VeVen skrev:För kortare resor är spår i gatunivå fördelaktigare, då hållplatsen är närnare att ta sig till.
Är resan längre blir vinsten av att slippa blanda sig med andra trafikslag betydande. Skillnaden i genomsnittshastighet blir avsevärd, tillräckligt för att kompensera nackdelen av extra rulltrappor.
Det är sant.
Personligen tycker jag Stockholms tunnelbana är lite för långsam -- enligt uppgift på detta forum är snittfarten 30, 35 och 40 km/h på de tre linjerna, varav den snabbaste är den med de längsta rulltrapporna. Det hade varit bättre att behålla spårvägarna och glesa ut stationerna på tunnelbanan så att snittfarten där blev mer i stil med 40, 45 och 50 km/h.
På cykel kan man hålla en snittfart på 20 km/h dörr till dörr om man slipper mycket trafikljus och backar. Eftersom spårvagnar har prioritet vid ljusen, och klarar backar med glans, så går det utmärkt att kombinera fällbar cykel med utvalda spårvagnsavsnitt. Då kan man behålla snittfarten på 20 km/h.
I min erfarenhet är det så snabbt att inte ens pendeltåg konkurrerar på korta avstånd. Jag måste åka minst två hållplatser med pendeln för att det ska skilja mer än fem minuter totalt, även om jag passar in tågets tidtabell. Pendeltåg stannar vanligen var fjärde kilometer, ett avstånd som tar 15 minuter med cykel. Tåget tar bara fyra minuter, men sen är det det där med rulltrappor.
För att komma tillbaka till ämnet så tror jag att lite bättre stationslägen för pendeltåg i Göteborg skulle funka fint ihop med spårvägarna. Fyrans linje har nio hållplatser på samma sträcka som pendeltåget har en, Mölndal-Liseberg.
Ifall någon har missat det, så tror jag cykeln står inför en renässans som transportmedel i stan.
