Foton på serpentinspårväg? Har ni det?

[Per Lind]

Finns det någon som har ett foto på en interurbanliknande, enkelspårig, spårvägslinje som går i gata eller på egen banvall nära serpentinväg eller gata ?
Söker bilder för byggande av modellspårväg med tema från mellaneuropa (Sydtyskland/Österrike) med gatstensbelagd tvåfilig väg.
Söker även bilder på förhållandet enkelspårig spårväg i gata och näraliggande enkelspårig järnväg.
Hoppas någon av alla arkiv som finns i detta forum skall ha några passande bilder från 1930-1960-talets Europa.
-Per

[RoyB]

Et tips til deg er å finne alt du kan om Citadelle-linjen i Namur, Belgia. Denne hadde alt du kan begjære for din modellsporvei. Linjen førte opp på festningsverket Citadelle, et kjent turistmål i Namur, og ble nedlagt i 1953. Her finner du serpentiner-veier som slynger seg 4-5 ganger frem og tilbake. Sporveien var enkeltsporet og gikk delvis på disse veiene, delvis ved siden av på egen trasé. Sporveien klarte ikke de brå svingene, men dette var flere steder løst ved at hele sløyfen gjorde en stor sving inne i en tunnel. Det var 3-4 slike tunneler. Jeg besøkte Namur for to år siden og fant da tunnelene eller tunnelåpningene intakte, og også en banevall med støttemur. Et fantastisk sted og enda mer fantastisk hadde det vært med sporveien i behold.

Jeg har et par postkort fra sporvogner på Citadelle-linjen, men disse gir ikke noe godt inntrykk av linjeføringen. Jeg har også søkt på nettet. Her finner du noen bilder, men typisk nok er mange tatt før sporveien ble anlagt: http://delacharlerie.monrezo.be/cartes/cartes.php/51/1

På dette bildet synes en tunnelåpning nede til høyre, samt den egne banevallen og en ny tunnel lenger oppe i terrenget. Rett til venstre for fotografen befant det seg også en tunnelåpning, og sporet krysset rett foran fotografen. Men her synes ingen spor. Altså må dette være fra før sporene ble lagt:

Her synes den nederste tunnelen:


Her synes en tunnelåpning til høyre for broen. Sporet går så i en stor sløyfe og over den samme broen.


Her skimtes traseen omtrent midt på bildet, kryssende over veien. Men ingen spor synes:


Du finner kart og bilder bl.a i ”100 years of the Belgian vicinal” av WJK Davies.

Roy B.

[Johan Eriksson]

x

[Per Lind]

Instämmer med Johan, helt fantastisk!
Tack!
-Per

[haba]

END (Esslingen-Nellingen-Denkendorf)

http://www.blickpunktstrab.net/report02_d.html

http://maps.google.com/maps?f=q&hl=en&g ... =addr&om=1

Spårvagnen gick på östra sidan av gatan. Det vita fordonet man ser är en Duobuss som numera ersätter spårvagnen, De stånkar rätt bra om de av ett eller annat skäl inte kan använda tråden. Om det är brant? Tja, mormor bodde i ett av husen som står där i backen. Först gick man ner en massa trappor för att komma till husdörren. Sedan gick man upp 4 våningar och då är man på samma nivå som gatan igen, fast några kalorier fattigare.

[Per Lind]

END (Esslingen-Nellingen-Denkendorf)

http://www.blickpunktstrab.net/report02_d.html

http://maps.google.com/maps?f=q&hl=en&g ... =addr&om=1

Spårvagnen gick på östra sidan av gatan. Det vita fordonet man ser är en Duobuss som numera ersätter spårvagnen, De stånkar rätt bra om de av ett eller annat skäl inte kan använda tråden. Om det är brant? Tja, mormor bodde i ett av husen som står där i backen. Först gick man ner en massa trappor för att komma till husdörren. Sedan gick man upp 4 våningar och då är man på samma nivå som gatan igen, fast några kalorier fattigare.

Helt fantastiskt!
Jag har åkt banan innan den lades ned och jag har sett banvallen från Autobahn många gånger men hade den inte i åtanken.
Tack, haba.
-Per

[Johan Eriksson]

x

[essin]

De hisnande bilderna i den här tråden väcker frågan: hur brant kan en spårväg bli utan att man tvingas ta till kuggstänger? Den nya spårvägen i Sheffield har lutningar upp till 11 % om jag inte missminner mig.

[RoyB]

De hisnande bilderna i den här tråden väcker frågan: hur brant kan en spårväg bli utan att man tvingas ta till kuggstänger? Den nya spårvägen i Sheffield har lutningar upp till 11 % om jag inte missminner mig.

Grensen går omtrent der du nevner, men den nye sporveien i Sheffield har etter hva jeg vet bratteste stigning på omkring 10%. Disse skal ha vært blant de bratteste sporveiene i verden uten tannstang som hjelpemiddel: Genève 11,8%, Le Havre 11,5%, Lausanne 11,3%, Neunkirchen 11,2%, London 11,1%, Remscheid 10,8%, Würzburg 10,8%, Linz-Pöstlingberg 10,5% (har tannstang, men bare for sikker bremsing). Brattest i Norden var Bergen med 10%. Kildene er noe avvikende når det gjelder de nevnte tallene, og det kan være andre byer som aldri blir nevnt. Jeg har alltid trodd at Porto hørte med blant de bratteste, men jeg finner ingen referanser.

Så har vi Lisboa……
Lisboa stiller i egen klasse med to strekninger på 14,5% stigning! Det mangler ikke på sporveisingeniører som påstår at stigninger på over 10%, ja noen mener endatil at grensen går ved 7%, er umulig for sporvogner. Men teoretiske beregninger bryr man seg ikke om i Lisboa, man bare kjører.

Roy B.

[LarryB]

Kan kanske väcka lite liv till i den här tråden:
I La Paz, Bolivia fanns den smalspårsjärnvägen Ferrocarril Guaqui a La Paz som på sin elektrifierade del slingrade sig ner 432 meter från El Alto (4082 m.ö.h.) till staden La Paz. Där kördes med spårvagnar av bilderna att döma på: http://www.tramz.com/bo/fg/fg00.html
Linjen hade persontrafik till 1974, en del godstrafik höll på ett par år till, och linjen revs upp 1990. Mer på Allen Morrisons sida: http://www.tramz.com/bo/lp/lp.html
Sen fanns också en sträcka på stadsspårvägen till Obrajes som fortsatte ytterligare 300 m längre ner i dalgångarna. Trafiken på stadsspårvägen höll på till 1950
Bild 8 på http://www.tramz.com/bo/lp/lp00.html
Karta över La Paz: http://www.tramz.com/bo/lp/lpm.html
Karta över Bolivia: http://www.tramz.com/bo/bom.html[url]