x

[Johan Eriksson]

x

[Mattias]

Efter att ha studerat kartorna i detta nya toppen alster från Trafik-Nostalgiska förlaget blir jag inte klok på några saker:

-Fanns det inga fler mötesspår i det väst-östliga stråket Drottninggatan - Vaksalgatan förutom det vid Stpra torget? Ingenting i den stora slingan i Almtuna eller på vägen dit?

-Varför flyttades sedemera busstrafiken från Kungsängsgatan/Svartbäcksvägen till Kungsgatan? Är den sistnämnda bredare? Vet att det blev för trångt på Stora torget med korsande trafik men är det inte lika trångt i Drottninggatan?

-Återkommande är gatorna i centrala Uppsala är smala, men visst har det breddats här och där? Är tex Bäverns gränd för smal dvs har bara 2 körfält totalt idag? Var längs de centrala spårvägsgatorna har gatorna ev breddats?

I boken uttalar sig dåvarande spårvägsdirektören 1947 om läget som klar bussförespråkare men i en utredning citeras möjligheterna till fortsatt och upprustat spårvägstrafik. Detta skulle innebära ny vagnhall, 15 nya motorvagnar av samma typ som Norrköping och Helsingborg vid den här tiden köpte och tillhörande vändslingor för dessa enriktningsvagnar.
Vidare skulle det enkelspåriga nätet kompletteras med 0,8 km dubbelspår, och som jag läser det mellan raderna på enkelriktade gator?
Samtidigt står det inget om konkreta förlängningar till nya bostadsområden i den växande staden därav fölande frågor:

-Om en ny hall skulle byggts för mustangerna, skulle den då ligga på samma plats som den gamla eller fanns det andra idéer?

-Är det troligt att slingorna skulle ha anlaggts på exakt samma platser som de dåvarande ändhållplatserna eller är det troligt att det skulle förlängts/flyttas?

-Är det troligt att de planerade nya kompletterande dubbelspåren i centrum skulle ha anlagts i Kungsängsgatan/Svartbäcksvägen eller istället ett nytt enkelriktat spår i Kungsgatan för att sedan enkelrikta Kungsängsgatan/Svartbäcksvägen åt andra hållet?

Funderingar kring hur Uppsala kunde utvecklats i vägvalet efter vagnhallsbranden 1945 om man följt Norrköpings linje är alltså vad jag fikar efter i denna tråd! -alltså hypotetiskt och utan någon som helst koppling till eventuella nya spårplaner idag!

Lite spårhistorieteori alltså

Pluggade för ett par år sedan i Uppsala, och kan minnas fel. Men Kungsängsgatan/Svartbäcksvägen är gågata i centrala uppsala. Den är iaf något bredare än drottninggatan men inte mycket. Kungsgatan är mycket bredare och har mestadels 2 filer i vardera riktning. Men bussarna gick inte allt för mycket där vad jag minns, utan de gick efter dragarbrunnsgatan som var den stora bussgatan i Uppsala.

Bäverns gränd har jag för mig var relativt smal. Den var endast öppen för lokaltrafik samt cyklister.

Men nu kanske du har ett äldre perspektiv i dessa frågor än från detta årtusende.

[Johan Eriksson]

x

[Jarick]

-Fanns det inga fler mötesspår i det väst-östliga stråket Drottninggatan - Vaksalgatan förutom det vid Stora torget? Ingenting i den stora slingan i Almtuna eller på vägen dit?

Svaret är nej. De fanss ingen slinga efter Almtuna-linjen. Linjen gick motsolsvarv runt Almtuna.

/Janne

[Johan Eriksson]

x

[Mattias]

Centrum kommer inte att förskjutas österut pga flytt av bussar till kungsgatan. Handlar mer om att möjliggöra bättre bytespunkt mellan järnväg och lokalbuss samt att möjliggöra snabbare bussvägar.

Har inte läst utredningen om stombuss, men vet inte riktigt var busslinje 6 till Eriksberg skall ta vägen om den inte går via stora torget. De flesta vägarna inne i Uppsala är väldigt smala, och är inte särskilt anpassade för bussar, och jag förstår att de vill flytta ut en del av trafiken.

Skulle gärna ta del av stombussutredningen om du har den.

[Harald]

Kungsängsgatan blev gågata mellan Stora torget och Bangårdsgatan omkring 1960. Därvid flyttades linje 15 till Vaksalagatan-Kungsgatan-Bangårdsgatan. Senare har även Svartbäcksgatan blivit gågata, men det var efter 1963 när jag lämnade Uppsala så jag vet inte när det var. Jag antar att det var då Dragarbrunnsgatan breddades och blev bussgata. Innan dess var det en ganska smal gata, kantad av äldre en- och tvåvåningshus och med ganska lite trafik. En bakgata helt enkelt.

Breddningar av de gamla spårvägsgatorna har väl inte varit så många. Vaksalagatan fick ju en bred underfart under järnvägen som stod klar 1960. Innan dess var det plankorsning och smalare gata. Sysslomansgatan breddades mellan S:t Eriks torg och Skolgatan och dubbelriktades omkring 1960. Innan dess hade bussarna gått S:t Larsgatan norrut. Bäverns gränd har väl också breddats.

[essin]

Kapitel 4 i remissversionen av Uppsala kommuns trafikplan beskriver stomnätet, är det det som avses med stombussutredningen? En ny version av trafikplanen är på gång, där remissvaren har tagits i beaktande. Förhoppningsvis har de gjort något åt de fortsatt dåliga förbindelserna mellan innerstaden och Gnista centrum...

I en gammal tråd som det aldrig blev något av skissade jag på hur spårvägsnätet hade kunnat bli om staden hade bestämt sig för att satsa på spårvägen, och vagnhallen inte hade brunnit. Jag gick inte in på gatubreddningarna då, och dessutom visste jag inte lika mycket om Uppsalas bebyggelsehistoria som jag gör idag, men nån idé eller två kan man kanske få av att läsa den skissen.

Bäverns gränd blev aldrig "färdigbreddad". Mellan Östra Ågatan och Kungsängsgatan är tvärprofilen trottoar-cykelfält-två bussfält-cykelfält-trottoar, men den tillträdande kommunala majoriteten har för avsikt att återöppna gatan för privatbilism. Det var inte så många år sedan den byggdes om till bussgata, men det var innan jag kom till Uppsala i alla fall. Efter korsningen med Kungsängsgatan blir den betydligt bredare mot söder, något som utnyttjas för busshållplatser, kantstensparkering och en refug för ett övergångsställe. Halvvägs till nästa korsning blir dock gatan smalare igen, eftersom ett äldre hus som rymmer Anderssons tobak fortsätter ut till den gamla gatulinjen. Eftersom breddningen på denna korta sträcka inte är symmetrisk blir det sammantaget kraftiga sidoförskjutningar när man åker buss österut, något som inte är helt trevligt. Om gatan skulle spårvägiseras skulle det förmodligen vara bäst att smalna av gatan till den gamla bredden här, och anlägga en minipark framför det hyreshus som ligger indraget från gatan. Öster om Dragarbrunnsgatan, slutligen, är Bäverns gränd betydligt bredare, men inte länge till. Parkeringshuset Grimhild söder om gatan kläs in med lägenheter av HSB vilket gör att gatan smalnas av.

[Harald]

Uppenbarligen har Bäverns gränd blivit breddad om än olika mycket på olika delar. Från början var den som namnet antyder en gränd och på spårvagnstiden rymdes ett enkelspår där men inte mer. Den som har Hej Spårvagn kan kolla bilden på sidan 79.

[Johan Eriksson]

x

[duga]

Uppenbarligen har Bäverns gränd blivit breddad om än olika mycket på olika delar. Från början var den som namnet antyder en gränd och på spårvagnstiden rymdes ett enkelspår där men inte mer. Den som har Hej Spårvagn kan kolla bilden på sidan 79.

På 90-talet flyttade man ett hus för att kunna bredda gatan.