Ekonomisk skrev:"Hur mycket pengar som hittills lagts ner på Citybanan vet inte Bårström. Den stora kostnaden har varit projekteringen som kostat en bit över 100 miljoner kronor.
Däremot har endast en mycket liten del av byggarbetena påbörjats och krävt pengar. Såvitt Bårström känner till har man börjat med en arbetstunnel men även det arbetet är av mindre omfattning."
Sven Bårström, ställföreträdande generaldirektör på Banverket och ordförande i projektstyrelsen för Citybanan i dagens DN.
Inse det bara.
Det är inget nytt att Sven Bårström inte har koll på läget.
De e int lätt att förklar för nån som int begrip - Ingemar Stenmark
I debattartikeln så säger Alliansen att Citybanan är ett väldigt komplext bygge och drar en pararell med tunneln genom Hallandsåsen. Något som förvånar mig är att de även skriver att Stockholm har dålig berggrund, vad jag har hört, är att det är raka motsatsen. Det finns iofs en stor bergsspricka (el. dyl.) nere i marken vid city men den undviker man genom att gå så djupt som blå linjen.
Tågbäver skrev:I debattartikeln så säger Alliansen att Citybanan är ett väldigt komplext bygge och drar en pararell med tunneln genom Hallandsåsen. Något som förvånar mig är att de även skriver att Stockholm har dålig berggrund, vad jag har hört, är att det är raka motsatsen. Det finns iofs en stor bergsspricka (el. dyl.) nere i marken vid city men den undviker man genom att gå så djupt som blå linjen.
Det är också konstigt att tågtunneln för 13,7 miljarder är för dyr medans motorvägen för 20 miljarder är okej.
Tågbäver skrev:I debattartikeln så säger Alliansen att Citybanan är ett väldigt komplext bygge och drar en pararell med tunneln genom Hallandsåsen. Något som förvånar mig är att de även skriver att Stockholm har dålig berggrund, vad jag har hört, är att det är raka motsatsen. Det finns iofs en stor bergsspricka (el. dyl.) nere i marken vid city men den undviker man genom att gå så djupt som blå linjen.
Visst finns det besvärliga markförhållanden även i Stockholmsområdet och det är inte så konstigt. Kikar man lite på en karta över Stockholmsområdet samtidigt som man betänker t.ex. landhöjningens effekter under århundradena så blir det ganska klart att det inte är fråga om hälleberg direkt överallt utan då det även finns massvis med gammal sjöbotten (som inte är direkt solid) så får man ju i vissa lägen gå bra djupt innan man når ned till solitt berg.
Nackdelen med Citybanans tunnel är även att den, till skillnad mot Tub3, troligen måste upp i ytläge vid ett par av dessa värre områden. T.ex. så utgörs stora delar av området runt Tomteboda (där ena tunnelmynningen ska vara belägen) i Solna av gammal sjöbotten med vissa bergknallar som sticker upp här och var. Jämför gärna med området kring Slussen där man mest hela tiden verkar klura på nya sätt att förhindra att hela klabbet sätter sig djupare i gyttjan.
Mvh // Nico
»Quia ursus pusilli ingenii sum verba difficilia fastidio« For I am a bear of very little brain, and long words bother me
Coppas skrev:Nackdelen med Citybanans tunnel är även att den, till skillnad mot Tub3, troligen måste upp i ytläge vid ett par av dessa värre områden. T.ex. så utgörs stora delar av området runt Tomteboda (där ena tunnelmynningen ska vara belägen) i Solna av gammal sjöbotten med vissa bergknallar som sticker upp här och var. Jämför gärna med området kring Slussen där man mest hela tiden verkar klura på nya sätt att förhindra att hela klabbet sätter sig djupare i gyttjan.
I lera brukar man påla, det är inte så svårt. Man bankar ner några trädstammar, det har man gjort på Sävenäs. Jag vet inte vad maskinen kallas, men man bankar med en kran-giljotin-hammare.
Samtidigt har jag aldrig hört att det var problem att bygga tunnelbana till Slussen.
Om det är mycket vatten i berget har jag hört att det blir problem, men samtidigt tror jag man dragit lärdomar av Hallandsås angående hur man hanterar sånt berg. Vid så kallad lining så använder man exempelvis stora betongtrummor, precis som de trummor som finns där åkerdiken korsar en väg.
Coppas skrev:Nackdelen med Citybanans tunnel är även att den, till skillnad mot Tub3, troligen måste upp i ytläge vid ett par av dessa värre områden. T.ex. så utgörs stora delar av området runt Tomteboda (där ena tunnelmynningen ska vara belägen) i Solna av gammal sjöbotten med vissa bergknallar som sticker upp här och var. Jämför gärna med området kring Slussen där man mest hela tiden verkar klura på nya sätt att förhindra att hela klabbet sätter sig djupare i gyttjan.
I lera brukar man påla, det är inte så svårt. Man bankar ner några trädstammar, det har man gjort på Sävenäs. Jag vet inte vad maskinen kallas, men man bankar med en kran-giljotin-hammare.
Samtidigt har jag aldrig hört att det var problem att bygga tunnelbana till Slussen.
Om det är mycket vatten i berget har jag hört att det blir problem, men samtidigt tror jag man dragit lärdomar av Hallandsås angående hur man hanterar sånt berg. Vid så kallad lining så använder man exempelvis stora betongtrummor, precis som de trummor som finns där åkerdiken korsar en väg.
Kunskap finns det nog då man har provat med både pålning och annat under åren vid Slussen. Har för mig att lerlagret är ungefär 30 meter djupt. Att det finns problem där, främst med sättningar, kan man ju exempelvis se på plattformarnas olika höjd. Andra områden, förutom de nämnda, som oxå har problem med detta är t.ex. delar av Kista. Det finns som sagt flera möjliga metoder, men de brukar kosta och det är väl det som är det stora hindret i dessa sammanhang. Nu är inte heller detta mitt område, men jag har även för mig att delar av T-banan är byggd i ett slags kassuner. Nån som känner till detta kan säkert fylla i detta bättre.
Mvh // Nico
Senast redigerad av Coppas den onsdag 04 oktober 2006 22:35, redigerad totalt 1 gånger.
»Quia ursus pusilli ingenii sum verba difficilia fastidio« For I am a bear of very little brain, and long words bother me
Coppas skrev:Kunskap finns det nog då man har provat med både pålning och annat under åren vid Slussen. Har för mig att lerlagret är ungefär 30 meter djupt. Att det finns problem där kan man ju exempelvis se på plattformarnas olika höjd. Andra områden, förutom de nämnda, som oxå har problem med detta är t.ex. delar av Kista. Det finns som sagt flera möjliga metoder, men de brukar kosta och det är väl det som är det stora hindret i dessa sammanhang.
Att i efterhand stabilisera ett bygge är naturligtvis dyrt, men om man nu på förhand konstaterar att banan ska gå på lera är det en baggis att påla lite. Trettio meter är väl ingenting i sammanhanget.
