"Tema Trådbuss"!

[RR]

Hallå alla med Trådbuss i blick!

Nu chansar jag på att öppna en ny rubrik för ett tema i Forum, som jag vill kalla "Tema Trådbuss"! Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag numera hur försummad trådbussen egentligen är och desto mer nyvaknad trådbussentusiast blir jag! Trådbussen har ju, eller borde ju egentligen ha, en fantastisk potential med dagens teknik. Varför tar man inte den tillvara på ett bättre sätt? Eller känner vi kanske bara inte till vad som egentligen redan pågår?

I Forum har tråden om Essingeolyckan växlat in på ett annat spår än ursprungsämnet (vilket tyder på ett spirande trådbussintresse bland sakkunskapen), så det kan också därför vara läge för ett nytt och mera brett tema om trådbussar i allmänhet och deras teknik i synnerhet!

Jag hoppas nu att några kunniga och s k "säkra kort" i Forum skall hitta detta tema och hoppa in med synpunkter, information och idéer! Eric Collin har t ex "anmält sig" som ett sådant kort i Essingetråden och P-G A med sina nyare erfarenheter från Landskrona borde bland många bli en av dem, som vi gärna ser här. Säkert har några kunniga också tips om intressanta länkar världen över, där man kan hitta fakta om trådbussar, deras teknik och pågående utveckling samt om aktuella planer.

Glöm inte i sammanhanget, att det är lika intressant att diskutera trådbussens infrateknik och de totala ekonomiaspekterna som att diskutera själva bussen, det är ju en helhetsbild jag är ute efter!

Jag har just nu ingen idé om en struktur för debatten, men den får väl med tiden finna sin form av sig själv s a s.

* Vi kan väl börja med att kolla av hur många trådbussystem som finns i världen i dag och var de finns. För ordningens skull kanske vi också skall finna ut hur många system som funnits totalt och av vilken anledning ett antal system försvunnit. Vem kan detta? Berätta i så fall!

* Sedan hoppas jag att det finns personer som kan berätta om intressanta utvecklingsplaner på några av dessa platser i världen. Att trådbussen som fordonstyp är på väg att dö ut vägrar jag nämligen att tro. Motsatsen gäller säkert snarare! Vem känner till sådant? Berätta!

* Finns det några helt nyetablerade anläggningar, som kan beskrivas och där någon kan informera om varför valet just där blev trådbuss?

* Vad skiljer dagens trådbussteknik ifrån den gamla gängse? Hur är en modern trådbuss byggd idag? Vad finns i pipeline på utvecklingssidan?

* Vilka kan, i all avseenden, seriöst anses vara fördelar och nackdelar hos trådbussar i jämförelse med förbränningsmotorbussar och spårvagnar?

* Finns det organisationer/sammanslutningar som jobbar med trådbussar, både med historiskt perspektiv och med promotionavsikt?

Allteftersom den (förhoppningsvis) kommande debatten kommer igång, så kommer jag för egen del också att komma med synpunkter och idéer. Men andra får inleda, jag vill i nuläget hellre vara moderator än pådrivare!

Er förhoppningsfulle Ruggige Ragge
/Ge trådbussen en ny chans!

[Ragnar Domstad]

Hej Ruggige Ragge. Du ville börja med antalet trådbussystem i världen. Den internationella lokaltrafikföreningen UITP bildade 1961 en busskommitté som numera kallas Bus Division. För något år sedan tyckte man det var dags att bilda en arbetsgrupp för trådbuss, Trolleybus Working Group I ett UITP dokument, se http://www.uitp.com/eupolicy/positions/ ... tes-en.pdf står det på sid 6 att det lär finnas 350-400 trådbussystem i världen samt att 60 därav finns i det förstorade EU (EU med 25 länder). Väldigt mycket av det Ragge är ute efter står i http://www.trolleymotion.com/common/fil ... risbus.pdf Det verkar vara ett föredrag som hölls i Salzburg i april 2006, och det är därför mycket aktuella data.

Det finns en internationell aktionsgrupp kallad Trolley Motion. Se http://www.trolleymotion.com/

Hälsningar från Ragnar

[spårsnoken]

Några exempel på nystartade system och system som fått 'go-ahead' är:

1. Rom
2. Bologna
3. Landskrona (får väl också nämnas i det här sammanhanget)
4. Barquisimeto, Venezuela
5. Mysore, Indien.

Vidare kan nämnas beslutet om att investera i en rysk-etiopisk fabrik för trådbussar i Etiopien (som avser att leverera trådbussar till flertalet av de projekt som diskuteras i Etiopien).

Miljöfrågan är väl i regel det dominerande argumentet varför man väljer just trådbuss. Det är väl ingenstans man tror att trådbussen blir billigare i drift än dieselbussen, utan möjligen just i Etiopien där man har gott om vattenkraft och vill komma ifrån beroendet av utländsk olja.

Mer kan man liksom Ragnar Domstad säger läsa på http://www.trolleymotion.com, som har en alldeles utmärkt nyhetsavdelning på tyska; i den engelskspråkiga versionen förekommer ibland rätt mycket felskrivningar så därför rekommenderas den tyskspråkiga versionen.

mvh/spårsnoken

[Claes Thure Moberg]

Jag har inte några större kunskaper om trådbussar. MEN - ett långt yrkesliv som har fört mig till en mängd platser världen runt har också givit mig den insikten att trådbussar förekommer på MASSOR av platser världen runt. Och det är inte bara gamla museiklenoder som åker runt - tvärtom, det finns mängder av system och bussar som producerats i "modern" tid.

[Stefan_Brännström]

Jag är inte gammal nog för att ha upplevt trådbussen som gick via Stigberget i Göteborg, men någon annan kanske kan ge en fullständig beskrivning av hur den linjen gick och varför den lades ner, och även vilka år den fanns i Göteborgstrafiken?

[Johan Eriksson]

x

[Ragnar Domstad]

I internetlexikonet Wikipedia står det lite om trådbussar och även om trafikeringen i Göteborg. Se http://sv.wikipedia.org/wiki/Tr%C3%A5dbuss Själv gick jag i Majornas läroverk och kommer ihåg trådbussarna när de passerade Karl Johans torg. Jag jobbade i den byggnadsfirman som byggde för HSB vid Kabelgatan/Blåsutgatan där trådbussen gick, och vad jag kommer ihåg var det kostnaderna för omläggning till högertrafik som gjorde att linjen lades ner. Det var ingen idé att lägga ut massa pengar på att flytta dörrarna till högersidan på så gamla bussar som gick där. Att köpa nya var för dyrt. Jämför resonemang i städer där spårvägstrafiken lades ner. Nog hade man kunnat ordna upphängning av luftledningen om linjen skulle vara kvar, men då hade man inte kunnat bygga som man nu gjort. Som framgår av informationen i Wikipedia väntade man inte till högertrafikomläggningen 1967 utan lade ner linjen då man önskade bygga ut området med bostäder.

Jag var med på ett möte mellan byggnadsfirman och representant för GS inne hos polisen på Köpmansgatan. Anledningen var att byggtransporter alltför ofta hindrade trådbussarna strax före nedläggningen. Något år sedan jobbade jag på GS planeringsavdelning tillsammans med den som jag träffade vid mötet hos polisen! Bland de första arbetsuppgifterna var ombyggnader inför högertrafikomläggningen.

[Ragnar Domstad]

Kommer ihåg en elfordonskonferens i Västerås. Tror det var 1991. Då sa moderatorn som slutord ungefär så här. "För ett år sedan hade vi en liknande konferens och då var det en stad (tror det var Linköping-min anmärkning) som nästan var beredd att ta beslut och flera andra kommuner var intresserade. Nu när en utredning har visat att en gasbuss är nästan lika miljövänlig som en trådbuss till en mycket lägre kostnad är det inte längre någon som är intresserad". Ja, det dröjde ju ända till linjen i Landskrona innan det blev någon trådbuss i Sverige. Ett halvår efter öppnandet besökte jag Landskrona tillsammans med en engelsk kollega som ville skriva om den linjen för en engelsk facktidning. Han menade att något sådant som att anlägga en trådbusslinje med det trafikunderlaget och de förhållandena skulle aldrig kunna ske i United Kingdom.

[Mikko Laaksonen]

I nuläget, trådbussen ser ut som en av framtidens kollektivtrafikfordon.

Jag motiverar detta med:
- Enligt uppgifter är energiförbrukning endast 40-50% av en vanlig förbränningsmotorbuss.
- Trådbussar är tysta och bekväma jämfört med dieselbuss
- Trådbussar har lägre bränsle- och underhållskostnad.
- Trådbussar har längre livslängd.
- Trådbuss är en pålitlig teknologi

Trådbussens nackdelar är samma kapacitet som med dieselbuss och investering i tråden. Detta begränsar trådbussen till "stomlinjer" på vilka trafikunderlag inte är för stor för kapaciteten för ledbuss eller dubbelledbuss.

Nära oss, trådbussen håller på att utvecklas i alla städer i Baltiska länder som har dom.

I Bustrip - projektens (http://www.bustrip-project.net) städer är trådbussen en stomtrafikform i Gdynia, Kaunas och Vilnius. I Gdynia och Kaunas håller trådbussen att utvecklas till en "stombussliknande" trafikform. I Vilnius ska det byggas spårväg, men trådbuss ska bibehållas, och de första spårvägslinjer trafikerar mest i riktningar som inte har trådbusslinjer.

I både Riga och Tallinn har man skaffat nya trådbussar och planerar att köpa in fler. I Riga ska man anknyta den mindre "västra" delnätet med den större "östra" delnätet med en ny förbindelse i centrum. Både i Riga och i Tallinn har man planer att ersätta de tyngsta trådbussstråken (till Mustamäe i T och till Plavnieki i R) i framtiden med spårvagn.

I Solingen i Ruhrområdet håller trådbussen utvecklas som stomtrafikform.

Den mest imponerande trådbusstaden som jag har besökt är Salzburg i Österrike. Dom har åtta trådbusslinjer med tiominutstrafik samt en "lätt järnväg" i interurban-stil ut till landsbygden. I själva staden är det 150 000 invånare och i hela tätorten 210 000. I Salzburg motiverar man trådbuss i tillägg med ovan nämnda argument med att då man bygger nya trådbussträckor, så täcks investeringar helt med minskade driftkostader och ökade biljettintäkter.

Som en värdering av möjligheter i Sverige och Finland.

Trådbussen har inte tillräckligt med kapacitet för de tyngsta regionella sträckor i Åbo, Tammerfors och Malmö. Där är det motiverat att bygga spårväg. Spårväg är också mer motiverad där man har möjligheter att kombinera lokaltåg och spårvagn som duospårväg, och givetvis alltid som man redan har ett etablerat system.

Däremot, det finns flera medelstora städer med ca 100 - 150 000 invånare i tätorten. I dessa städer kapacitetsbehoven inte överstiger kapaciteten för ledbuss och egna körfält behövs endast i centrum. Särskilt bra anpassade för trådbuss skulle vara Jyväskylä och Kuopio i Finland och t.ex. Örebro i Sverige.

[Johan Eriksson]

x

[scotland_dan]

Mycket av fördelarna ovan handlar om hur produkten är nischad
dvs om man vill lägga mer pengar på en bus så kan man öka upp livsläng och komfort också.

Vad jga är intresserad av är möjligheterna som kanske kommer att erbjudas
i en inte alltför(?) avlägsen framtid mha hybridlösningar,nya energilagringstekniker (läs batteri....förmodligen) samt möjligen bränsleceller.

Förhoppningsvis så kan en del av detta samt "rapid bus" eller fejk spårvagnar skapa en motkraft till det normala krafterna som konstant strävar efter att ställa j-vägs krav på spårvagnar och därigenom konstant skapa en kraftig prispress uppåt.

Men liksom kärnkraften, om man inte tillåts att ta mellansteg i utveckligen så kommer utvecklingen att gå väldigt långsamt.

Dan

[daniel_s]

Instämmer i detta, och upprepar: en trådbuss är miljövänligare än en vanlig buss men har f ö inga andra fördelar i trafiken jämfört med en vanlig buss!

Nja, visst finns det några, den går snabbare i uppförsbackar t ex. (En stad som Södertälje är idealisk för trådbussar!)

[Verspieder]

Hur besiktigas trådbussar? Man kan ju inte direkt bränna iväg till bilprovningen i utakanten av stan, eller i grannstan.

Och vem kör trådbussarna i Landskrona idag? Har man inte bytt operatör en gång efter starten?

[daniel_s]

Hur besiktigas trådbussar? Man kan ju inte direkt bränna iväg till bilprovningen i utakanten av stan, eller i grannstan.

Tja, hur besiktigas bilarna på Möja? Jo, bilprovningen åker dit en gång om året (kanske flera?) och river av allihop; misstänker att motsvarande görs i Landskrona.

[aps]

Och vem kör trådbussarna i Landskrona idag? Har man inte bytt operatör en gång efter starten?

Sen i somras är det Swebus som kör.
Orusttrafiken>Arriva>Swebus

[Johan Eriksson]

x

[Verspieder]

Hur besiktigas trådbussar? Man kan ju inte direkt bränna iväg till bilprovningen i utakanten av stan, eller i grannstan.

Tja, hur besiktigas bilarna på Möja? Jo, bilprovningen åker dit en gång om året (kanske flera?) och river av allihop; misstänker att motsvarande görs i Landskrona.

Bra fråga. Jag vet dock inte ens vart Möja ligger
Det får jag ta och lära mig!

I övrigt tackar jag för svaret

[LÅ1]

Hur besiktigas trådbussar? Man kan ju inte direkt bränna iväg till bilprovningen i utakanten av stan, eller i grannstan.

Tja, hur besiktigas bilarna på Möja? Jo, bilprovningen åker dit en gång om året (kanske flera?) och river av allihop; misstänker att motsvarande görs i Landskrona.

Bra fråga. Jag vet dock inte ens vart Möja ligger
Det får jag ta och lära mig!

I övrigt tackar jag för svaret

Möja är en ö i Stockholms skärgård! Det är i stort sett allt jag vet om den. En alvarlig kunskapsbrist hos mej! (Bör åtgärdas när utflyktsväder infinner sej om så där ett halvår!)

Hittade dock en länk!


Men det måste väl vara minst fyra årliga besök, så att man får möjlighet att besiktiga under rätt period beroende på slutsiffra? Eller tre gånger räcker kanske! Man har väl totalt fem månader på sej, men de två sistare är det förhöjd avgift? Eller är det (ur-)gamla regler?

[Johan Eriksson]

x

[Verspieder]

Och vem kör trådbussarna i Landskrona idag? Har man inte bytt operatör en gång efter starten?

Sen i somras är det Swebus som kör.
Orusttrafiken>Arriva>Swebus

Varför så många byten på så kort tid?