bilförsäljningen ner 17% sen 1988

[Erik Sandblom]

Sedan 1988 har bilförsäljningen i Sverige minskat 17%.
http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=1343980

Eftersom bilen är en konkurrent till kollektivtrafiken så tänkte jag att det är relevant här på forumet, men i slutändan är det förstås gubben med delete-knappen som bestämmer.

[Harald]

Herr Sandblom skulle nog kunna få jobb som rubriksättare på en kvällsblaska. Han verkar försöka få oss att tro att bilförsäljningen är minskande i Sverige. Det är den inte. Rubriken på SR-nyheten han länkar till är riktigare: "Fler nya bilar säljs i Sverige". År 1988 var ett exceptionellt år. Därefter sjönk försäljningen brant till 1993 då den var 124.434. Sedan ökade den för varje år till 295.249 år 2000. Så följde två är med minskning till 246.581 år 2001. Sedan dess har den ökat varje år och var förra året 282.766, vilket är en bra bit över medianvärdet för åren 1960-2006.

Bilförsäljningen i siffror

[Harald]

Antalet personbilar i trafik är kanske mer relevant när man betraktar bilen som konkurrent till kollektivtrafiken.


Källa: http://www.scb.se

[Erik Sandblom]

Det var en mycket fin figur, mycket stort tack!

Jag tycker ändå figuren visar en stagnerande bilmarknad. Försäljningen ligger idag kvar på samma nivå som på mitten av sjuttiotalet, efter första oljekrisen. Faktum är att dagens försäljningsvolymer nåddes för första gången redan på sextiotalet, 40 år sen. Samtidigt ökade Sveriges BNP ökat med 253% 1965-2005.

Resandet har också ökat, och ungefär 1990 slutade bilresorna öka sin andel av det totala resandet. Källa Banverkts sektorsrapport 2005, sidan 54.
http://www.banverket.se/templates/Stand ... __2103.asp


Tillägg: figurer är roligt. Här är figurerna från sektorsrapporten:

[Harald]

Som framgår av figuren är det meningslöst att tala om någon nivå för bilförsäljningen eftersom den har varierat upp och ned mycket kraftigt. På 60-talet såldes många bilar eftersom det var många som skaffade sig sin första bil. Notera i den andra figuren hur snabbt bilbeståndet ökar från 1950 till omkring 1975. Den figuren visar också att beståndet fortfarande ökar om än långsammare, vilket inte är så konstigt. Antalet presumptiva förstagångsköpare är ju inte så stort längre. Sedan 2000 ökar bilresandet sin andel igen. Nedgången på 90-talet hängde väl ihop med den ekonomiska krisen som ju också avspeglas i försäljningssiffrorna och antalet bilar. Göran Perssons sanering av statens finanser påverkade naturligtvis utrymmet för privat konsumtion.

[Erik Sandblom]

Som framgår av figuren är det meningslöst att tala om någon nivå för bilförsäljningen eftersom den har varierat upp och ned mycket kraftigt. På 60-talet såldes många bilar eftersom det var många som skaffade sig sin första bil. Notera i den andra figuren hur snabbt bilbeståndet ökar från 1950 till omkring 1975. Den figuren visar också att beståndet fortfarande ökar om än långsammare, vilket inte är så konstigt. Antalet presumptiva förstagångsköpare är ju inte så stort längre. Sedan 2000 ökar bilresandet sin andel igen. Nedgången på 90-talet hängde väl ihop med den ekonomiska krisen som ju också avspeglas i försäljningssiffrorna och antalet bilar. Göran Perssons sanering av statens finanser påverkade naturligtvis utrymmet för privat konsumtion.

Visserligen varierar bilförsäljningen, eftersom det är en sällanköpsvara som är konjunkturberoende. Men likväl har försäljningen i princip hållit sig mellan 150 000 och 300 000 under hela figurens tidsrymd, 1960-2006. 2000-talets försäljning har överträffats periodvis under varje decennium under mätperioden. Försäljningstoppen 1999 överträffas av den 1976. Vi kanske kan vara överens om att kurvan är mindre brant sedan år 2000. Det ska bli intressant att se om klimatdiskussionen påverkar kurvan.

Om man tittar på biltätheten i många städer så är den lägre än på landet. Med expansionen av pendeltågsnät mm tror jag de mindre biltäta områdena kommer utvidgas. Biltätheten i Storgöteborg minskade från 1990 till 2000.
http://www.trafikkontoret.goteborg.se/F ... 4482ed164f

Bilresandet ökar sin andel efter 2000, men jag undrar om det bryts snart. Tågresandet ökar kraftigt, 16% sedan 2000, och 7% sedan 2005.

2000: 8 243 miljoner personkilometer
2001: 8 732
2002: 8 874
2003: 8 894
2004: 8 634
2005: 8 910
2006: 9 565

http://www.sika-institute.se/Templates/ ... 006_10.pdf
http://www.sika-institute.se/Templates/ ... 2007_7.pdf

[Harald]

Biltätheten i Storgöteborg minskade från 1990 till 1995. Sedan steg den igen och jag skulle tro att den fortfarande stiger. Det sammanfaller med den ekonomiska aktivitetens utveckling och kan knappast anses tyda på något trendbrott i folks resvanor. T.ex. så visar antalet sysselsatta i Storgöteborg samma utveckling liksom antalet pendlare. De senare ökade dock så kraftigt mellan 1995 och 2000 att de var fler då än 1990.

Det ökande tågresandet är ju ganska marginellt i förhållande till det totala resandet som fortfarande ökar, vilket ju inte är bra eftersom vi måste minska vår totala energiförbrukning.

[Erik Sandblom]

Biltätheten i Storgöteborg minskade från 1990 till 1995. Sedan steg den igen och jag skulle tro att den fortfarande stiger. Det sammanfaller med den ekonomiska aktivitetens utveckling och kan knappast anses tyda på något trendbrott i folks resvanor. T.ex. så visar antalet sysselsatta i Storgöteborg samma utveckling liksom antalet pendlare. De senare ökade dock så kraftigt mellan 1995 och 2000 att de var fler då än 1990.

Nej, från 1990 till 2000 minskade biltätheten i Storgöteborg från 398 till 393 bilar per tusen invånare, en minskning på en procent. Och det är faktiskt ett tendbrott. Under sjuttiotalet ökade biltätheten med 23%; under åttiotalet med 20%; och under nittiotalet -1%.

2006 blev biltätheten enligt mina beräkningar 412. Jämfört med 1990 är ökningen blygsamma 4%. Kommunerna jag räknade med är följande: Göteborg, Partille, Öckerö, Mölndal, Alingsås, Lerum, Härryda, Ale, Stenungsund, Kungälv, Kungsbacka, Tjörn, Lilla Edet.

Det ökande tågresandet är ju ganska marginellt i förhållande till det totala resandet som fortfarande ökar, vilket ju inte är bra eftersom vi måste minska vår totala energiförbrukning.

Ökningen av tågresandet med 7% förra året är nog tillräckligt att få ner bilismens andel någon procent.

Det finns utrymme att öka det totala resandet ganska mycket om bara andelen biltrafik minskar. Tågtrafik drar ungefär en tredjedel så mycket energi vid 40% beläggning jämfört med en bil (typ Golf) med 1,4 personer. En flygresa Göteborg-Stockholm släpper ut 120 g koldioxid per kilometer, vilket är lika bra som en mycket bensinsnål bil.
http://sasems.port.se/

[VeVen]

Det är rätt intressant att se hur oerhört litet oljeprischocken 1973 hade på sakernas tillstånd.Har en del minnen av det som då gick under beteckningen "energikris". Detta var enormt mycket på tapeten. Det diskuterades, debatterades, pratades, pratades, pratades, pratades, . . . om "alternativ energi" och liknande.

Detta verkar dock inte ha haft någon större effekt på folks vardagsliv . . .

filosoferar VeVeN

[Harald]

Biltätheten i Storgöteborg minskade från 1990 till 1995. Sedan steg den igen och jag skulle tro att den fortfarande stiger. Det sammanfaller med den ekonomiska aktivitetens utveckling och kan knappast anses tyda på något trendbrott i folks resvanor. T.ex. så visar antalet sysselsatta i Storgöteborg samma utveckling liksom antalet pendlare. De senare ökade dock så kraftigt mellan 1995 och 2000 att de var fler då än 1990.

Nej, från 1990 till 2000 minskade biltätheten i Storgöteborg från 398 till 393 bilar per tusen invånare, en minskning på en procent. Och det är faktiskt ett tendbrott. Under sjuttiotalet ökade biltätheten med 23%; under åttiotalet med 20%; och under nittiotalet -1%.

1990 398 bilar per tusen innevånare
1995 385 bilar per tusen innevånare
2000 393 bilar per tusen innevånare

Såvitt jag vet är 393 mer än 385.

2006 blev biltätheten enligt mina beräkningar 412. Jämfört med 1990 är ökningen blygsamma 4%. Kommunerna jag räknade med är följande: Göteborg, Partille, Öckerö, Mölndal, Alingsås, Lerum, Härryda, Ale, Stenungsund, Kungälv, Kungsbacka, Tjörn, Lilla Edet.

Men jämfört med 1995 var ökningen 7 %. Vi har inget trendbrott. Att ökningen var kraftig under tidigare årtionden är inte så konstigt. Var och en som har pumpat ett cykeldäck vet att när däcket är tomt går det lätt att pumpa. Ju mer man pumpar desto jobbigare blir det att pumpa i ytterligare lite luft. När en liten andel av befolkningen hade bil gick det lätt att öka biltätheten. Nu har vi nått en nivå där det finns runt en bil per hushåll och då blir det förstås svårare att öka den ytterligare. Jag tänkte ge lite bättre siffror, men statistiken verkar inte riktigt pålitlig. Enligt Trafikkontorets Excelbok som Erik länkade till hade Storgöteborg 797.000 innevånare år 2000 men enligt kommunens nätplats var de 845.000.

Det här med nittiotalet sjönk visst inte heller in så jag får väl upprepa det. Man kan inte dra några generella slutsatser av vad som hände på 90-talet. Jag vet inte om du är så gammal så att du minns hur det var. Hösten 1992 tvingades regeringen ge upp försvaret av den fasta växelkursen och låta kronan flyta eller rättare sagt sjunka. Den sjönk som en sten. Det var då vår krona blev mindre värd än de danska och norska. Tidigare hade den varit mera värd. Detta gjorde givetvis att importvaror blev mycket dyrare. Valet 1994 återförde socialdemokraterna till makten och Göran Persson blev finansminister. Han satte då igång en hårdhänt sanering av statens finanser genom både utgiftsminskningar och skattehöjningar. Detta minskade förstås utrymmet för privat konsumtion. Mot slutet av årtiondet började politiken ge resultat och Sverige kom upp ur svackan. Därmed kunde den privata konsumtionen inkl. bilköp ta fart igen. Det statistiken över bilköp och biltäthet visar är inte att folk ändrade inställning till bilism på nittiotalet, bara att färre hade råd att ha bil.

[Erik Sandblom]

Biltätheten i Storgöteborg minskade från 1990 till 1995. Sedan steg den igen och jag skulle tro att den fortfarande stiger. Det sammanfaller med den ekonomiska aktivitetens utveckling och kan knappast anses tyda på något trendbrott i folks resvanor. T.ex. så visar antalet sysselsatta i Storgöteborg samma utveckling liksom antalet pendlare. De senare ökade dock så kraftigt mellan 1995 och 2000 att de var fler då än 1990.

Nej, från 1990 till 2000 minskade biltätheten i Storgöteborg från 398 till 393 bilar per tusen invånare, en minskning på en procent. Och det är faktiskt ett tendbrott. Under sjuttiotalet ökade biltätheten med 23%; under åttiotalet med 20%; och under nittiotalet -1%.

1990 398 bilar per tusen innevånare
1995 385 bilar per tusen innevånare
2000 393 bilar per tusen innevånare

Såvitt jag vet är 393 mer än 385.

Ja, men 398 är fler än 393. Alltså var det färre bilar per invånare vid utgången av nittiotalet än vid början av nittiotalet. Facit är att biltätheten minskade under nittiotalet.

2006 blev biltätheten enligt mina beräkningar 412. Jämfört med 1990 är ökningen blygsamma 4%. Kommunerna jag räknade med är följande: Göteborg, Partille, Öckerö, Mölndal, Alingsås, Lerum, Härryda, Ale, Stenungsund, Kungälv, Kungsbacka, Tjörn, Lilla Edet.

Men jämfört med 1995 var ökningen 7 %. Vi har inget trendbrott. Att ökningen var kraftig under tidigare årtionden är inte så konstigt. Var och en som har pumpat ett cykeldäck vet att när däcket är tomt går det lätt att pumpa. Ju mer man pumpar desto jobbigare blir det att pumpa i ytterligare lite luft. När en liten andel av befolkningen hade bil gick det lätt att öka biltätheten. Nu har vi nått en nivå där det finns runt en bil per hushåll och då blir det förstås svårare att öka den ytterligare.

Även en ökning på 7% är ett trendbrott när ökningen låg på 23% och 20% under sjuttio- och åttiotalet. Och ska man jämföra med sjuttio- och åttiotalet så måste ju jämförelsen bli med nittiotalet, då biltätheten sjönk en procent.

År 2000 låg biltätheten i hela landet på 450, medan i Storgöteborg endast 393. Alltså finns det en lägre efterfrågan på bilar i Storgöteborg än i övriga landet. Kollektivtrafiken spelar en stor roll för det. Att trendbrottet inträffade på nittiotalet handlar inte bara om konsumenternas köpkraft utan också om att Alingsåspendeln startade under åttiotalet och Kungsbackapendeln under tidiga nittiotalet. Dessa gjorde det möjligt för folk i förorten att arbeta i stan utan bil. Många hushåll kunde minska från två bilar till en. Vi ser nu också en generation tågpendlande ungdomar växa upp, dessa tar körkort senare än tidigare.

Det här med nittiotalet sjönk visst inte heller in så jag får väl upprepa det. Man kan inte dra några generella slutsatser av vad som hände på 90-talet. Jag vet inte om du är så gammal så att du minns hur det var. Hösten 1992 tvingades regeringen ge upp försvaret av den fasta växelkursen och låta kronan flyta eller rättare sagt sjunka.

Under nittiotalet ökade Sveriges BNP med 20%, vilket är samma ökning som EU-15 hade under nittiotalet.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Eko ... mns=,1,2,3,

Om jag har räknat rätt så har vi nu en biltäthet på 412 i Storgöteborg, vilket är en ökning på 5% sen 2000. Om ökningen håller i sig blir det en ökning på åtta procent 2000-2010. Även det är mer än en halvering av ökningstakten på sjuttio- och åttiotalet. Det räcker inte heller för att Storgöteborg anno 2010 ska komma upp i riksgenomsnittet från 2000.

Även om ekonomin kan ge kortsiktiga effekter på biltätheten så är det långsiktigt så att tät bebyggelse och bra kollektivtrafik påtagligt minskar efterfrågan på bilar, vilket ger utslag på biltätheten.

[Erik Sandblom]

Det är rätt intressant att se hur oerhört litet oljeprischocken 1973 hade på sakernas tillstånd.Har en del minnen av det som då gick under beteckningen "energikris". Detta var enormt mycket på tapeten. Det diskuterades, debatterades, pratades, pratades, pratades, pratades, . . . om "alternativ energi" och liknande.

Detta verkar dock inte ha haft någon större effekt på folks vardagsliv . . .

Det här är en mycket relevant iaktagelse för Haralds och min debatt. Anta att oljekrisen inte påverkade biltätheten. Varför skulle då den dåliga ekonomin i början av nittiotalet påverka den? Mitt svar på detta hypotetiska problem är att bilandet inte påverkas så mycket av externa faktorer, så länge bilisterna inte upplever att de har bra alternativ.

Det är detta som jag anser hände i Göteborg under nittiotalet. Dålig ekonomi kanske gav en knuff för folk att minska bilinnehavet, men det var en förbättrad kollektivtrafik i form av nyinrättade pendeltågslinjer som gjorde att många verkligen gjorde slag i saken och la delvis om sina resvanor.

Det vore intressant att se riksgenomsnittet för biltäthet 1990. Jag gissar att Göteborg låg närmare rikssnittet 1990, och att det därefter har sackat efter.

[Harald]

Även en ökning på 7% är ett trendbrott när ökningen låg på 23% och 20% under sjuttio- och åttiotalet.

Nej det är inget trendbrott eftersom biltätheten fortfarande ökar. Att ökningstakten avtar när marknaden blir mättad är väl inte så märkligt. Ett trendbrott vore det om biltätheten skulle minska varaktigt.

Även om ekonomin kan ge kortsiktiga effekter på biltätheten så är det långsiktigt så att tät bebyggelse och bra kollektivtrafik påtagligt minskar efterfrågan på bilar, vilket ger utslag på biltätheten.

Det är det väl ingen som har förnekat, men det var ju inte saken gällde. Du har kanske glömt hur tråden startade. Den startade med att du genom ett tendentiöst urval av två punkter ur en statistikserie försökte ge intryck av att bilförsäljningen i Sverige minskar, men förra året var den högre än den har varit något år sedan 1990 utom 1999 och 2001.

[daniel_s]

Okej, vad är det vi diskuterar och vad försöker vi komma fram till?

[Harald]

Okej, vad är det vi diskuterar och vad försöker vi komma fram till?

Att Erik Sandblom alltid har rätt oavsett vad saken gäller.

[daniel_s]

Okej, men då föreslår jag att vi för debatten vidare genom att besluta att förortsbor med bil inte ska tro att de är något!

[Harald]

Anta att oljekrisen inte påverkade biltätheten. Varför skulle då den dåliga ekonomin i början av nittiotalet påverka den? Mitt svar på detta hypotetiska problem är att bilandet inte påverkas så mycket av externa faktorer,

http://www.ss.se/forum/viewtopic.php?p= ... ht=#160528

[Mattias]

Jag vill komma med ett nationalekonomiskt perspektiv på debatten.

Bilåkande har en väldigt låg priselasticitet, dvs att stiger priset på bilar, drivmedel, försäkringar etc. kommer inte bilåkandet att påverkas nämnvärt. Det är på grund av detta som staten kan ta ut en rejäl skatt på drivmedlet, och gemene man konsumerar bensin i alla fall. Men däremot köper befolkningen ny bil mindre ofta när dess ekonomi är dålig.

Nybilsförsäljningen är en väldigt god aproximation för det allmänna konjunkturläget, och används flitigt inom ekonometrin. Det är när hushållens köpkraft är som bäst som de tar tillfället i akt att investera i en ny bil. Har man tillgång till statistik mer på mikro-nivå kan man se att det är betydligt större variationer i försäljningen på bilar i lyx-segmentet.

När man beräknar biltäthet i storstadsområden anser jag att det är en funktion av det allmänna ekonomiska läget men även utbudet av alternativ som kollektivtrafik. Nu kan jag inte se att det är en särskilt stor utbudsförändring av kollektivtrafik som har påverkat biltätheten i Göteborg på 90-talet, utan det var lågkonjunkturen som påverkade den.

En orsak till att nybilsförsäljningen påverkades mindre på 70-talet var att Sverige var ett betydligt rikare land relativt dess omgivning än på 90-talet om man ser till BNP/Capita.

[trafikbefäl]

Man kanske också ska beakta att det finns ett antal fordon som importeras till Sverige och därmed inte ingår i statistiken för nybilsförsäljning. Dessutom - jämför man mars 2006 med mars 2007 ökade antalet nyregistreringar med 9,3%.

Antalet nyregistrerade motorcyklar om man jämför med samma period ökade med 96,6%.

Källa SCB: http://www.scb.se/templates/pressinfo____198146.asp

Nybilsförsäljningen har nog minskat - men det har nog mer att göra med privatimport och att fler kör MC och moped!

[Harald]

Här är ett diagram som visar utvecklingen i hela riket, Storgöteborg, Göteborgs kommun och Göteborgs förorter. För de tre senare är uppgifterna för 1970-1995 från Trafikkontoret. Deras uppgifter för 2000 gick inte ihop så jag letade fram grunddata från SCB och SIKA och räknade fram riktiga siffror. Dessutom gjorde jag detsamma för år 2005 samt för hela riket alla år. Av befolkningssiffrorna kan man se att Trafikkontoret inte har med Lilla Edet och Alingsås, så därför tog inte heller med dem.



Av detta får var och en dra de slutsatser som bäst passar hans personliga önskemål. Min personliga slutsats är att spårvagnar är bättre på att locka folk från bilarna än pendeltåg.

Edit: Jag hade fått något fel i mina siffror. Nu har jag kontrollräknat igen och fått samma siffror som Erik. Det ser ut som om biltätheten i Storgöteborg sjunker mellan 2000 och 2006. När jag tittade lite närmare på sifforna såg jag att den ökar i alla kommuner utom Partille där den sjunker med 25 %. Det verkade lite märkligt så jag tittade lite närmare på det. Det visade sig att antalet bilar i Partille minskade med 4.748 mellan 2001 och 2002 och att antalet bilar ägda av en juridisk person minskade med 4.753. Det verkar som om ett företag med 4.750 bilar registrerade i Partille registrerade dessa någon annan stans. Tar man bort Partille ur jämförelsen, så blir biltätheten 403 år 2000 och 407 år 2006.