
Tacksam för svar.
Moderatorer: Jourmaster, Infomaster
Det finns de som vet men såsom jag har hört så hade man tidigare 1431 mm ist f 1435 i tunnelbanan pga nån anledning, men utan att ändra på vagnarnas spårbredd.Sparkfot skrev:Det vanliga jvgsnätet har jue 1435mm dvs normal spår men vad har tuben för längd på bredden? 1431mm eller 1435mm? :)
Tacksam för svar.
Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?Sparkfot skrev:Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!bruse skrev:Om längden är 1431 eller 1435 mm, så blir det en väldigt kort tunnelbana...
Jag såg ingen inbjudan?bruse skrev:Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?Sparkfot skrev:Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!bruse skrev:Om längden är 1431 eller 1435 mm, så blir det en väldigt kort tunnelbana...
Besitter man lite självdistans så tar jag det med ro iallafall, om någon skojar med mig, när jag gör något helt galet. Som att byta ut bredd mot längd. Det är ju så uppenbart att du råkat skriva fel. Man måste kunna skratta åt sig själv, åt sina misstag. Inte flänga ut i ilska åt andra.Sparkfot skrev:Jag såg ingen inbjudan?bruse skrev:Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?Sparkfot skrev: Men sluta anmärka på saker & ting du fattar väl vad jag menar! I bredden såklart!
Jag fattar vart du vill komma,men du har dina olika sidor. Antingen får du det att låta spydigt eller så skämtar du bara.bruse skrev:Besitter man lite självdistans så tar jag det med ro iallafall, om någon skojar med mig, när jag gör något helt galet. Som att byta ut bredd mot längd. Det är ju så uppenbart att du råkat skriva fel. Man måste kunna skratta åt sig själv, åt sina misstag. Inte flänga ut i ilska åt andra.Sparkfot skrev:Jag såg ingen inbjudan?bruse skrev: Klart jag gör, men du bjöd in mig att skoja. Förlåt, jag glömde att en del är humorlösa. Ska aldrig mer vara rolig, ska bara vara sur å tvä. Näe, då klagar du på det med. Hur fan ska man va för att behaga dig?
Om du menar sk rälsbussar av Y6-Y8 typ så är de för breda, ungefär 3,2 meter jmf med en tunnelvagn som är ca 2,8 meter bred,djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)
Nej men jag tror faktiskt att det var så, att man ville åstadkomma just bättre gångegenskaper i Stockholms tunnelbana och att det var därför man valde den lite mindre bredden.Piirka skrev:I Sovjet undersöktes en försmalning av spårvidden från 1524 mm till 1520 mm. Hjulsatserna fick behålla den ursprungliga bredden, men rälerna byggdes med den smalare bredden. Resultatet var att friktionen mellan hjul och räl minskade och att gångegenskaperna blev bättre.
Av de sovjetiska metrosystemen byggdes Moskvalinjen Krasnopresnenskaja som den första med smalare spårvidd (1970-talet). Att Stockholm har/hade en 4 mm smalare spårvidd hänger knappast ihop med minskad friktion, eller?
Får jag nu en stor glassboll?
Piirka
---------------
Språklektion 341 i Mumindalen
glassboll - glasskula
Det finns en del andra tåg som går att köra, de flesta svenska järnvägsfordon är dock för stora för att rymmas. Maximal vagnsbredd är begränsad till 2800 mm upp till plattformskanten (1170 ö rök); över denna nivå kan fordonet tillåtas vara något bredare. Även takhöjden är förstås begränsad, den äldsta (rymligaste) lastprofilen medgav en största höjd av cirka 4150 mm över slipers (alltså inklusive rälens höjd), varvid dock den översta delen smalnar av (avsedd för en nedfälld strömavtagare).djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)
Godsvagnar med brittisk lastprofil borde funka i tunnelbanan så länge de inte är för långa. Sådana vagnar är inte så exotiska som man kan tro utan är regelbundet på besök här i länet.daniel_s skrev:Det finns en del andra tåg som går att köra, de flesta svenska järnvägsfordon är dock för stora för att rymmas. Maximal vagnsbredd är begränsad till 2800 mm upp till plattformskanten (1170 ö rök); över denna nivå kan fordonet tillåtas vara något bredare. Även takhöjden är förstås begränsad, den äldsta (rymligaste) lastprofilen medgav en största höjd av cirka 4150 mm över slipers (alltså inklusive rälens höjd), varvid dock den översta delen smalnar av (avsedd för en nedfälld strömavtagare).djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)
De flesta främmande fordon (undantaget spårvagnar) som trafikerat tunnelbanan har varit spårriktare och skenslipningsfordon, och dessa är i regel smala för att kunna hyras ut till så många som möjligt. Det är inte helt otänkbart att t ex någon brittisk lok- eller motorvagnstyp skulle få plats.
Jag har för mig att jag läst någonstans att Finland har 1520mm spårvidd, rätta mig om jag har fel.I Sovjet undersöktes en försmalning av spårvidden från 1524 mm till 1520 mm. Hjulsatserna fick behålla den ursprungliga bredden, men rälerna byggdes med den smalare bredden. Resultatet var att friktionen mellan hjul och räl minskade och att gångegenskaperna blev bättre.
Av de sovjetiska metrosystemen byggdes Moskvalinjen Krasnopresnenskaja som den första med smalare spårvidd (1970-talet). Att Stockholm har/hade en 4 mm smalare spårvidd hänger knappast ihop med minskad friktion, eller?
Får jag nu en stor glassboll?
Även strömskenan kan orsaka problem. Jag läste om en charterresa med en finsk rälsbuss på förbindelsebanan Äggelby-metrodepån (i Helsingfors). Det gick att köra ända tills det stället där strömskenesektionen började. Plogen på rälsbussen hindrade vidare färd, då strömskenan låg i vägen.djth skrev:Är det möjligt att köra andra tåg än tunneltåg på tunnelbanans spår, eller skulle någon hederlig gammal dieselvagn riva sönder plattformarna? (Eller taket, för den delen.)
Spårvidden är 1524 mm hos VR (statsjärnvägarna) och i Helsingfors metro. Skillnaden mellan den ryska och finska spårvidden är så liten att respektive länders materiel kan rulla i båda länderna (elloken undantagna, pga olika strömsystem).Patrik S skrev:Jag har för mig att jag läst någonstans att Finland har 1520mm spårvidd, rätta mig om jag har fel.
Njaa, hjulslitage vet jag inte. Det är väl enklare att ta in ryska godsvagnar än att skicka ut finska ditto ut i det stora riket i öster. Under sovjettiden var bruket av sovjetgodsvagnar på finska spår ett sätt att hålla den bilaterala handelsbalansen i styr (så gott det nu gick, för några dagar sedan betalade Ryssland återstoden av Sovjets handelsskuld åt Finland). Det fanns ju inte så mycket annat vettigt än olja att ta in österifrån.Bobjörk skrev:Finskt materiel får inte gå i Ryssland pga stort hjulslitage.
Men ryskt 1520 får går på finskt 1524.