Synpunkter, förslag, ändringar?
E-post via knappen
Om litterering
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Om litterering
Gjorde snabbt en sammanställning: http://web.ss.se/vagnhallen/forklaring.asp#littera
Synpunkter, förslag, ändringar?
E-post via knappen
Synpunkter, förslag, ändringar?
E-post via knappen
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
Re: Om litterering
Kommentar=Givetvis. E-post=Skickas ävenbruse skrev:Gjorde snabbt en sammanställning: http://web.ss.se/vagnhallen/forklaring.asp#littera
Synpunkter, förslag, ändringar?
E-post via knappen
Men för att alla skall kunna se vad jag skickat till Bruse så tänker jag även lägga ut det hela här.
Göteborg är inte komplett.
Så här ser det egentligen ut:
M=Motorvagn
S=Släpvagn
B=Förbränningsmotorbuss
T=Trådbuss
Spårvagnar: Litteranummer 20-29
Förbränningsmotorbussar: 30-39
Trådbussar: 40-49
Med andra ord: S31 är alltså, åtminstone teoretiskt sett, en släpbuss !
Det är på grund av denna begränsning som det finns två vagntyper M21, den ena med nummerserie 204-209 och den andra med 200-279.
Denna nummerbegränsning hävdes under 1990-talet och därför finns även M30=Tatra T7B5 och M31 samt snart M32.
Som om det inte var nog....
GS första litterasystem från slutet på 40-talet som reviderades 1953 finns ytterligare information:
M: Motorvagn med truck (tvåaxlig)
Mb: Motorvagn med boggie
S: Släpvagn med truck eller länkaxel
Sb: Boggiesläpvagn
Ur detta litterasystem används idag Mb01 för stora långedragsvagnar för att undvika förväxling med M21 ledvagnar. Man skulle även kunna tänka sig att använda Mb05 för gävlevagnar/försöksvagnar M25 samt Mb02 för vagn 210. I vissa skrifter benämns M25 med Mb06, vilket den faktiskt var littererad som under hela 1958 innan litt 59 kom (det system som gäller nu)
Utöver detta finns ett "veteranlitterasystem" att användas paralellt med 53:an och 59:an, kallat IM-litt. IM står för "Industrimuseet" och täcker vagntyper som tillverkats före Mb01. Motorvagnar är littererade M, släpvagnar S och Hästspårvagn med H, följt av siffra i kronologisk i drifttagningsordning.
Till IM-litt finns dessutom ett antal tilläggsbokstäver:
AM5 117 är en Arpetsmotorvagn
På samma sätt används Lik för likspårvagn, P för paketvagn.
Det finnes ytterligare men jag minnes icke dessa just nu.
(De gäller dock enbart i IM-litt och ej i Litt 47, 53 eller 59)
Så lätt var det att sammanställa en korrekt böjelse i en tabell för Göteborgslittera....
Förslagsvis görs följande förenklade system:
Motorvagn: M
Boggimotorvagn: Mb (Med anmärkning: Ses ibland)
Släpvagn: S
Släpboggivagn:Sb (Med anmärkning: Ses ibland)
Hästspårvagn: H
Förbränningsmotorbuss: B
Trådbuss: T
/Tony
Med reservation för tyckfel.
Buss! ("simple is more")TonyM skrev:bruse skrev:Förbränningsmotorbuss, tycker du verkligen det ska vara med?Vad jobbi du eTonyM skrev:Varför inte?
TonyM skrev:Och med vilket annat ord sammanfattar du Diesel- Gas- och Bensinbuss?
/Tony
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
-
Stefan Isaksson
- Inlägg: 591
- Blev medlem: måndag 02 september 2002 15:26
- Ort: Uppsala
Bra initiativ, men jag tycker att du kanske säger antingen för mycket eller för lite:
Malmö och Helsingborg använde ju bokstäverna för att särkilja olika typer av motorvagnar alltså ett littreringssystem som påminner om loklitrering på SJ, medan bokstaven i andra städer talar om vilken typ av fordon det är frågan om följt av ett löpnummer.
Det här vet du och jag, men de som behöver litterasystemen förklarade för sig vet det inte - och tyvärr framgår det inte direkt av uppställningen.
Därav min kritik, den är lite för detaljerad för att vara översiktlig, men inte tillräckligt detaljerad för att ge en klar bild av hur litterorna såg ut.
Dessutom kan det vara idé att lägga in detaljer som även "vi" inte alltid kan, som till exempel principerna för numren efter huvudlitterat (löpnummer eller som i Norrköpings fall årsmodell).
GS litteror, som jag ansåg var det överlägset mest komplicerade (innan jag läst Tonys inlägg och insett att det var mycket värre än så...), tycker jag förtjänar en mer omfattande utredning (eller kanske bättre: länkar till de olika städernas littreringar i detalj).
Vid närmare eftertanke föreslår jag att du behåller tabellen, men att den borde kompletteras med länkar till mer detaljerade beskrivningar för respektive stad.
På tal om mer detaljer: SNS littreringssystem (antagligen tillika SSB:s), som SS tog över fortsatte fram till, tror jag, bokstaven H. Tyvärr var det ett antal år sedan jag tittade igenom en mer komplett lista, men jag vill minnas att
D var godsvagn (öppen med lämmar)
E var lok (sedan kommer jag inte ihåg mer)
och i ett senare skede fanns litterorna
G för trådbussläp
J för motorbussläp
och det kan ju ha sitt intresse, även om den inte platsar i en översikt.
Däremot tycker jag att det bör publiceras någonstans, fullständiga litteraserien är knappast allmänt känd.
Sedan, varför inte poängtera lite godis, som att Stockholms löpnummerserie för spårvagnar är nästan helt obruten (det är ju bara A4, A5, B4, B5, B11, B12 och B13 som är dubbelanvända litteror), och att Djurgårdslinjen och SL som en ren självklarhet tillsammans fortsätter SS gamla serie "som om ingenting hade hänt". (Till skillnad då från bussarna som är långt inne på andra varvet - om inte tredje; jag har inte hängt med.)
Oj, det här var långt och lite smågnälligt, så jag åter framhålla:
Bra initiativ.
SI
Malmö och Helsingborg använde ju bokstäverna för att särkilja olika typer av motorvagnar alltså ett littreringssystem som påminner om loklitrering på SJ, medan bokstaven i andra städer talar om vilken typ av fordon det är frågan om följt av ett löpnummer.
Det här vet du och jag, men de som behöver litterasystemen förklarade för sig vet det inte - och tyvärr framgår det inte direkt av uppställningen.
Därav min kritik, den är lite för detaljerad för att vara översiktlig, men inte tillräckligt detaljerad för att ge en klar bild av hur litterorna såg ut.
Dessutom kan det vara idé att lägga in detaljer som även "vi" inte alltid kan, som till exempel principerna för numren efter huvudlitterat (löpnummer eller som i Norrköpings fall årsmodell).
GS litteror, som jag ansåg var det överlägset mest komplicerade (innan jag läst Tonys inlägg och insett att det var mycket värre än så...), tycker jag förtjänar en mer omfattande utredning (eller kanske bättre: länkar till de olika städernas littreringar i detalj).
Vid närmare eftertanke föreslår jag att du behåller tabellen, men att den borde kompletteras med länkar till mer detaljerade beskrivningar för respektive stad.
På tal om mer detaljer: SNS littreringssystem (antagligen tillika SSB:s), som SS tog över fortsatte fram till, tror jag, bokstaven H. Tyvärr var det ett antal år sedan jag tittade igenom en mer komplett lista, men jag vill minnas att
D var godsvagn (öppen med lämmar)
E var lok (sedan kommer jag inte ihåg mer)
och i ett senare skede fanns litterorna
G för trådbussläp
J för motorbussläp
och det kan ju ha sitt intresse, även om den inte platsar i en översikt.
Däremot tycker jag att det bör publiceras någonstans, fullständiga litteraserien är knappast allmänt känd.
Sedan, varför inte poängtera lite godis, som att Stockholms löpnummerserie för spårvagnar är nästan helt obruten (det är ju bara A4, A5, B4, B5, B11, B12 och B13 som är dubbelanvända litteror), och att Djurgårdslinjen och SL som en ren självklarhet tillsammans fortsätter SS gamla serie "som om ingenting hade hänt". (Till skillnad då från bussarna som är långt inne på andra varvet - om inte tredje; jag har inte hängt med.)
Oj, det här var långt och lite smågnälligt, så jag åter framhålla:
Bra initiativ.
SI
Min tanke med det hela var att göra en kort och enkel beskrivning av det hela. Vill alltså inte krångla till det i onödan!
Visst kan nån gärna skriva en lång lång artikel om det. Nån sa jag, inte jag alltså. Den kan vi sedan publicera under exempelvis Arkivet, med länk från Vagnhallen.
Så vad väntar ni på????
Tillägg: en list för littera finns för Stockholm i Stockholmstyper:
http://web.ss.se/typer/forklaring.asp
Visst kan nån gärna skriva en lång lång artikel om det. Nån sa jag, inte jag alltså. Den kan vi sedan publicera under exempelvis Arkivet, med länk från Vagnhallen.
Så vad väntar ni på????
Tillägg: en list för littera finns för Stockholm i Stockholmstyper:
http://web.ss.se/typer/forklaring.asp
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
Jodå Stefan - det är en del att bita i. Jag antar nästan att Bruse hade förväntat sig min utläggning eftersom vi har diskuterat det här förr.Stefan Isaksson skrev:GS litteror, som jag ansåg var det överlägset mest komplicerade (innan jag läst Tonys inlägg och insett att det var mycket värre än så...), tycker jag förtjänar en mer omfattande utredning (eller kanske bättre: länkar till de olika städernas littreringar i detalj).
Dock: Hade Grönköping eget spårvägslittera så hade det dock utan tvekan varit värre....
Det hela hänger ihop med att man från början inte hade något system. Detta kom alltså till först under senare hälften av 40-talet.
Därför finnes intet entydigt system utan man förlitar sig på inte mindre än 3 olika system - på grund av dubbellittereringen med M21.
De två stora och viktiga systemen är otvivelsaktigt 1959 års littera det vill säga det som är det nu gällande samt IM-litt som används för att kategorisera tvåaxlig materiel samt hästspårvagnar och försöksvagnar. Allt annat är kuriosa, men därmed inte mindre intressant.
Jag har länge haft som mål att sätta ihop en "Göteborgstyper" likt den "Stockholmstyper" som redan finns och under den täckmanteln även göra en Beskrivning av hur littera är och var uppbyggt. Dock är jag nybliven husägare - vilket stjäl timmar från den typen av verksamhet.
Ämnar dock förhandla med Herr Persson nästa gång jag träffar honon.
By the way - läste i NyTeknik nu på morgonen. Även gas och etanolbussarna är att betrakta som dieselmotorbussar, bensinbussar är därmed ottomotorbussar. Det är nämligen som så att det är Rudolf Diesel som konstruerat dieselmotorn, till denna använde han en olja som sedermera fick namn efter motorn - dvs dieselmotorolja och eftersom det är samma motor som används i etanol- och gasbussfallen är alltså även dessa dieselbussar. Så för att krångla till det med "förbränningsmotorbussen" ovan så har vi då alltså diesel- och ottobussar, därtill lägges dock brasklappen att "Mitt Wankelmod säger mig att det då säkerligen finns städer med andra typer av motorer i sina bussar"
Å andra sidan, så vitt jag vet så är bensinbussar inte det vanligaste - även om vi i Göteborg hade Dieselbussar på 20 och 30-talen samt, kanske desvärre även under 90-talet i form av Ontariobussar. Därför föreslås i så fall att vi kort och gott sammanfattar bussidan med Dieselbussar och Trådbussar.
/Tony
Med reservation för tyckfel.
Jag börjar anamma detta ingliska utrycket mer och mer: "simple is more", alltså "enkelt är mer" (eller hur det nu ska heta...).TonyM skrev: Jag har länge haft som mål att sätta ihop en "Göteborgstyper" likt den "Stockholmstyper" som redan finns och under den täckmanteln även göra en Beskrivning av hur littera är och var uppbyggt. Dock är jag nybliven husägare - vilket stjäl timmar från den typen av verksamhet.
Ämnar dock förhandla med Herr Persson nästa gång jag träffar honon.
/Tony
Stockholmstyper är idag bara nåra webbsidor med annat färgval å logga, men hämtar sina uppgifter från samma databas som Vagnhallen. Jag fann ingen anledning att både sitta å uppdatera en databas och mer än 40 webbsidor, då de var statiska. Jag har fått kritik för det, men licksom Tony å alla andra, har dygnet bara 24 timmar och jag sover av dem 8, arbetar 8, transporterar kroppen 2... så vad blir kvar?
Nå, det som skiljer Stockholmstyper från Vagnhallen, är väl de små introduktionerna för varje bolag. Självklart kan nåt liknande göras för Göteborg.
Förhandlingar uderlättas alltid av mutor, om de är av rätt kaliber.
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark