Vart tog spårvägsbolagen vägen?
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Vart tog spårvägsbolagen vägen?
Ja, det är något jag funderat på.
T ex.
Malmö Stads Spårvägar bytte namn till Malmö Lokaltrafik, som sedan gick upp i Linjebuss, som i sin tur gick upp i Connex.
Stockholms Spårvägar bytte namn till Storstockholms Lokaltrafik, som finns kvar som bolag med är länsbolag och numera har trafik ute på entreprenörer.
Men vad har hänt med bolagen i Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Uppsala, Sundsvall, Gävle osv.
Någon som vet detta.
Kramar
Maria
T ex.
Malmö Stads Spårvägar bytte namn till Malmö Lokaltrafik, som sedan gick upp i Linjebuss, som i sin tur gick upp i Connex.
Stockholms Spårvägar bytte namn till Storstockholms Lokaltrafik, som finns kvar som bolag med är länsbolag och numera har trafik ute på entreprenörer.
Men vad har hänt med bolagen i Helsingborg, Jönköping, Karlskrona, Uppsala, Sundsvall, Gävle osv.
Någon som vet detta.
Kramar
Maria
Hälsningar Maria i Göteborg
I Kiruna drevs spårvägen av LKAB som ju finns kvar och fortsätter sin huvudverksamhet.
Sundsvall vet jag inget om.
I Gävle, Jönköping, Karlskrona, Malmö och Helsingborg var det inte bolag utan kommunala verk. När spårvägarna lades ner fortsatte kommunerna att driva busstrafik tills de fick ge upp när det blev upphandling och konkurrens från andra.
I Uppsala var det två bolag. Upsala Spårvägs AB blev Uppsala Stads Trafik AB som blev Uppsalabuss AB och är någon sorts kommunal huvudman. Spårvägs AB Upsala-Mälaren finns kvar men sysslar inte med trafik.
Sundsvall vet jag inget om.
I Gävle, Jönköping, Karlskrona, Malmö och Helsingborg var det inte bolag utan kommunala verk. När spårvägarna lades ner fortsatte kommunerna att driva busstrafik tills de fick ge upp när det blev upphandling och konkurrens från andra.
I Uppsala var det två bolag. Upsala Spårvägs AB blev Uppsala Stads Trafik AB som blev Uppsalabuss AB och är någon sorts kommunal huvudman. Spårvägs AB Upsala-Mälaren finns kvar men sysslar inte med trafik.
-
- Inlägg: 29
- Blev medlem: måndag 02 september 2002 8:57
Stockholms Spårvägar finns faktiskt kvar.
â€Gamla†Stockholms Spårvägar (SS) upphörde 31 december 1966. SL började sin verksamhet 1
januari 1967 och tog över alla tillgångar som fanns i SS.
SL släppte rättigheterna till namnet Stockholms Spårvägar (SS) och några medlemmar i Svenska
spårvägssällskapet registrerade namnet hos Patent och Registreringsverket. Namnet vilade hos
sällskapet tills â€nya†SS bildades 13 oktober 1987.
â€Nya†Aktiebolaget Stockholms Spårvägar (SS) ägs av Svenska Spårvägssällskapets
Stockholmsavdelning. Det är ett driftbolag som svarar för driften av spårvagnarna på Djurgårdslinjen.
Bolaget har endast ett fåtal anställda (kommendering, ekonomi, förste montör,
vagnmästare, viss trafikpersonal på sommaren). Huvuddelen av verksamheten på Djurgårdslinjen
utförs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet (trafik, teknik, försäljning,
marknadsföring mm).
Bolaget har samma namn och designprogram som det gamla Stockholms Spårvägar.
Åke Nergell
â€Gamla†Stockholms Spårvägar (SS) upphörde 31 december 1966. SL började sin verksamhet 1
januari 1967 och tog över alla tillgångar som fanns i SS.
SL släppte rättigheterna till namnet Stockholms Spårvägar (SS) och några medlemmar i Svenska
spårvägssällskapet registrerade namnet hos Patent och Registreringsverket. Namnet vilade hos
sällskapet tills â€nya†SS bildades 13 oktober 1987.
â€Nya†Aktiebolaget Stockholms Spårvägar (SS) ägs av Svenska Spårvägssällskapets
Stockholmsavdelning. Det är ett driftbolag som svarar för driften av spårvagnarna på Djurgårdslinjen.
Bolaget har endast ett fåtal anställda (kommendering, ekonomi, förste montör,
vagnmästare, viss trafikpersonal på sommaren). Huvuddelen av verksamheten på Djurgårdslinjen
utförs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet (trafik, teknik, försäljning,
marknadsföring mm).
Bolaget har samma namn och designprogram som det gamla Stockholms Spårvägar.
Åke Nergell
Men inte samma organisationsnummer. Det är alltså ett annat bolag än det gamla AB Stockholms Spårvägar. Däremot är AB Storstockholms Lokaltrafik samma bolag som det gamla AB Stockholms Spårvägar, så visst finns det kvar. SS upphörde alltså inte vid årsskiftet 1966-67. Det bytte namn.Åke Nergell skrev:Bolaget har samma namn och designprogram som det gamla Stockholms Spårvägar.
Det bytte iaf ägare. Från att vara ägt av Stockholms stad till att ägas av Stockholms län, som då hette nåt annat har jag för mig. Nytt namn, ny ägare, kan det bli med nytt?Harald skrev:Men inte samma organisationsnummer. Det är alltså ett annat bolag än det gamla AB Stockholms Spårvägar. Däremot är AB Storstockholms Lokaltrafik samma bolag som det gamla AB Stockholms Spårvägar, så visst finns det kvar. SS upphörde alltså inte vid årsskiftet 1966-67. Det bytte namn.Åke Nergell skrev:Bolaget har samma namn och designprogram som det gamla Stockholms Spårvägar.
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
I Sundsvall innehade ASEA från första början aktiemajoriteten i stadspårvägsbolaget (7135 av totalt 8358 aktier). År 1945 övergick ASEAs aktiepott i kommunalt ägo.
År 1954 byter Spårvägs AB Sundsvall-Skön namn till Trafikaktiebolaget Sundsvall-Skön och Sundsvalls Spårvägs AB till Busstrafiken Sundsvall-Skön AB (ett dotterbolag till Trafikbolaget). Dessa är kommunalt ägda.
År 1965 ombildas Busstrafiken Sundsvall-Skön AB (och ett antal andra firmor) till Sundsvalls Trafik AB.
Piirka
---------------
Språklektion 457 i Mumindalen
bo på hyra - bo i hyreslägenhet
År 1954 byter Spårvägs AB Sundsvall-Skön namn till Trafikaktiebolaget Sundsvall-Skön och Sundsvalls Spårvägs AB till Busstrafiken Sundsvall-Skön AB (ett dotterbolag till Trafikbolaget). Dessa är kommunalt ägda.
År 1965 ombildas Busstrafiken Sundsvall-Skön AB (och ett antal andra firmor) till Sundsvalls Trafik AB.
Piirka
---------------
Språklektion 457 i Mumindalen
bo på hyra - bo i hyreslägenhet
Jepp. Nytt organisationsnummer. Då är det ett annat bolag. Inte innan dess.bruse skrev:Det bytte iaf ägare. Från att vara ägt av Stockholms stad till att ägas av Stockholms län, som då hette nåt annat har jag för mig. Nytt namn, ny ägare, kan det bli med nytt?Harald skrev:Men inte samma organisationsnummer. Det är alltså ett annat bolag än det gamla AB Stockholms Spårvägar. Däremot är AB Storstockholms Lokaltrafik samma bolag som det gamla AB Stockholms Spårvägar, så visst finns det kvar. SS upphörde alltså inte vid årsskiftet 1966-67. Det bytte namn.Åke Nergell skrev:Bolaget har samma namn och designprogram som det gamla Stockholms Spårvägar.
Professionell tyckare
Det där rätt vanligt att man återanvänder bolagsnummer för att slippa massa administrativa besvär med PRV/Bolagverket. Finns exempel på företag som helt bytt namn och inriktning, typ Kajsas VVS till Olles Databyrå, helt olika brancher. För mig är kajsas och Olles olika bolag, trots samma nummer.Kantorn skrev:Jepp. Nytt organisationsnummer. Då är det ett annat bolag. Inte innan dess.bruse skrev:Det bytte iaf ägare. Från att vara ägt av Stockholms stad till att ägas av Stockholms län, som då hette nåt annat har jag för mig. Nytt namn, ny ägare, kan det bli med nytt?Harald skrev: Men inte samma organisationsnummer. Det är alltså ett annat bolag än det gamla AB Stockholms Spårvägar. Däremot är AB Storstockholms Lokaltrafik samma bolag som det gamla AB Stockholms Spårvägar, så visst finns det kvar. SS upphörde alltså inte vid årsskiftet 1966-67. Det bytte namn.
Samma ser jag på SS och SL, för mig är det helt olika bolag.
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
Det stämmer bra. AB Storstockholms Lokaltrafik, organisationsnummer 556013-0683, registrerades 1916-02-07 under namnet Aktiebolaget Stockholms Spårvägar.Harald skrev:Men inte samma organisationsnummer. Det är alltså ett annat bolag än det gamla AB Stockholms Spårvägar. Däremot är AB Storstockholms Lokaltrafik samma bolag som det gamla AB Stockholms Spårvägar, så visst finns det kvar. SS upphörde alltså inte vid årsskiftet 1966-67. Det bytte namn.Åke Nergell skrev:Bolaget har samma namn och designprogram som det gamla Stockholms Spårvägar.
Min personliga favorit är Byggnadsaktiebolaget Sven A. Thunström -> Thunströms Asfalt Aktiebolag -> Aktiebolaget Guldus -> Pommac AB. Jag undrar hur kopplingen mellan asfalt och läsk ser ut!bruse skrev:Det där rätt vanligt att man återanvänder bolagsnummer för att slippa massa administrativa besvär med PRV/Bolagverket. Finns exempel på företag som helt bytt namn och inriktning, typ Kajsas VVS till Olles Databyrå, helt olika brancher. För mig är kajsas och Olles olika bolag, trots samma nummer.

1984 justerades namnet till Sundsvalls Trafik Aktiebolag STAB, 2001 blev det Utveckling Sundsvall AB och nu heter det Fokusera Utveckling Sundsvall AB. Verksamheten verkar bestå i uthyrning och förvaltning av lokaler.Piirka skrev:I Sundsvall innehade ASEA från första början aktiemajoriteten i stadspårvägsbolaget (7135 av totalt 8358 aktier). År 1945 övergick ASEAs aktiepott i kommunalt ägo.
År 1954 byter Spårvägs AB Sundsvall-Skön namn till Trafikaktiebolaget Sundsvall-Skön och Sundsvalls Spårvägs AB till Busstrafiken Sundsvall-Skön AB (ett dotterbolag till Trafikbolaget). Dessa är kommunalt ägda.
År 1965 ombildas Busstrafiken Sundsvall-Skön AB (och ett antal andra firmor) till Sundsvalls Trafik AB.
Fast SL fortsatte ju utan avbrott att köra vidare med den trafik SS påbörjat, exempelvis nattspårvagnen på SS linje 104 där personalen helt plötsligt blev SL-anställd, åtminstone i teorin. Det lär knappast ha känts som någon omvälvande förändring, lika lite som det plötsligt kryllade av franska passopper i fåniga hattar den dag SL Tunnelbanan blev Connex Tunnelbanan.bruse skrev:Det där rätt vanligt att man återanvänder bolagsnummer för att slippa massa administrativa besvär med PRV/Bolagverket. Finns exempel på företag som helt bytt namn och inriktning, typ Kajsas VVS till Olles Databyrå, helt olika brancher. För mig är kajsas och Olles olika bolag, trots samma nummer.
Samma ser jag på SS och SL, för mig är det helt olika bolag.
Tycker du det är större likhet mellan SS då och SS nu då?bruse skrev:Det där rätt vanligt att man återanvänder bolagsnummer för att slippa massa administrativa besvär med PRV/Bolagverket. Finns exempel på företag som helt bytt namn och inriktning, typ Kajsas VVS till Olles Databyrå, helt olika brancher. För mig är kajsas och Olles olika bolag, trots samma nummer.Kantorn skrev:Jepp. Nytt organisationsnummer. Då är det ett annat bolag. Inte innan dess.bruse skrev: Det bytte iaf ägare. Från att vara ägt av Stockholms stad till att ägas av Stockholms län, som då hette nåt annat har jag för mig. Nytt namn, ny ägare, kan det bli med nytt?
Samma ser jag på SS och SL, för mig är det helt olika bolag.
Så här ser jag det:
Stockholms spårvägar förr: körde stadens lokaltrafik, både spårbunden och på däck. Ägare: Stockholms stad.
Storstockholms lokaltrafik förr: körde stadens (med omnejd) lokaltrafik, senare hela länets lokaltrafik, både spårbunden och på däck. Ägare: Stockholms läns landsting.
Storstockholms lokaltrafik nu: "Spindel i nätet", beställer trafik enligt ovanstående. Ägare: Stockholms läns landsting.
Stockholms spårvägar nu: kör en museispårväg som - förvisso - går med stor regelbundenhet. Har ingenting övrigt med vare sig landsting eller kommun att göra, mer än att spåren ägs av SL. Ägare: en synnerligen aktiv intresseförening, nämligen Svenska Spårvägssällskapets Stockholmsavdelning.
Tycker nog att SS då har större likheter med SL nu än med SS nu.
Professionell tyckare
Eftersom jag var anställd vid SS/SL 1965-1971 kan jag intyga att det var så som daniel_s skriver. Det hände inget särskilt vid namnbytet. Vi fick t.ex. inga nya anställningsbevis eftersom vi fortfarande var anställda i samma företag. Så småningom ändrades SS till SL på blanketter, biljetter, uniformer etc. allteftersom de gamla tog slut.
En betydelsefull punkt i omvandlingen från SS till SL måste dock högertrafikomläggningen ha varit, åtminstonne för allmänheten, då gamla SS-märkta spårvagnar och vänsterbussar ersattes med nya SL-märkta högerbussar, liksom nya SL-märkta tidtabeller och hållplatskyltar.
När försvann de sista tunnelvagnarna med SS märkning? Hur länge var Nockebybanans A24/B24 SS märkta? Någongång på 1970-talet kanske?
När försvann de sista tunnelvagnarna med SS märkning? Hur länge var Nockebybanans A24/B24 SS märkta? Någongång på 1970-talet kanske?
- Nils Carl Aspenberg
- Inlägg: 1999
- Blev medlem: tisdag 02 mars 2004 0:18
- Ort: Oslo
Vi kan ta litt fra Norge. Jernbanen Løkken-Thamshavn ble drevet av et gruvebolag. Bolaget ble etterhvert større og eide butikker, det lokale busselskapet og båter. Etter hvert ble gruvedrift mindre lønnsomt og Orkla gikk inn i stadig nye markeder. Man gikk inn i næringsmiddelindustrien hvor man kjøpte Stabburet og flere andre bolag. Så gikk man inn på bryggeri, hvor man først ble størst i Norge. Så kjøpte man Pripps i Sverige og en rekke bryggerier i hele verden og var i en periode blant de ti største i verden. Så ble bryggeriene solgt ut, men Orkla er fortsatt sterkt inne i næringsmiddelindustrien og produserer blant annet Pizza Grandiosa. En bransje man gikk inn i var tidninger og her ble man også størst i Norden. Men disse er blitt solgt til et engelsk bolag. I en periode kunne man reise med Thamshavnbanen, drikke øl og lese tidning, alt fra samme bolag.
Innen leksaker hadde man tre store bolag i Norden; Brio i Sverige, Lego i Danmark og Åsmund S. Lærdal i Norge. Åsmund S. Lærdal startet som barnebokforlag. Da vinylen kom etter krigen suppllerte man med leksaker. Åsmund Lærdasl produserte dukker og bilserien "Tomte", som var en forløper for svenske Galanite. Et livredningsselskap trengte en dukke i full storlek for instruksjonsbruk. Man fant snart ut at man heller kunne selge en stor dukke, enn 100 små og snart ble all produksjon konsentrert om livredningsdukker. Man trengte imidlertid mer avansert mätutrustning og dette startet man å konstruere. Da ble veien kort videre til produksjon av hjerte og lungemaskiner og bolaget er nå en av de viktigste i verden på dette feltet. Her hadde man en gradvis overgang fra barnebøker til avansert medisinsk utrustning.
Innen leksaker hadde man tre store bolag i Norden; Brio i Sverige, Lego i Danmark og Åsmund S. Lærdal i Norge. Åsmund S. Lærdal startet som barnebokforlag. Da vinylen kom etter krigen suppllerte man med leksaker. Åsmund Lærdasl produserte dukker og bilserien "Tomte", som var en forløper for svenske Galanite. Et livredningsselskap trengte en dukke i full storlek for instruksjonsbruk. Man fant snart ut at man heller kunne selge en stor dukke, enn 100 små og snart ble all produksjon konsentrert om livredningsdukker. Man trengte imidlertid mer avansert mätutrustning og dette startet man å konstruere. Da ble veien kort videre til produksjon av hjerte og lungemaskiner og bolaget er nå en av de viktigste i verden på dette feltet. Her hadde man en gradvis overgang fra barnebøker til avansert medisinsk utrustning.
- Christer J
- Inlägg: 1034
- Blev medlem: tisdag 03 september 2002 19:37
- Ort: Stockholm - Årsta
Mycket riktigtHarald skrev:Eftersom jag var anställd vid SS/SL 1965-1971 kan jag intyga att det var så som daniel_s skriver. Det hände inget särskilt vid namnbytet. Vi fick t.ex. inga nya anställningsbevis eftersom vi fortfarande var anställda i samma företag. Så småningom ändrades SS till SL på blanketter, biljetter, uniformer etc. allteftersom de gamla tog slut.
Det jag tycker är intressant är att kollektivtrafiken ända sedan sin start 1877 drivits som aktiebolag och aldrig som kommunal trafikförvaltning. Finns det några andra exempel där det varit/är så. Även i USA städer har vad jag vet det under vissa tider kollektivtrafiken bedrivits som kommunal förvaltning (transit authority). Så är väl fallet idag för storstäderna New York, Boston, Chicago, Los Angeles m fl?Hämtat från Wikipedia – som skrev:Det kommunala AB Stockholms Spårvägar (SS) bildades 1915 för att samordna spårvagnstrafiken inom Stockholm och övertog från den 1 januari 1917 Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags hela rörelse och från samma datum Stockholms Stads Spårväg. Stockholms Södra Spårvägsaktiebolags trafiknät övertogs 1918. 1920 övertog bolaget även AB Södra Förstadsbanan. 1925 blev SS delägare i Stockholms Centrala Omnibus AB, som helt införlivades med spårvägsbolaget 1929.
mer om AB SS
Företaget har organisationsnummer 556013-0683 och registrerades i bolagsregistret år 1915 med namnet AB Stockholms Spårvägar. Från den 1 januari 1967 ändrades namnet till AB Storstockholms Lokaltrafik. Bolaget är helägt av Stockholms läns landsting.
Mer om SL
All text tillgänglig under GNU Free Documentation License
Vad gäller London så har det varit en brokig skara förvaltningsformer för kollektivtrafiken under årens lopp. Efter att Thatcher lade ned det Labour-dominerade Londonlandstinget var London Transport fram till häromåret en statlig förvaltning.
Att tillägga är att Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor (KSL) som bildades 1966 övertog 50 % av aktierna den 1 januari 1967 från Stockholms stad. Staden behöll dock ordförandeposten i bolaget genom sitt trafikborgarråd (i övrigt delades styrelseposterna mellan stad och landsting). Först 1 januari 1971 i samband med bildandet av ett landsting för hela Stockholms län (inklusive Stockholms stad) fördes resterande aktier över till landstinget och ordförandeposten övertogs av trafiklandstingsrådet.
Det var först 1971 som Stockholms stad gick in i landstinget och förde över sina sjukhus till landstinget. Karolinska sjukhuset kom in under landstinget 1982 från att tidigare ha varit rikssjukhus under statens kontroll.
/ Christer J - Tidigare och framtida målarmästare samt allmänbildad
"Næst efter kønsdriften er, af alle menneskelige drifter, jernbanedriften den, der sætter de fleste lidenskaber i bevægelse" JK Lauridsen.
"Næst efter kønsdriften er, af alle menneskelige drifter, jernbanedriften den, der sætter de fleste lidenskaber i bevægelse" JK Lauridsen.
Ja, det finns flera stycken. Det är nog lättare att räkna upp de städer som hade trafiken i kommunala verk: Gävle, Norrköping, Jönköping, Karlskrona, Malmö, Helsingborg, Halmstad och Göteborg.Christer J skrev:Det jag tycker är intressant är att kollektivtrafiken ända sedan sin start 1877 drivits som aktiebolag och aldrig som kommunal trafikförvaltning. Finns det några andra exempel där det varit/är så.
Spårvägsstäder som hade bolag var Sundsvall och Uppsala. En del andra mellanstora städer med bolag var Umeå, Västerås, Örebro, Karlstad, Linköping och Borås. I bl.a. Eskilstuna, Kristianstad, Lund, Trollhättan och Uddevalla drevs trafiken av privata bolag. I de två sista städerna blev bolagen köpta av kommunen. F.ö skulle jag tro att de flesta kommunala bolag startade som privata. Det gäller väl förresten även föregångarna till AB Stockholms Spårvägar.