av Malmö Gatukontor 1974. Materialet visade sig vara oändligt mycket intressantare än jag trodde och ett "tidsdokument" över hur man såg på trafikplaneringen då om något.
Häftet som omfattar ca 100 sidor inkl. bilagor har som omslagsbild en verkligt försvunnen Malmömiljö - Bussar som kör förbi Butterickshörnan på Södergatan. Häftet börjar sedan med att beskriva hur Gamla staden i Malmö förändrats sedan andra världskriget och delar upp staden i Väster (nuv. Gamla Väster), Mitt (Södergatan och Djäknegatan, områden som totalt förändrades under 1960-talet) och Öster (Kvarngatorna och Drottningtorget). Man börjar med att konstatera att den nuvarande trafiksituationen inte fungerar med genomfartstrafik rakt igenom stadskärnan på Södergatan. Södergatan skall därför stängas av för all trafik och göras om till gågata (vilket även skedde 1978). Gamla Väster, idag ett uppskattat bostadsområde och något turistifierat, beskrivs som ett område med äldre bebyggelse av "genomgående låg standard". Att man inte har så stor respekt för bebyggelsen på Väster visas kanske bäst av förslaget om att skapa en ny "cykelgata" mellan Västerskolan och Hovrätten (där det finns en "glugg" sedan huset invigdes 1974. Tanken var att den nuvarande parken skulle vara en del av en cykelbana för barnen till Västerskolan. Varför de inte kunde gå på Långgårdsgatan som är sådär 30 meters omväg mot den tilltänkta cykelbanan förklaras aldrig).
Problemen är att man måste ordna Ersatz-rutter för bussar och bilar. Samt att trafikslagen helst bör separeras helt. Och på något vis måste Stortorget och Lilla torg få en praktisk busstation i närheten á la Södervärn/Värnhem eftersom bussarna vid denna tid går på Södergatan.
Lösningen som gatukontoret rekommenderar är följande:
* Skapa [snusk] stycken vägenklaver dit biltrafiken har tillträde, återvändsgator för bilar som i sin tur ansluts till huvudvägnätet vid Slottsgatan eller kanalgatorna (Excercisgatan, Norra Vallgatan, Regementsgatan och Drottninggatan).
* För att kunna skapa denna effektiva sökarring måste de "svaga länkarna" byggas ut. Sökarringen måste ha minst 2x2 filer för allmän trafik, vid Malmö C kan även 1+2x2+1 (där 1 utgör egna busskörfält) skapas. Slottsgatan och Excercisgatan (vilka ännu är lika breda nu som 1974) måste därför breddas till 2x2 körfält.
Den som kan Malmös geografi någotsånär vet att vid Fersens bro som ligger vid biblioteket smalnar Slottsgatan av från 2->1-körfält i varje riktning. Etersom vägens fortsättning söderut (Fersens väg/Pildammsvägen) är genomgående 2x2 filer måste bron och Slottsgatan breddas. Lösningen är att bygga ut bron mot öster och offra den delen av kyrkogården som kommer i vägen, för att sedan bygga en fyrfilig väg väster om nuvarande Slottsgatan! På så vis blir nuv. Slottsgatan en stilla lokaltrafiksgata som tjänar som matarled till de boende i kvarteren där till priset av att en stor del av Kungsparken måste offras och att de som bor längs med Slottsgatan får en rejält försämrad utsikt (det sista nämns inte i rapporten, men man kan snabbt föreställa sig hur det skulle bli).
Exercisgatan skall även den breddas, man tänker sig då att kanalen får maka lite på sig för att få plats med en körbana till.
Det stora stridsäpplet av alla förslagen är om Djäknegatan skall behållas för genomgående biltrafik eller inte. Många av remissinstanserna (fastighetsägare, köpmannaförbund m.fl.) kräver att gatan skall behållas för biltrafik. Hyresgästföreningen, länsantikvarien m.fl. vill att endast bussarna skall gå där, om det öht skall vara trafik på gatan. Gatukontoret lägger då fram ett förslag om att bredda gatan till 1+1x2, det vill säga ett körfält för bussarna i vardera riktningen och ett för bilarna i vardera riktning, alternativt att gatubredden bibehålls mot att biltrafiken enkelriktas. Förslaget om att bredda gatan sågas dock ned rejält, eftersom det skulle innebära en rivning av ett hörnhus vid Östergatan "något som troligen innebär en stor miljöförlust i ett i övrigt starkt omvandlat område". Rekommendationen är att behålla bredden som den är men att enkelrikta biltrafiken.
Så långt bilarna. Men i remissvaren skriver SJ att "som en följd av Sturupsanläggningen kommer snabb busstrafik från Malmö C mot Sturup att fordras". SJ som på den tiden har en busstation vid Slussplan har ett intresse av att fjärrbusstrafiken snabbt och bekvämt skall ta sig in till centrala Malmö. Med andra ord tänker man sig att fjärrbusstrafiken skall använda Slottsgatan (för busstrafiken mot Limhamnsfärjorna), Norra Vallgatan och Excercisgatan.
* Lokalbussarna då? De använde sig precis som bilarna av Södergatan till 1978. Frågan är hur bussarna skall köra igenom Malmö i fortsättningen och helst på rutter som inte krockar med bilarna. Här kommer Engelbrektsleden in. Genom att riva husen bakom Lilla Torg och där skapa en dubbelriktad bussgata erhåller Lilla torg och Stortorget sin nya busshållplats. Det leder dessutom till att lokalbussarna från Gustav Adolfs torg inte skall behöva köra omvägen vid Slottsgatan (där de kör idag, 2008, på en gata med samma gatubredd som 1974) eftersom de då kommer i konflikt med biltrafiken, vilket naturligtvis inte går för sig.
Lösningen är att bredda till 2x2 bussfiler mellan Grynbodgatan - Jöns Filsgatan. Resten av gatan behöver inte breddas, dock kommer det vara reserverat åt busstrafiken. Syftet är att skapa ett sammanhängande busstråk mellan Malmö C - Triangeln med hållplatser vid alla större destinationer. Till detta skall hörnhuset vid Regementsgatan/Davidshallsgatan (den senare blir en del av busstråket och reserveras uteslutande för bussar, boende och varutransporter) rivas för att ge den nya bussgatan "en bättre plan- och profilstandard". I ett senare skede kan bussgatan förlängas nordost genom att låta bussarna gå över Älvsborgsbron och sedan längs med kanalen på en ny bussgata till Malmö C över en ny bro söder om Börshuset.
******
Så vad genomfördes av allt detta? Bortsett från rivningarna bakom Lilla torg och avstängningarna för biltrafiken: Ganska lite. Principen om huvudleder med matarleder och "sökarring" är egentligen hämtat från miljonprogrammets byggande, vilket nu skulle appliceras på trafiken i centrum. Vid samma tid som den här skriften gavs ut (1974) lades den nya stadsplanen för Lugnet fast, där lösningen blev att bygga ett slags förortsområde mitt inne i stan men med säckgator, matargata osv. liksom idén om trafikseparering.
Att man fortfarande 1974 betraktar Väster som ett nedgånget område som borde ersättas med nya hus medan man däremot inte vill riva vid det "finare" Djäknegatan visar att man inte helt hade släppt idén om att riva inne i centrum. Idén om Engelbrektsleden är i mitt tycke inte dum i sig, men med dagens stadsplanering så skulle det passa bättre för spårvagnar än busstrafik. Gatubredden på 7 meter vid det smalaste stället hade varit mer än tillräckligt för spårvägstrafik och närheten till Lilla torg och Stortorget ger en sådan väg en extra bonus om man låter trafiken gå där.
Häftet som omfattar ca 100 sidor inkl. bilagor har som omslagsbild en verkligt försvunnen Malmömiljö - Bussar som kör förbi Butterickshörnan på Södergatan. Häftet börjar sedan med att beskriva hur Gamla staden i Malmö förändrats sedan andra världskriget och delar upp staden i Väster (nuv. Gamla Väster), Mitt (Södergatan och Djäknegatan, områden som totalt förändrades under 1960-talet) och Öster (Kvarngatorna och Drottningtorget). Man börjar med att konstatera att den nuvarande trafiksituationen inte fungerar med genomfartstrafik rakt igenom stadskärnan på Södergatan. Södergatan skall därför stängas av för all trafik och göras om till gågata (vilket även skedde 1978). Gamla Väster, idag ett uppskattat bostadsområde och något turistifierat, beskrivs som ett område med äldre bebyggelse av "genomgående låg standard". Att man inte har så stor respekt för bebyggelsen på Väster visas kanske bäst av förslaget om att skapa en ny "cykelgata" mellan Västerskolan och Hovrätten (där det finns en "glugg" sedan huset invigdes 1974. Tanken var att den nuvarande parken skulle vara en del av en cykelbana för barnen till Västerskolan. Varför de inte kunde gå på Långgårdsgatan som är sådär 30 meters omväg mot den tilltänkta cykelbanan förklaras aldrig).
Problemen är att man måste ordna Ersatz-rutter för bussar och bilar. Samt att trafikslagen helst bör separeras helt. Och på något vis måste Stortorget och Lilla torg få en praktisk busstation i närheten á la Södervärn/Värnhem eftersom bussarna vid denna tid går på Södergatan.
Lösningen som gatukontoret rekommenderar är följande:
* Skapa [snusk] stycken vägenklaver dit biltrafiken har tillträde, återvändsgator för bilar som i sin tur ansluts till huvudvägnätet vid Slottsgatan eller kanalgatorna (Excercisgatan, Norra Vallgatan, Regementsgatan och Drottninggatan).
* För att kunna skapa denna effektiva sökarring måste de "svaga länkarna" byggas ut. Sökarringen måste ha minst 2x2 filer för allmän trafik, vid Malmö C kan även 1+2x2+1 (där 1 utgör egna busskörfält) skapas. Slottsgatan och Excercisgatan (vilka ännu är lika breda nu som 1974) måste därför breddas till 2x2 körfält.
Den som kan Malmös geografi någotsånär vet att vid Fersens bro som ligger vid biblioteket smalnar Slottsgatan av från 2->1-körfält i varje riktning. Etersom vägens fortsättning söderut (Fersens väg/Pildammsvägen) är genomgående 2x2 filer måste bron och Slottsgatan breddas. Lösningen är att bygga ut bron mot öster och offra den delen av kyrkogården som kommer i vägen, för att sedan bygga en fyrfilig väg väster om nuvarande Slottsgatan! På så vis blir nuv. Slottsgatan en stilla lokaltrafiksgata som tjänar som matarled till de boende i kvarteren där till priset av att en stor del av Kungsparken måste offras och att de som bor längs med Slottsgatan får en rejält försämrad utsikt (det sista nämns inte i rapporten, men man kan snabbt föreställa sig hur det skulle bli).
Exercisgatan skall även den breddas, man tänker sig då att kanalen får maka lite på sig för att få plats med en körbana till.
Det stora stridsäpplet av alla förslagen är om Djäknegatan skall behållas för genomgående biltrafik eller inte. Många av remissinstanserna (fastighetsägare, köpmannaförbund m.fl.) kräver att gatan skall behållas för biltrafik. Hyresgästföreningen, länsantikvarien m.fl. vill att endast bussarna skall gå där, om det öht skall vara trafik på gatan. Gatukontoret lägger då fram ett förslag om att bredda gatan till 1+1x2, det vill säga ett körfält för bussarna i vardera riktningen och ett för bilarna i vardera riktning, alternativt att gatubredden bibehålls mot att biltrafiken enkelriktas. Förslaget om att bredda gatan sågas dock ned rejält, eftersom det skulle innebära en rivning av ett hörnhus vid Östergatan "något som troligen innebär en stor miljöförlust i ett i övrigt starkt omvandlat område". Rekommendationen är att behålla bredden som den är men att enkelrikta biltrafiken.
Så långt bilarna. Men i remissvaren skriver SJ att "som en följd av Sturupsanläggningen kommer snabb busstrafik från Malmö C mot Sturup att fordras". SJ som på den tiden har en busstation vid Slussplan har ett intresse av att fjärrbusstrafiken snabbt och bekvämt skall ta sig in till centrala Malmö. Med andra ord tänker man sig att fjärrbusstrafiken skall använda Slottsgatan (för busstrafiken mot Limhamnsfärjorna), Norra Vallgatan och Excercisgatan.
* Lokalbussarna då? De använde sig precis som bilarna av Södergatan till 1978. Frågan är hur bussarna skall köra igenom Malmö i fortsättningen och helst på rutter som inte krockar med bilarna. Här kommer Engelbrektsleden in. Genom att riva husen bakom Lilla Torg och där skapa en dubbelriktad bussgata erhåller Lilla torg och Stortorget sin nya busshållplats. Det leder dessutom till att lokalbussarna från Gustav Adolfs torg inte skall behöva köra omvägen vid Slottsgatan (där de kör idag, 2008, på en gata med samma gatubredd som 1974) eftersom de då kommer i konflikt med biltrafiken, vilket naturligtvis inte går för sig.
Lösningen är att bredda till 2x2 bussfiler mellan Grynbodgatan - Jöns Filsgatan. Resten av gatan behöver inte breddas, dock kommer det vara reserverat åt busstrafiken. Syftet är att skapa ett sammanhängande busstråk mellan Malmö C - Triangeln med hållplatser vid alla större destinationer. Till detta skall hörnhuset vid Regementsgatan/Davidshallsgatan (den senare blir en del av busstråket och reserveras uteslutande för bussar, boende och varutransporter) rivas för att ge den nya bussgatan "en bättre plan- och profilstandard". I ett senare skede kan bussgatan förlängas nordost genom att låta bussarna gå över Älvsborgsbron och sedan längs med kanalen på en ny bussgata till Malmö C över en ny bro söder om Börshuset.
******
Så vad genomfördes av allt detta? Bortsett från rivningarna bakom Lilla torg och avstängningarna för biltrafiken: Ganska lite. Principen om huvudleder med matarleder och "sökarring" är egentligen hämtat från miljonprogrammets byggande, vilket nu skulle appliceras på trafiken i centrum. Vid samma tid som den här skriften gavs ut (1974) lades den nya stadsplanen för Lugnet fast, där lösningen blev att bygga ett slags förortsområde mitt inne i stan men med säckgator, matargata osv. liksom idén om trafikseparering.
Att man fortfarande 1974 betraktar Väster som ett nedgånget område som borde ersättas med nya hus medan man däremot inte vill riva vid det "finare" Djäknegatan visar att man inte helt hade släppt idén om att riva inne i centrum. Idén om Engelbrektsleden är i mitt tycke inte dum i sig, men med dagens stadsplanering så skulle det passa bättre för spårvagnar än busstrafik. Gatubredden på 7 meter vid det smalaste stället hade varit mer än tillräckligt för spårvägstrafik och närheten till Lilla torg och Stortorget ger en sådan väg en extra bonus om man låter trafiken gå där.
