trolleystång eller- pantograf (Strömavtagare)

[Nils Carl Aspenberg]

Ordet pantograf er noe som beskriver en strømavtaker og synonym på skandinavisk er saksebygel. Det blir feil når engelskmenn (og andre) bruker orden pantograf om alle typer strømavtakere. En pantograf skal ha fire ben. Har den ikke det, så er det strengt tatt ikke noen pantograf. Da må man si strømavtaker. Stemman er vel ikke så sterk i markedet som tidligere. I Oslo har vi de siste 20 årene kun kjøpt strømaktakere fra Brecknell & Wills.

[2763]

Stemman er som Tony oplyser et firmanavn, og i Tyskland ville man aldrig anvende betegnelsen Stemmanstromabnehmer for andet end et produkt fra dette firma. Det er ikke en fællesbetegnelse, og Stemman var vel især kendt for de pantografer, som var kendt på 1950-tallet , eksempelvis på NKA type M 51 og M 58. Jeg tror ikke firmaet i dag har nogen dominerende stilling på markedet.

M58 hade väl Hägglundsströmavtagare och M51/M47 liksom HSS F1 och F2 Aseaströmavtagare - eller har jag fått helt fel för mig? Hägglunds hade i alla fall egna strömavtagare i olika modell för både M23 och M25.

//Tony

[leifd]

Stemman er som Tony oplyser et firmanavn, og i Tyskland ville man aldrig anvende betegnelsen Stemmanstromabnehmer for andet end et produkt fra dette firma. Det er ikke en fællesbetegnelse, og Stemman var vel især kendt for de pantografer, som var kendt på 1950-tallet , eksempelvis på NKA type M 51 og M 58. Jeg tror ikke firmaet i dag har nogen dominerende stilling på markedet.

M58 hade väl Hägglundsströmavtagare och M51/M47 liksom HSS F1 och F2 Aseaströmavtagare - eller har jag fått helt fel för mig? Hägglunds hade i alla fall egna strömavtagare i olika modell för både M23 och M25.

//Tony

M48 och M51 hade mycket riktigt ASEA-strömavtagare från början, många vagnar fick dock Stemman under senare år, vilket även gällde en och annan Mä-vagn.
M58 och även M67 hade Stemman-strmavtagare vid leveransen. För M58. hänvisas till ett antal bilder på sidorna 70-71 i "Gula Faran - rullar vidare".
Där syns på överta bilden på sid 70 vagnar som ej varit i trafik, varav Stemman-bygeln syns på den bakre.

[2763]

Stemman er som Tony oplyser et firmanavn, og i Tyskland ville man aldrig anvende betegnelsen Stemmanstromabnehmer for andet end et produkt fra dette firma. Det er ikke en fællesbetegnelse, og Stemman var vel især kendt for de pantografer, som var kendt på 1950-tallet , eksempelvis på NKA type M 51 og M 58. Jeg tror ikke firmaet i dag har nogen dominerende stilling på markedet.

M58 hade väl Hägglundsströmavtagare och M51/M47 liksom HSS F1 och F2 Aseaströmavtagare - eller har jag fått helt fel för mig? Hägglunds hade i alla fall egna strömavtagare i olika modell för både M23 och M25.

//Tony

M48 och M51 hade mycket riktigt ASEA-strömavtagare från början, många vagnar fick dock Stemman under senare år, vilket även gällde en och annan Mä-vagn.
M58 och även M67 hade Stemman-strmavtagare vid leveransen. För M58. hänvisas till ett antal bilder på sidorna 70-71 i "Gula Faran - rullar vidare".
Där syns på överta bilden på sid 70 vagnar som ej varit i trafik, varav Stemman-bygeln syns på den bakre.

Livets hårda skola har nya lektioner att ge, varje dag. Det är bara att insupa kunskapen!

//Tony

[Per Lind]

I USA körde man, när det begav sig på 1940-50-talet, interurbans med trolley i hastigheter runt 160 km/tim.
-Per

Ja, och i Frankrike har man kört med "vanlig" (fast inte så vanlig egentligen) bygel i över 500 km/h...

Givetvis!
Du skall ju alltid vara värst.
-Per

[2763]

I ett försök att nedvärdera Tunnelbanan undras hur fort man kört med strömsko......

//Tony

[leifd]

I ett försök att nedvärdera Tunnelbanan undras hur fort man kört med strömsko......

//Tony

Har väl funnits och finns kanske ännu, en massa järnvägar i Storbritannien och Usa som kör med strömsko o tredje skena.
Såg en film på tv häromdagen, där åktes det någon form av regionalt tåg till NY skulle ja tro, som drevs via strömsko.

Så ganska höga farter kan nog förekomma.....

[Byggare Bob]

--

[2763]

Åter till ordningen: Om nu vi inte godkänner pantograf för strömavatagre, men däremot saxbygel så borde väl isåfall den enbenta strömavtagaren på t ex denna bild: http://www.sparvagssallskapet.se/forum/ ... 744#183744

kunna kallas för knäbygel...
(Wow jag har hittat på en ny fackterm...hä,hä)

Men hur har du uppsnappat detta konsensus, dvs att vi är ense om att pantograf är ett felaktigt namn på "enbenta" byglar (hörde för övrigt att man i Majorna refererar till en, två och fyrbenta byglar)

Harald har en poäng i sitt resonemang, men bara för att jag inte håller med betyder det definitivt inte att jag har rätt. Språket, som sådant, är personligt. Och det handlar mer om att förstå och förstås än att använda 100% rätt fackterm. Och jag hade åtminstone förstått vad som avsetts om någon sagt pantograf även om de pratat om någon köpenhamnsvagn.

//Tony

[daniel_s]

I ett försök att nedvärdera Tunnelbanan undras hur fort man kört med strömsko......

Tunnelbanan kan inte nedvärderas, den är alltings ursprung och kollektivtrafikens moder! Kör inte Eurostar-tågen med strömskena på engelska sidan förresten?

Idag har jag i alla fall kört med Stemmann-bygel under strömskena i 37 km/h! Det ni!


----------------------------
Jag ÄR värst, dock är jag inte kollektivtrafikens enfant terrible eftersom den titeln är upptagen av adv. Cecil Bergsteen!

[2763]

I ett försök att nedvärdera Tunnelbanan undras hur fort man kört med strömsko......

Tunnelbanan kan inte nedvärderas, den är alltings ursprung och kollektivtrafikens moder! Kör inte Eurostar-tågen med strömskena på engelska sidan förresten?

Nä, det är klart att det är svårt att nedvärdera något som är så fult och lite värt att man måste gräva ner det....'

För övrigt kör Eurostartågen med kontaktledning och strömavtagare enligt normalt järnvägsförfarande. Dessutom med kontinental lastprofil om jag inte är ute och cyklar smalspårsdressin mellan Haparanda och Tornio

Idag har jag i alla fall kört med Stemmann-bygel under strömskena i 37 km/h! Det ni!

Har du varit på Grefsen och rangerat eller?

//Tony

[daniel_s]

Nej, fast ibland kan det kännas så!

[2763]

Nej, fast ibland kan det kännas så!

Som du har varit på Grefsen och rangerat?

[Harald]

I ett försök att nedvärdera Tunnelbanan undras hur fort man kört med strömsko......

//Tony

Jag kan inte se något skäl till att man inte skulle kunna köra minst lika fort med strömskena som med luftledning. Strömskenan är ju en mycket stabilare konstruktion och strömavtagarskon har mycket liten rörlig massa.

Philadelphia & Western railroad´s Norristown line fick på trettiotalet vagnar som kallades för "Bullets" och som gjorde över 70 miles per timme (112 km/h). På den länakde sidan finns en bild av en vagn som har fått trolleystång för att kunna köras på en museibana, men i reguljär drift gick de på strömskena.

http://www.rockhilltrolley.org/roster/205.htm

[2763]

I ett försök att nedvärdera Tunnelbanan undras hur fort man kört med strömsko......

//Tony

Jag kan inte se något skäl till att man inte skulle kunna köra minst lika fort med strömskena som med luftledning. Strömskenan är ju en mycket stabilare konstruktion och strömavtagarskon har mycket liten rörlig massa.

Philadelphia & Western railroad´s Norristown line fick på trettiotalet vagnar som kallades för "Bullets" och som gjorde över 70 miles per timme (112 km/h). På den länakde sidan finns en bild av en vagn som har fått trolleystång för att kunna köras på en museibana, men i reguljär drift gick de på strömskena.

http://www.rockhilltrolley.org/roster/205.htm

Naturligtvis finns det inget skäl till att strömskena skulle vara sämre än övriga alternativ i höga hastigheter. Mitt syfte var väl, på ett udda sätt, fråga om det fanns några bra rekord på strömskena också, vilket det naturligtvis gör.

//Tony

[daniel_s]

I själva verket är det ju sedan länge kontaktledningen som begränsar hastigheten vid höghastighetsprov på järnväg, så om det inte vore för att alla lämpliga provsträckor och d:o tåg är försedda med luftledning och takströmavtagare så hade man väl börjat göra proverna med strömskena för länge sedan?

[Harald]

En sax ser ut så här:



Kan någon vara vänlig att förklara på vad sätt en fyrbent strömavtagare är mer lik en sax än en enbent, d.v.s. varför man inte skulle kunna kalla bägge för saxbygel..

[daniel_s]

Rätta mig om jag har fel, men man brukar faktiskt inte kalla enbenta strömavtagare för något annat än just enbenta. Det är säkert fullständigt korrekt att kalla dem för saxbyglar, men det innebär inte att man måste det. Man kanske kan säga ungefär så här:

De första spårvagnarna hade släpbyglar
Därefter kom trolleystången (eller var det tvärtom?)
Sedan kom saxbygeln
Och till sist den enbenta strömavtagaren.

En buss är ju en bil enligt trafiklagstiftningen, men du brukar ju ändå inte svara "ja" på frågan om du åkte bil till ett möte, om du i själva verket åkte buss. Om du inte är en jobbig jävel, vill säga...

[Byggare Bob]

--

[Vardon]

Trolleystången kan spåra av och kräver växlar i luftledningen. Å andra sidan kan saxbygeln haverera och dra med sig luftledningen. Även ojämnheter i kolskenan kan göra att den drar ned ledningen. Jag vet inte om det finns någon jämförelse som visar vilken konstruktion som egentligen är bäst från ekonomisk synpunkt och med hänsyn till störningar. Det skulle vara intressant att se en sådan.

Varför kan inte en havererand trolley kunna dra med sig kontaktledningen? Är det mässingshjulet som gör det? Så man inte kan tex svetsa ihop hjulet och kontakttråden? Upplys mig , jag vandrar i mörkret trots ljusbågarna från kontaktledningen