På sätt och vis var det synd att ryssarna inte byggde metron. Då hade vi haft häftigt långa rulltrappor långt ner till de underjordiska stationerna, troligen även i östra Helsingfors. Linjen hade säkert byggts underjordisk på hela sträckan. Kalla kriget hade sin påverkan i metrobyggen i forna Sovjet.
En sovjetyggd metro i Helsingfors hade kunnat uppstå enligt följande "om det skulle ha varit" antagansen:
1) Sovjet beslutar år 1956 att inte avstå från militärbasen i Porkala 23 km väster om Helsingfors
2) Trädgårdsstaden Tapiola byggs på Degerö öster om Helsingfors, i stället för Hagalund Gårds marker i Esbo, eftersom det skulle vara för nära till Porkala.
3) På 60-talet vill Sovjet att järnvägarna i Finland elektrifieras med 3 kV likström, så att ryska militärtåg mellan Vainikkala och Kyrkslätt kan köra med ellok utan lokbyte. Ett sovjetbyggt elektriskt pendeltåg för ryska officerer, diplomater och deras familjer börjar köra på kustbanan mellan Kyrkslätt och Helsingfors, men även finska medborgare får resa med det mellan de stationer på kustbanan som är på finskt område. VR och finska staten vill inte komma med motåtgärder, och slutresultatet är att all pendeltågstrafik på kustbanan sköts av SZD med tåg som byggts av RVR i Riga. Kaviar, skumvin och kubanska cigarrer byter flitigt ägare under resorna, och hittar sin väg till skafferierna i Grankulla.
4) På 60-talet börjar vänsterideologiskt ställda byggorganisationer bygga stora förorter i södra Esbo. Esbo splittras, norra delen införlivas med Grankulla och förblir jordbruksbyggd där befolkningen är främst svenskspråkig. Södra Esbo blir ett stort förortsghetto för c 200000 nya huvudstadbor. Västerleden blir inte någon flerfilig jättemotorväg. I stället tas planer fram på en metro. Sovjet kommer med löften om att avstå från delar av Porkala-basen, främst områden längs och norr om kustbanan, om Finland bygger en metro till Stensvik, som kan köras av ryskbyggda metrotåg.
5) På 70-talet börjar byggandet av metron mellan Hagnäs torg och Stensvik. Finska staten, Helsingfors och Esbo städer beställer hela rubbet av "Metrostrojexport" från Moskva, och metron tas i bruk år 1978. Metron går djupt under jorden hela vägen. Ett förbindelsespår byggs över (eller under) riksgränsen som går längs Esboviken. Godstransport med mystiska vagnar pågår i metron nattetid.
6) Någon metro österut över Brändö bro blir det aldrig av eftersom invånarna i villastäderna österom Helsingfors jämte "Tapiola" inte vill ha någon metro.
7) Sen kan man anta vad som sen skulle ha hänt, är det någon som vill fortsätta ?
Mvh Rainer