"Offrar ni tåget, SL?"
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Kategoriregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
Diskussioner om spårvägar, tunnelbanor, lokalbanor och förortsjärnväg med reguljär lokaltrafik. Ej fjärrtrafik på järnväg odyl. Allmänna forumregler
"Offrar ni tåget, SL?"
I veckans nummer av Östermalmsnytt frågar man sig hur nödportarna mellan Gamla Stan och T-centralen skall användas.
Sidan 20 i denna PDF! (11 MB)
Sidan 20 i denna PDF! (11 MB)
-
- Inlägg: 2076
- Blev medlem: tisdag 03 augusti 2004 19:32
Skulle aldrig hända, för portarna måste manövreras på plats och i nerfällt läge så får tågen stoppsignal....
Dessutom flera faktafel i artikeln:
Det finns inga portar i Gamla Stans nordligaste ände, bara vid T-Centralens sydligatse ände...
– Tunneln går genom vattnet
och portarna finns.
De byggdes under andra världskriget om tunneln skulle bombas.
Tunneln byggdes faktiskt efter andra världskriget...
Jag älskar dessa myter...
Dessutom flera faktafel i artikeln:
Det finns inga portar i Gamla Stans nordligaste ände, bara vid T-Centralens sydligatse ände...

– Tunneln går genom vattnet
och portarna finns.
De byggdes under andra världskriget om tunneln skulle bombas.
Tunneln byggdes faktiskt efter andra världskriget...

Jag älskar dessa myter...

Det fanns ju faktiskt ett uttalande av någon från SL. Så fakta kunde ju lätt kollas. Å andra sidan så påstår SL-representanten (enligt skribenten) att portana byggdes under 2:a värdskriget, vilket torde vara fel! (För då fanns väl inte tunneln, precis som Byggare Bob påpekat)VeVen skrev:Den som skrev artikeln har uppenbart tillämpat journalistens gyllene regel:
Kolla aldrig en bra grej, för då kanske den spricker!
I just detta fall hade en faktakoll sabbat artikeln alldeles.
konstaterar VeVeN
Nu blir man ju riktigt mörkrädd, och där åker man förbi varje dag. Trodde minsan att tunneln gick under marken...
På tal om tunnlar, hörde några prata om tunneln mellan Hornstull och Liljeholmen tydligen låg i någon eventuell riskzon för att eventuellt kunna spricka och vattenfyllas. Någon sanning som ligger i detta?

På tal om tunnlar, hörde några prata om tunneln mellan Hornstull och Liljeholmen tydligen låg i någon eventuell riskzon för att eventuellt kunna spricka och vattenfyllas. Någon sanning som ligger i detta?
Vet bara att den sistnämda tunneln har vatten på alla fyra sidorna. Den står alltså på pelare en bit upp från sjöbottnen! Vilket djup vet jag inte, men förhoppningsvist så finns det inga fartyg i Mälaren som har kölen lika djupt?Igthorn skrev:Nu blir man ju riktigt mörkrädd, och där åker man förbi varje dag. Trodde minsan att tunneln gick under marken...![]()
På tal om tunnlar, hörde några prata om tunneln mellan Hornstull och Liljeholmen tydligen låg i någon eventuell riskzon för att eventuellt kunna spricka och vattenfyllas. Någon sanning som ligger i detta?
En olyka här liknande Lodbroksolyckan eller Tjörnbroolyckan här vore inte kul! Tål tunneln ett släpande ankare eller en draggning?
Finns risk med allt här i livet. Bäst att stanna i sängen... nej förresten, du kan bli strypt av täcktet.Igthorn skrev:Nu blir man ju riktigt mörkrädd, och där åker man förbi varje dag. Trodde minsan att tunneln gick under marken...![]()
På tal om tunnlar, hörde några prata om tunneln mellan Hornstull och Liljeholmen tydligen låg i någon eventuell riskzon för att eventuellt kunna spricka och vattenfyllas. Någon sanning som ligger i detta?
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
Allmänt så finns ju detaljerade fakta om hur dessa sträckor är konstruerade i exempelvis boken Stockholms Tunnelbanor 1975 (utgiven av landstinget, finns nog på bibliotek).
Om Liljeholmens undervattensbro framgår att den inte står på pelare. Det är en komplett sänktunnel i betong om 123 m längd, tillverkad på Beckholmen som sänktes på plats. Den är (var) helt fribärande på en längd av 50 m. Den är beräknad bl.a. för att tåla att ett 1500 tons sjunkande fartyg landar på den. F.ö. lades även vatten- och gas ledningar invid tunneln under dess påseglingsskydd. Farledsdjupet är 6,9 m ovanpå tunneln.
HW
--------------------
Det är roligare att söka fakta än att bygga myter.
Om Liljeholmens undervattensbro framgår att den inte står på pelare. Det är en komplett sänktunnel i betong om 123 m längd, tillverkad på Beckholmen som sänktes på plats. Den är (var) helt fribärande på en längd av 50 m. Den är beräknad bl.a. för att tåla att ett 1500 tons sjunkande fartyg landar på den. F.ö. lades även vatten- och gas ledningar invid tunneln under dess påseglingsskydd. Farledsdjupet är 6,9 m ovanpå tunneln.
HW
--------------------
Det är roligare att söka fakta än att bygga myter.
Jo, visst är det bra att söka fakta! Tar nu fram både boken Stockholms Tunnelbanor 1975 och den något äldre Stockholms Tunnelbanor 1964 En tekninsk beskrivning Textavsnittet om liljeholmstunneln innehåller i stort sett samma fakta. Tunneln är fribärande på 50 m för att överbrygga den djupaste delen av viken. I övrigt sänktes tunneln ner och placerades på i förväg iordningställda stöd.Hans Wicklund skrev:Allmänt så finns ju detaljerade fakta om hur dessa sträckor är konstruerade i exempelvis boken Stockholms Tunnelbanor 1975 (utgiven av landstinget, finns nog på bibliotek).
Om Liljeholmens undervattensbro framgår att den inte står på pelare. Det är en komplett sänktunnel i betong om 123 m längd, tillverkad på Beckholmen som sänktes på plats. Den är (var) helt fribärande på en längd av 50 m. Den är beräknad bl.a. för att tåla att ett 1500 tons sjunkande fartyg landar på den. F.ö. lades även vatten- och gas ledningar invid tunneln under dess påseglingsskydd. Farledsdjupet är 6,9 m ovanpå tunneln.
HW
--------------------
Det är roligare att söka fakta än att bygga myter.
Man kan ju fundera på hur länge alla betongkonstruktioner för T-banan håller. Förhoppningsvis har man koll på konstruktionernas skick och underhåller och förstärker när så är lämpligt. Men titta på Slussenkonstruktionen! Den håller ju på att rasa ihop nu efter ca 75 år. Tänk t.ex. om sträckan Gamla Stan - T-centralen måste stängas under en längre period, säg ett år, för renovering någon gång runt år 2025

Det blir långa ersättningsspårvagnståg på tvärbanan eller snarast ett framtida innerstadspårvägsnät då...LÅ1 skrev:Jo, visst är det bra att söka fakta! Tar nu fram både boken Stockholms Tunnelbanor 1975 och den något äldre Stockholms Tunnelbanor 1964 En tekninsk beskrivning Textavsnittet om liljeholmstunneln innehåller i stort sett samma fakta. Tunneln är fribärande på 50 m för att överbrygga den djupaste delen av viken. I övrigt sänktes tunneln ner och placerades på i förväg iordningställda stöd.Hans Wicklund skrev:Allmänt så finns ju detaljerade fakta om hur dessa sträckor är konstruerade i exempelvis boken Stockholms Tunnelbanor 1975 (utgiven av landstinget, finns nog på bibliotek).
Om Liljeholmens undervattensbro framgår att den inte står på pelare. Det är en komplett sänktunnel i betong om 123 m längd, tillverkad på Beckholmen som sänktes på plats. Den är (var) helt fribärande på en längd av 50 m. Den är beräknad bl.a. för att tåla att ett 1500 tons sjunkande fartyg landar på den. F.ö. lades även vatten- och gas ledningar invid tunneln under dess påseglingsskydd. Farledsdjupet är 6,9 m ovanpå tunneln.
HW
--------------------
Det är roligare att söka fakta än att bygga myter.
Man kan ju fundera på hur länge alla betongkonstruktioner för T-banan håller. Förhoppningsvis har man koll på konstruktionernas skick och underhåller och förstärker när så är lämpligt. Men titta på Slussenkonstruktionen! Den håller ju på att rasa ihop nu efter ca 75 år. Tänk t.ex. om sträckan Gamla Stan - T-centralen måste stängas under en längre period, säg ett år, för renovering någon gång runt år 2025