x

[Johan Eriksson]

x

[Piirka]

Turbulensen i Helsingfors var över sedan flera år före år 1967. Hotet om att lägga ned nätet fanns dock ännu då Stockholm mfl städer lade ner sina system. Några år senare vände trenden; Helsingfors beställde den första satsen med ledvagnar (40 st).

Hamburg hade betydligt fler efterkrigstida vagnar. 194 stycken V6:or och V7:or, förutom protoPCC:n. Men var inte protoypens vagnsnummer 3060 och inte 3006? På släpvagnssidan fanns 181 boggievagnar byggda efter kriget.

PCC:n i Hamburf ansågs inte vara lämplig i trafiken av flera orsaker. Strömåtgången var högre än de övriga vagnarna av samma storlek. Den var inte lämpad för släpvagnsdrift, ej heller fanns det då ingen ledvagnsversion. Dessa två faktorer ledde till att den upplevdes som personalkrävande. Eventuellt kunde provet med PCC:n ha lyckats bättre om det hade funnits två multipelkörbara prototyper?

Piirka
---------------
Språklektion 235 i Mumindalen

festkonsert - galakonsert

[Johan Eriksson]

x

[Piirka]

Turbulensen i Helsingfors var över sedan flera år före år 1967.

Jo men lades inte en linje mot Kampen ned 1967?

Du syftar på linjesträckan Kalevagatan - Annegatan - Eriksgatan - Lappviksgatan mot Maria sjukhus. Jag bifogar kartan (favorit i repris) för linje 6 jämte högtrafiklinjer.



Sträckan Studenthuset - Maria lades ned redan år 1959. Orsaken var den att Lappviksgatan ansågs vara för smal för att spåren kunde byggas om från 2,5 m:s spårmittavstånd till 3,0 m. Därför kunde sexan trafikeras endast med tvåaxliga spårvagnar (och i teorin med ASEA-boggievagnar), inte med de nya bredare 1950-tals boggievagnarna. Den 31 maj 1959 gick den sista sexan från Maria och dagen därpå började linjen trafikera från/mot Sandviken. Jag antar att sexan blev i samma veva en linje med boggietåg.

Nu skall jag åka till Fjäderholmarna för att träffa J. Blund.

Piirka
---------------
Språklektion 249 i Mumindalen

resa till fjäderholmarna - somna, sova

[Zill]

Tänker på Barcelona med både utbyggnader och 101 beg Pcc-vagnar från Washington under 60-talet men 1971 var det slut.

Sista PCC vagnarna rullade i Washington 1962.

Tack vare kongressen som stiftade en lag 1956 att det skulle bli slut med all spårvägstrafik. Denna lag i stor del p g a en lång och otrevlig strejk - fast underligt nog så fortsatte bussförarna som medlemmar i facket, och samma klubb (local) är ännu i denna dag den som förhandlar med cheferna på WMATA.

[Johan Eriksson]

x

[2763]

LInje 4 i Malmö (aktuell i en annan tråd )

Var inte fyran med in på 70-talet, var det inte de andra linjerna som lades ned i samband med högertrafikomläggningen?

Den 2a september, en månad efter Stockholm är det slutåkt i väst men sedan 1995 är det åter möjligt i det återförenade Berlin

Stockholm, Malmö och Helsingborg lade ned allt utom Malmös linje 4 den 2/9 1967. Du menar alltså att nedläggningen i Berlin skedde 2/10, dvs oktober?

//Tony

[Johan Eriksson]

x

[Piirka]

Sträckan Studenthuset - Maria lades ned redan år 1959.

Hum undrar var jag fått år 1967 ifrån, skedde det någon nedläggning i Helsinki 1967 eller har jag drömt det också?

Gomorron, vakna. Det är vappen och då ska man inte sova. På vappen ska man festa.

Det var en tämligen lugn period i Helsingfors mellan åren 1962 och 1984. Inga större linjeändringar skedde; högtrafiklinjen 4V mellan Munksnäs och Vallgård drogs in år 1964 - inga spårsträckor blev utan trafik då. År 1980 kapades "Lilla ringlinjen" 7 av mellan Hagnäs och Sörnäs. Då blev en kort spårstump på ca 1½ kvarter på Helsingegatan överflödiga. Spåren togs helt bort (antar jag) pga att man i Sörnäs byggde den underjordiska metrobiljetthallen med gångtunnlar under korsningen av Helsingegatan och Tavastvägen. 1984 togs sträckan åter ibruk, men nu av linje 8. Då blev en sträcka på Sturegatan utan ordinarie trafik. Ännu idag används nämnda sträcka för vagntransport till/från Forsbyhallen. En annan sträcka, som lades ned år 1984 var den på Stora Robertsgatan. Gatan byggdes om till en "gågata" och treorna dirigerades om på nya spår på Fredriksgatan och vidare på Bulevarden.

Annars har endast kortkorta spårstumpar tagits bort, såsom vändmöjligheten från Runebergsgatan söderut in på Mannerheimvägen (vid nuvarande Operan) år 1965 (ungefär), slingan vid Skillnaden år 1966 (ungefär) och gamla slingan på Skatudden år 1980. Någon nedläggning i Helsingfors år 1967 hittade jag inte.

Glada vappen!

Piirka
---------------
Språklektion 237 i Mumindalen

vappen / Glada vappen - valborg(smässoafton), första maj / Trevlig valborg

[Johan Eriksson]

x

[Zill]

Sista PCC vagnarna rullade i Washington 1962.

Några andra Pcc-städer försvann också på 60-talet, vet du vilka? El Paso med sin gränsspårväg till Mexiko var väl USAs sista att försvinna 1970?

Baltimore, Maryland - 1963.

Vissa linjer i Los Angeles, California upphörde på 1960-talet, men jag vet inte om dessa trafikerades av PCC vagnar.

[Svend Christensen]

PCC-vogn 3060 kørte i Hamburg fra 1951 til 1957. Efter prøvekørslerne i København kom vognen til Brussel/Bruxelles.

Når man ville af med vognen i Hamburg - og ikke anskaffede flere - var det væsentligst fordi vognen ikke kunne mødes i kurverne med andre vogne. De mange V6 og V7 vogne, som Hamburg lod bygge i 1950-tallet (de fleste på HHA´s eget hovedværksted i gaden, der hedder Falkenried - derfor!) har en centerafstand (fra bogiemidte til bogiemidte) på bare 5,5 meter. medens PCC-vognens centerafstand er over 7 meter. PCC-vognen kom derfor ind i parallelsporets profil i venstre-kurver, og der var mange skarpe kurver i Hamburgs centrum. Vognen kørte derfor mest på nogle ekstraturer på linje 8´s yderste strækning. Vognen har i øvrigt samme bredde og længde som V6 og V7-vognene.

Anskaffelse af flere PCC-vogne ville kræve ombugning af mange kurver i Hamburg.

Med venlig hilsen
Svend Christensen

[Piirka]

Efter en del rotande i kistorna hittade jag en Helsinkikarta som påstår att den är tryckt 1967 men har den 1959 nedlagda spårvägen till Maria kvar Klart korrfel av kartritaren alltså och troligen någon trög nordbo som inte hann få i sig morgonkaffet

En intressant karta, verkligen. Gick sexan på den kartan ännu till Maria, eller saknades linjenummer?

Kan man hårddra och sammanfatta utvecklingen i Helsinki under "de depressiva åren" med att säga att man trots nedläggninghot och planerade nya metrosträckor inte lagt ned någon större bit av spårvägen sedan 1962 utan istället fr o m 1978 förlänger nätet och att HST var först i Norden som köpte moderna ledvagnar 1973-4 och behöll dem?

Förlängningsvågen påbörjades redan år 1976 med nya spår i Östra Böle. 1A och nian försvann och de ersattes av ettan på ny rutt över Berghäll samt av de nya linjerna 2 (2A) (Eira -) Salutorget - Sörnäs - Östra Böle. 2A endast i högtrafik och tvåan övriga tider (ingen trafik kvällar, efter kl 15 om lördagarna och om söndagarna). Under åren har kortare förlängningar tagits ibruk. Nian är den nyaste, planerade förlängningen. I torsdags (den 27 april) bordlade stadsplaneringsnämnden med en vecka planerna för nya spår i Kampen och i Gloet:



Bordläggandet antar jag beror främst på det att det pågår en dragkamp om vilka är det linjer som dras via Kampen. Nu trafikeras Arkadiagatan-Runebergsgatan av treorna och sjuorna norrut på Mannerheimvägen. Enligt förslaget skall linjerna sinsemellan byta plats, så att sjuorna dras över Kampen och treorna körs på Mannerheimvägen istället. Invånarföreningen i Böle är emot förslaget, då restiden från Västra Böle in mot stan ökar.

Priset är 5,0 milj euro (46,6 milj kronor) för Kampenspåren (ca 900 m) och 1,6 milj euro (15 milj kronor) för spåren i Mikaelsgatan (ca 200 m). Jag undrade över varför spårstumpen är 38% dyrare i relativ jämförelse med Kampenspåren. I Gloet är det troligen växlarna som fördyrar relativt sett. Kanske måste man göra större ingrepp i gatubyggandet på Mikaelsgatan. Området är en gammal igenfylld havsvik. Det som jag först nu märkte var det, att det planeras trillingspår (?) i Mikaelsgatan (Mikonkatu) mellan Alexen (Aleksanterinkatu) och Ateneuminkuja (Ateneumsgränden)/Hallituskatu (Regeringsgatan), se planeringskarta.

Stadsplaneringsnämnden har på sin agenda femårsplanen får åren 2007-2011. Plock ur planen, byggandet budjeteras:

- linje 9 (mot Östra Böle) åren 2006-08
- Kampenspåren, 2006-08
- linje 9 (förlängning från Östra Böle mot Ilmala), tidigast år 2012
- spårväg mot Kronobergsstranden, 2008ff.
- Busholmen (fas I, linje 8 mot Utterhällen), 2010-11
- linjen mot Fiskehamnen (M), 2010-11
- förlängningen av Fiskehamnslinjen mot Gumtäkt, tidigast år 2012

Observera att det är frågan om en femårsplan och då nationalbeteckningen för Finland blev FIN (tidigare SF = Sovjet-Finland ) så är femårsplanerna inte vidare bindande.

Helsingfors blev först med ledvagnar, som fortfarande är i trafik. Då Köpenhamn höll på att avveckla sina spårvagnar, försökte Helsingfors köpa en del av de moderna ledvagnarna därifrån. Köpet gick i stöpet, då rubbet såldes till Alexandria... I Helsingfors planerade man på 1960-talet att bygga om ett antal tvåaxliga tåg till "ledvagnar med Schwebendes Mittenteil". Inget blev det av den planen, kanske lyckligtvis?

Piirka
---------------
Språklektion 240 i Mumindalen

filé: inre resp. yttre filé - ox-, fläsk- el. innerfilé resp. utskuren biff el. ytterfilé

[Ivers]

Efter en del rotande i kistorna hittade jag en Helsinkikarta som påstår att den är tryckt 1967 men har den 1959 nedlagda spårvägen till Maria kvar Klart korrfel av kartritaren alltså och troligen någon trög nordbo som inte hann få i sig morgonkaffet

Vissa engelska kartor hadde (som min från 1999) fortfarande inritat den 1996 nedlagda järnvägslinjen Watford-Croxley. Med till historien heter det ju att linjen bara blev "temporary closed", men när stängde man tilfälligt en linje för så att ta bort spåren. Tekniskt sett är fortfarande linjen tilfälligt stängd, men jag undrar jag.
Erik

[essin]

Efter en del rotande i kistorna hittade jag en Helsinkikarta som påstår att den är tryckt 1967 men har den 1959 nedlagda spårvägen till Maria kvar Klart korrfel av kartritaren alltså och troligen någon trög nordbo som inte hann få i sig morgonkaffet

Vissa engelska kartor hadde (som min från 1999) fortfarande inritat den 1996 nedlagda järnvägslinjen Watford-Croxley. Med till historien heter det ju att linjen bara blev "temporary closed", men när stängde man tilfälligt en linje för så att ta bort spåren. Tekniskt sett är fortfarande linjen tilfälligt stängd, men jag undrar jag.
Erik

Den skulle faktiskt kunna återöppnas som tunnelbana redan 2010, se dessa länkar. Och när Nockebybanan var temporärt stängd tog man ju bort spåren . Men visst, det är att tänja på begreppet om den är stängd i fjorton år, utan någon riktig plan för återöppnandet under en stor del av tiden.

[spårsnoken]

Sträckan Studenthuset - Maria lades ned redan år 1959.

Hum undrar var jag fått år 1967 ifrån, skedde det någon nedläggning i Helsinki 1967 eller har jag drömt det också?

Sista PCC vagnarna rullade i Washington 1962.

Några andra Pcc-städer försvann också på 60-talet, vet du vilka? El Paso med sin gränsspårväg till Mexiko var väl USAs sista att försvinna 1970?

-----------------
PCC-spårvagnarna i El Paso kördes in i vagnhallen och stod kvar där länge, i alla fall till 1976 när jag var där. Johnstown, Pennsylvania, hade också PCC-vagnar kvar i trafik ganska länge.

mvh/spårsnoken

[Nils Carl Aspenberg]

Jeg fotograferte El Paso sine sporvogner i 1979. Da fantes fortsatt mye av sporet.

[Johan Eriksson]

x

[Anders Norén]

Sista PCC vagnarna rullade i Washington 1962.

Några andra Pcc-städer försvann också på 60-talet, vet du vilka? El Paso med sin gränsspårväg till Mexiko var väl USAs sista att försvinna 1970?

Baltimore, Maryland - 1963.

Vissa linjer i Los Angeles, California upphörde på 1960-talet, men jag vet inte om dessa trafikerades av PCC vagnar.

Los Angeles stadsspårväg (1067 mm) lades också ned 1963 och den hade PCC-vagnar. I San Francisco har man låtit måla upp en (normalspårig) PCC-vagn i Los Angeles stadsspårvägs färger. Los Angeles PCC-vagnar lär ha sålts till Kairo.

Anders

[Svend Christensen]

Jeg oplevede de tidligere Los Angeles-vogne i Kairo i 1977, men jeg ved ikke hvor længe efter, at de fortsatte i trafik. De var kørende vrag.

Svend Christensen