Linjer som aldrig blev av (i Helsingfors) - år 1918 osv.

[Piirka]

För att fortsätta på den fiktiva linjen. Hittade en länk till en sida med en fiktiv metrostation i Helsingfors. Det rullande materielet består av (ommålade) T-vagnar från Stockholm. C4:na, i orange á la Helsingfors, ser mycket snygga ut - kanske tom snyggare än Stockholmsoriginalen.

Piirka
---------------
Språklektion 84 i Mumindalen

blodbröd - paltbröd (ungefär)

[RainerSilfverberg]

En annan fråga, är Fredriksbergs station samma som dagens Böle station? Om ja, när och varför bytte den namn? Om nej, varför flyttades den, och hur låg Fredriksberg i förhållande till Böle?

Böle och Fredriksberg är olika namn på samma station och stadsdel. På finska heter dom alltjämnt Pasila. På svenska hette dom förut Fredriksberg, enligt en gård som var på platsen, men stadsdelen som bestod av gamla trähus blev senare ett vanryktat "slumkvarter" och det bestämdes att det skulle rivas på 1970-talet. Det som byggdes i stället blev inte så snyggt heller, den del som byggdes på östra sidan om Fredriksbergs bangård (som är ungefär som Tomteboda i Stockholm) var 10-15-våningshus i betong i samma stil som man byggde i DDR och Sovjet på den tiden. På västra sidan blev det litet vackrare, mest röda tegelhus. En bro byggdes över bangården för att binda samman de två "nya" stadsdelarna som staden hade döpt till Östra Böle (Itä-Pasila) och Västra Böle (Länsi-Pasila) , och i anslutning till bron, en ny stor järnvägsstation på ett betongdäck som invigdes år 1990. Stationen är en modern anläggning med butiker och restauranger. Räknat i passagerarantal är den näst störst i Finland efter Helsingfors centralstation, men funktionellt är den mera en omstigningsstation, eftersom alla pendeltågs- och fjärrtågslinjer strålar samman där.

I samma veva beslöt VR att byta järnvägsstationens gamla svenskspråkiga namn Fredriksberg till Böle. Det är synd, eftersom Fredriksberg låter mycket finare och har en viktig historisk anknytning till Finlands järnvägsverk och verkstadsindustri. Namnet Böle har enbart agrar anknytnig, och det finns tiotals byar i södra Finland som slutar på -böle, t.ex Bemböle eller Baggböle, och dom representerar inget säreget för sig. VR lät ända till 1990-talet tillverka största delen av sina vagnar i Fredriksbergs Verkstad (Pasilan Konepaja). Jag minns att i vagnar som var tillverkade före Finlads självständighet 1917 stod det på tillverkningsskyltarna enbart på svenska: "Statsjernvägarnes Verkstad Frederiksberg" (obs stavningen).

I framtiden, efter drygt 5 år kommer den gamla rangerbangården mellan Östra och Västra Böle att rivas till största delen, eftersom godstrafiken till hamnarna i Helsingfors innerstad upphör då. Man bygger för tillfället en helt ny jättehamn för lastfartyg i Nordsjö i östra Helsingfors, med tillhörande anläggningar, också en järnväg för godstågen. På bangårdens plats har man tänkt en helt ny kontorsstadsdel med skyskrapor. Får se hur det går eftersom man i Finland alltid har protesterat hårt mot skyskrapor. Det finns inte ett enda hus för tillfället i hela landet med över 22 våningar och i Helsingfors innerstad inte ett enda över 17 våningar.

Mvh Rainer

[essin]

Tack för den förklaringen! Lite samma utveckling som Hagalund i Solna antar jag. Drogs 7:an genom Böle om vid ombyggnaden, eller blev gatunätet kvar oförändrat? När godstrafiken till innerstadshamnarna läggs ned, vad kommer då att ske med spåret/spåren mellan Järnvägsgatorna? Finns det några planer på att använda dem för spårvagnstrafik?

[Piirka]

Tack för den förklaringen! Lite samma utveckling som Hagalund i Solna antar jag. Drogs 7:an genom Böle om vid ombyggnaden, eller blev gatunätet kvar oförändrat?

Spårvägstrafiken till Östra Böle startade hösten 1976 med linjerna 2 Salutorget - Sörnäs - Östra Böle samt 2A Eira - Salutorget - Sörnäs - Östra Böle. Linje 2A trafikerades endast i högtrafik och tvåan övriga tider (men inte på söndagar). Vid den stora linjeomläggningen den 2 juni 1985 ersattes dessa linjer med den nya sjuan, med en temporär rutt Brunakärr - centrum - Sörnäs - Östra Böle. På Helsingforsdagen den 12 juni 1985 kl 12 togs Bölebron och den nya ringlinjen 7 ibruk, (gamla sjuan gick som ringlinjen Sörnäs - Järnvägstorget - Tölö - Sörnäs mellan åren 1951-80).
Ett foto från 1959 på en ASEA-boggievagn (av årgång 1941) på linje 7 nära Åstorget.

År 1962 var invånartalet för de olika delarna av Böle nästan 3000, av vilka de flesta troligen bodde i nuvarande Västra Böle. Fram till slutet av 1970-talet var Västra Böle (Fredriksberg) en villaförstad. Invånarna fick flytta bort då trähusen revs, invånartalet var som minst år 1980, då det bodde 181 invånare. Byggandet av nya höghus fick antalet invånare att öka drastiskt på några år och år 1991 var invånartalet som högst, nästan 5.500. Gatunätet i dagens Västra Böle byggdes om från grunden, vilket innebär att sjuan började trafikera på gator, som inte fanns i villaförstaden. Det enda som finns kvar av den gamla förstaden är ungefär sex trävillor.

Nämnas kan, att det fanns en spårvagnslinje till villastaden åren 1928-52. Den (linje 10) gick mellan Nordensköldgatan (Djurgården) och torget i Böle

Här är en karta över dagens spårvägsnät i Helsingfors. Genom att klicka på "1928-52" får man fram linjestäckningen för tian. ("Sulje" gömmer nämnda sträckning). En bild på tian i Böle ca en månad före nedläggningen år 1952.

När godstrafiken till innerstadshamnarna läggs ned, vad kommer då att ske med spåret/spåren mellan Järnvägsgatorna? Finns det några planer på att använda dem för spårvagnstrafik?

Javisst. Under förra årtusendet planerades linje 9 från Busholmen mot centrum längs hamnbanans spår. Även den planen hör i högsta grad till serien "Linjer som aldrig blev av i Helsingfors". Man har även planerat att bygga en biltunnel i järnvägsschaktet, så att bilisterna från Esbo smidigare kan undvika att åka kollektivt mot Helsingfors

Busholmen planeras för spårvägstrafik, på så sätt att åttan förlängs från Sundholmen och sexan från Sandviken. En tredje linje dras kanske från Kampen mot Busholmen.

Piirka
---------------
Språklektion 85 i Mumindalen

blåsprov - utandningsprov (vid trafikkontroll)

[Piirka]

En sammanställning av general- och trafikplaner från åren 1978-83:



På lokaltågssidan skulle det byggas mycket nytt. I Vanda var banorna Marja (Martinlaaksonradan Jatke = Förlängningen av Mårtensdalsbanan) och Heli (Helsingistä Iään = Österut från Helsingfors).

Mårtensdals- och stambanorna skulle kopplas ihop med Marja-banan via Helsingfors-Vanda flygplats. Mellan stationerna Tyttökumpu och Skattmans skulle linjen dras parallellt med billeden Ring III. Heli-banan skulle byggas från Mosabacka österut via bla a Borgå. Öppnandet av genbanan Kervo-Lahtis i september leder troligen till det att Heli-banan aldrig kommer att byggas.

På metrosidan har vi nu endast en öst-västlig linje. I öster skulle banan dras mot Håkansböle (eller alternativt mot Jakobacka). I väster skulle metron dras till Stensvik (i sydvästra Esbo) via Mattby. Tre olika linjedragningar fanns, av vilka Munksnäslinjen prioriserades. År 1993 öppnades metrostationen i Gräsviken, vilket ledde till att vi nu kan glömma en linjedragning via Munksnäs.

Piirka
---------------
Språklektion 89-91 i Mumindalen

blå-, röd- resp. svartstämplad emmertalerost - stämpelfärgen anger lagringstiden för osten (3, 6 resp. 9 mån.)

[Harri]

Piirka, tack att du länkade fiktiva metrostationen i Helsingfors även på denna forum.
De vinröda vagnarna (=äldre färgsättningen) är snygga!

[Piirka]

Piirka, tack att du länkade fiktiva metrostationen i Helsingfors även på denna forum.
De vinröda vagnarna (=äldre färgsättningen) är snygga!

Eipä kestä - håller inte.

Nu kommer vi fram till den nyaste planen, planen över trafiksystemen i huvudstadsregionen från år 2002:



Flera justeringar i linjedragningarna har gjorts. Västmetron planeras nu via Drumsö istf. Munksnäs. Flera nya stationer planeras, Björkholmen byggs ifall havet kring holmen fylls och bostäder för 15-20.000 personer byggs. Det finns ett kraftigt motsånd mot Björkholmsprojektet, så stationen förblir på ritningsbordet.

I öster finns nu Nordsjögrenen (öppnades år 1998) med. Eventuella förlängningar mot Håkansböle eller Östersundom i Södra Sibbo byggs kanske senare. En andra metrolinje föreslås att byggas mellan Böle och Degerö, med en eventuell förlängning mot Sandhamn. Tanken om att bygga linjen på en bro mellan Skatudden och Stansvik på Degerö förkastas av bl a arkitekter. Om linjen byggs mot Degerö, byggs den då eventuellt i tunnel under Kronbergsfjärden. Degeröprojektet hänger ihop med det att oljehamnen i Stansviks flyttas till ett nytt ställe, så att bostäder kan byggas istället.

Det börjar bli trångt på spåren mellan Helsingfors och Böle, trots de 10 parallella spåren stationerna emellan. Det går inte att bygga nya spår utan att riva ett antal kulturhistoriskt värdefulla trähus vid Fågelsången. Därför finns det planer på att bygga den sk. Pisara ("Droppen") -banan. Men om Bölemetron byggs, skippas troligen åtminstone den västra delen av Droppen-banan mellan Böle och Kampen.

Marja-banan (nu Ringbanan) planeras med en nordligare sträckning mellan Vandaforsen (tid. Tyttökumpu) och Aviapolis (tid. Skattmans). Norr om Petas går en gren mot Klövskog (fi: Klaukkala) i Nurmijärvi.

Piirka
---------------
Språklektion 95 i Mumindalen

lägga pengar i blöt - investera pengar i ett företag

[essin]

[---]

Här är en karta över dagens spårvägsnät i Helsingfors. Genom att klicka på "1928-52" får man fram linjestäckningen för tian. ("Sulje" gömmer nämnda sträckning). En bild på tian i Böle ca en månad före nedläggningen år 1952.

När godstrafiken till innerstadshamnarna läggs ned, vad kommer då att ske med spåret/spåren mellan Järnvägsgatorna? Finns det några planer på att använda dem för spårvagnstrafik?

Javisst. Under förra årtusendet planerades linje 9 från Busholmen mot centrum längs hamnbanans spår. Även den planen hör i högsta grad till serien "Linjer som aldrig blev av i Helsingfors". Man har även planerat att bygga en biltunnel i järnvägsschaktet, så att bilisterna från Esbo smidigare kan undvika att åka kollektivt mot Helsingfors

Busholmen planeras för spårvägstrafik, på så sätt att åttan förlängs från Sundholmen och sexan från Sandviken. En tredje linje dras kanske från Kampen mot Busholmen.

Piirka
---------------
Språklektion 85 i Mumindalen

blåsprov - utandningsprov (vid trafikkontroll)

Mycket intressant och användbar länk! Jag hade väl för mig att nian skulle dras längs hamnbanan... Planeras nian fortfarande, och i så fall hur? Jag har för mig att jag har sett några planer tidigare, men jag hittar dem inte nu.

[Piirka]

Planeras nian fortfarande, och i så fall hur? Jag har för mig att jag har sett några planer tidigare, men jag hittar dem inte nu.

Inte som en linje från Busholmen, men som en linje mellan Kirurgen och Östra Böle. Jag minns att jag har sett en tidningsartikel om ny linjedragning i Kampenområdet. Man planerar att flytta sjuorna bort från Mannerheimvägen till en ny stäcka via Kampen och Tölö (Runebergsgatan). Samtidigt skulle sträckan på Arkadiagatan läggas ned och treorna flyttas tillbaka till den rutt de trafikerade före den 2 juni 1985 (dvs längs Mannerheimvägen mellan Glaspalatset och Operan). Tvåan skulle dras via Kampen till färjeterminalen i Västra Hamnen, så att en pendellinje mellan terminalerna i Västra Hamnen och på Skatudden skulle ha blivit till. Tvåan hann läggas ned för snart ett år sen.

Kollektivtrafiknämnden bordlade ärendet om byggandet av Kampen-spåren i Simonsgatan-Annegatan-Urho Kekkonens gata-Fredriksgatan (linjerna 7A & 7B) under sitt möte den 16 feb. Ärendet behandlas på nytt på mötet i övermorgon (den 2 mars).

Piirka
---------------
Språklektion 97 & 98 i Mumindalen

boboll (tid. långboll) - ett spel som liknar brännboll och baseboll
fyra mål - boboll med förenklade regler, en lågstadiesport

[Harri]

Piirka, jag har sett en artikkel i 'Helsingin Sanomat' om metrons framtid. I denna artikkel var arbetsnamnet om 'Stansvik' 'Kronobergsstranden' och efter 'Degerö' kommer 'Gunillavägen' före 'Sandhamn'. Samma namn finns även i den t-skjorta med bilden om metrons framtida stäckor, som säljs i HST biljettkontor vid 'Järnvägstorget'.

[Piirka]

... var arbetsnamnet om 'Stansvik' 'Kronobergsstranden' och efter 'Degerö' kommer 'Gunillavägen' före 'Sandhamn'.

Tack, de är nu korrigerade på kartan. Jag erkänner att jag drog Stansvik ur hatten. Hästnässundet hängde med från tidigare planer, fast nu planerar man läget aningen längre norrut. Närmaste namnpunkt på kartan är Finnträsket, men det låter inte så smickrande att ta tunnelbanan till ett träsk. På samma sätt låter inte namnet Stansvik lika glamoröst som Kronbergsstranden.

Att ge mer glamorösa namn åt stadsdelar är inget nytt fenomen. Då Gamlas skulle få ett finskt namn, så förvanskades namnet till Kannelmäki ("Kantelebacka"). Den direkta översättningen Vanhainen ansågs skrämma bort bostadsköpare, då ingen vill bo i något gammalt.

Och så över till en liten portion vorschmack:



Håller på med en karta från förra årtusendet. Den är mycket pillrigare att jobba med, så den blir färdig kanske imorgon eller i övermorgon.

Piirka
-------------
Språklektion 99 i Mumindalen

vorschmack ['får-] - förrätt gjord på bl a lammfärs. Mannerheims favorit!

[Anders Norén]

... var arbetsnamnet om 'Stansvik' 'Kronobergsstranden' och efter 'Degerö' kommer 'Gunillavägen' före 'Sandhamn'.

Tack, de är nu korrigerade på kartan. Jag erkänner att jag drog Stansvik ur hatten. Hästnässundet hängde med från tidigare planer, fast nu planerar man läget aningen längre norrut. Närmaste namnpunkt på kartan är Finnträsket, men det låter inte så smickrande att ta tunnelbanan till ett träsk. På samma sätt låter inte namnet Stansvik lika glamoröst som Kronbergsstranden.

Att ge mer glamorösa namn åt stadsdelar är inget nytt fenomen. Då Gamlas skulle få ett finskt namn, så förvanskades namnet till Kannelmäki ("Kantelebacka"). Den direkta översättningen Vanhainen ansågs skrämma bort bostadsköpare, då ingen vill bo i något gammalt.

Här i Sverige gäller, åtminstone på orter i närheten av Stockholm (15-20 mil) att bostadsområden ska vara små, sammanhållna (läs: enformiga) enheter med ett tvådelat namn på formen "ortnamn + geografisk företeelse".

Vi kan ta exemplet Hammarby Sjöstad i Stockholm. Redan det övergripande stadsdelsnamnet är konstruerat enligt modellen. (När stadsdelen var ett industriområde hette den Södra Hammarbyhamnen, ett namn som inte följer modellen och alltså är avskaffat.) Emellertid består Hammarby Sjöstad av ett antal mindre enheter med namn som Sickla Udde, Sickla Kaj, Danviks Lösen, Hammarby Gård och Sickla Kanal.

Höjer man blicken något så går mönstret igen i hela Stockholmsområdet; Nacka Strand, Solna Strand, Bolinders Strand, Järla Sjö etc. etc. I Gästrikland finns exemplen Engeltofta Backe, Sandbacka Park, Sörby Ängar och det namn som stadsdelen-som-inte-får-heta-Alderholmen fått, så pinsamt att jag vägrar skriva eller uttala det. (Ett namnbyte som dessutom drevs igenom av reklambyrån...)

Hade Helsingfors velat vara ett bihang till Stockholm hade ni säkert haft områdena Gräsviks Strand, Kantele Backe, Kronobergs Strand, Drumsö Strand, Björkholms Strand, Böle Backe, Ängskulla Park etc. etc.

Anders

[Harri]

Den blivande metrostationen kommer inte till bostadsområdet Stansvik (=Tahvonlahti), utan lite mera norr. Där ligger nu Degerös oljehamn, som ska läggas ner inom några år och dit sall staden bygga en ny bostadsområde.

[Piirka]

Hade Helsingfors velat vara ett bihang till Stockholm hade ni säkert haft områdena Gräsviks Strand...

Hittade på rak arm endast ett namn i "Stockholmstil", Botby Gård. Gården Botby gård heter på finska Puotinkylän kartano. Området däremot heter på finska enbart Puotila (på svenska Botby gård) - så det stockholmsmonstruösa namnskicket förekommer enbart i det svenska namnet.

Den blivande metrostationen kommer inte till bostadsområdet Stansvik (=Tahvonlahti), utan lite mera norr. Där ligger nu Degerös oljehamn

Nej men se, jag hittade faktiskt ett namn (på båda språken), som följer Stockholmsmodellen: Hertonäs strand. På finska skrivs orden visserligen ihop, men ändå. Tidigare hette området Hertonäs oljehamn. På samma sätt blir det enklare att sälja bostäder om de säljs i området Kronobergs Strand istf. Degerö Oljehamn.

Så till dagens bildskörd, spårvägsnätet i Helsingfors i slutet av år 1929:



Helsingfors stad hade aktiemajoriteten i HSO sen 1913. År 1945 ombildades HSO till stadens trafikverk, HST. Stadslinjerna har sifferbeteckning och förortslinjerna "numrerades" med bokstäver.

Jag valde just året 1929 för då höll man på att avsluta det frenetiska utbyggandet av linjenätet. De första planerna för trådbusstrafik hade dykt upp. En linje mellan Femkanten och Tölö (Hesperiaparken) skulle byggas. Byggandet skjöts upp pga trolleybussarna ansågs vara alltför tunga att trafikera Fredriksgatan. Beslut om byggandet skjöts upp med tre år åt gången åren 1933 och 1936. 1939 kom kriget och det skulle dröja hela 20 år innan trafiken kom igång. 1949 startades trafiken på trådbusslinje 14 Eira sjukhus-Femkanten-Hesperiaparken-Kvinnokliniken.

Spårvägsnätet är ganska lik dagens nät. 1922 byggdes den sista sträckan på trean, så att den blev en ringlinje (med formen av en uppånervänd åtta). 1924 var det trafikstart i Arkadia (Främre Tölö) och i Kirurgen. 1925 startades trafiken till Diakonissanstalten (Linjerna) samt Kottby. I år firar Arabialinjen 80-års jubileum iom trafikstarten år 1926. 1928 öppnades Bölelinjen och den 27 november 1929 öppnades Gräsvikslinjen.

År 1930 förlängdes åttan till Vallgård (Stadsporten eller Hermanstad, flera namn på samma ändhållplatsläge). Samtidigt flyttades linje K från att trafikeras via Sörnäs-Hermanstad till via Berghäll. Dagens linje 1 har exakt densamma linjesträckningen nu som linje K då! Hälften av sexans turer kördes på förlängningen från Hermanstad till hörnet av Backas- och Sturegatan. Denna trafik upphörde vid åttans trafikstart mot Vallgård.

Det som aldrig realiserades var en planerad förlängning av linje W mot Gammelstaden. Gång på gång lyckades HSO:s styrelse skjuta upp byggandet av linjen, trots ett byggkrav i koncessionen. Ett mysterium är linjebeteckningen. Försökte hitta info över tidpunkten för ändringen av stavningsregeln W V. Ändringen lär ha skett i slutet av 1800-talet. Det finska namnet Vanhakaupunki (Gammelstaden) stavades med ett v, varför då linjebeteckningen W?

Piirka
---------------
Språklektion 100 i Mumindalen

huntti ['hontti] el. ['huntti] - slangord för en hundralapp (100 finska mark)

[Piirka]

Vi skumpar fram till år 1974:



En trådbussifiering av centrumlinjerna planerades storstiligt på 1970-talet i Helsingfors. Jag räknade ut att ca 50 trådbussar (2-ax.) skulle ha behövts om planen hade realiserats. Av de 26 trådbussarna från åren 1940-60 var 15 utrangerade, vilket innebar att resten (11 st.) inte räckte till för trafiken på linjerna 14 och 14A. Dieselbussar sattes in titt som tätt.

De tre sovjetiska trådbussarna, som hyrdes året innan för provtrafik under en period på 6 månader, var en besvikelse. Därför ville man inte skaffa nya trådbussar från vännen i öster. För att ett "nej tack" skulle ha utvecklats till en politiskt konflikt, så valde man att lägga ned trådbussdriften den 14 juni 1974.

Centrumlinjerna trafikerades på följande sätt: 14A var en förstärkningslinje i högtrafik. 16A trafikerades i hög- och dagtrafik (linje 16 bara i kvällstrafik fr o m ca kl 18). 17A var en heldagslinje, men sträckan Alphyddan - Fredriksberg trafikerades endast i högtrafik. Namnet på ändhållplatsen i Fredriksberg var lite missvisande, då Aleksis Kivis gata inte gick/går ända till Fredriksberg (Östra Böle).

Året därpå (våren 1975) hade linjerna ändrats. Linje 14A lades ned vid trådbusstrafikens upphörande. Linjerna 16/16A slogs ihop med linje 57 (Brändölinjen) till linje 16 (Munkholmen - Kronohagen - Brändö). Linjerna 17 och 17A bytte ändhållplatser i norr. Den nya linjen 17 trafikerades (heldag) till Östra Böle och den nya linjen 17V (endast i högtrafik) till Ås.

Piirka
---------------
Språklektion 102 i Mumindalen

boendestöd - bostadsbidrag

[Zill]

Jag har förstått att Metron i Helsingfors har alltid ägts och körts av HST - Helsingfors Stads Trafik, och av denna orsak har förortskommunerna Vanda och särskilt Esbo inte varit vidare intresserade i HSTs Metro. Är det sanning i detta?

HST = Helsingfors Stads Trafikverk. Trafikverket består nuförtiden av olika divisioner, bl a av en beställarorganisation (såsom SL i Stockholm), samt av HST-Spårvägstrafiken resp. HST-Metrotrafiken. HST-Busstrafiken fusionerades i december 2004 med den av staden ägda STA (Suomen Turistiauto Oy = "Finlands TuristBil Ab"). I januari bytte bussbolaget namn till Helsingin Bussiliikenne Oy ("Helsingfors Busstrafik Ab").

Kiitos.

I Vanda är det politiska motståndet mot metron inte så hård. Dit går det två stadsbanor med metroaktig trafik. Dessutom finansierade Vanda en del av förlängningen Gårdsbacka - Mellungsbacka.

I Esbo är motståndet hårdare, främst pga kostnadsskäl. Högern har ett starkt stöd i Esbo och den stöder hellre biltrafik än kollektivtrafik (och då hellre buss än metro - för packet). Metron till Mattby skulle kosta dryga 400 miljoner euro (nästan 4 miljarder SEK). Helsingfors andel är 100 miljoner, Esbos andel ca 200 miljoner och staten skulle stå för resten av summan (finansministern lovade detta helt nyligen). Varför punga ut med 200 miljoner, då staten ändå betalar sgs allt för en utbyggnad av Västerleden (motorvägen genom södra Esbo mot Helsingfors centrum).

Jag anser att staten inte borde betala hela notan när det byggs nya vägar eller Metroer eller spårvägar.

Lokala politiker borde (vanligen) vara tvungna att betala en viss del av alla nya banor och vägar och motorvägar (om inte de nya motorvägarna är avgiftsbelagda).

I USA kallas detta local match. I vissa fall i USA betalas denna local match helt av delstaten, men det är inte vidare bra det heller - när lokala politikerna får en fin ny Metro "gratis," så vill dessa politiker ofta ha mera Metrolinjer gratis.

Metrovagnarnas ägoförhållanden spelar ingen roll i motståndet mot metron. Om Västmetron byggs, så är det skäl att anta att HST-Metrotrafiken blir SAD-Metrotrafiken (SAD =huvudstadsregionens Sammarbetsdelegation). SAD förbereder sej inför upphandlingen av stadsbanetrafiken genom grundandet av bolag, som kommer att äga pendeltåg (och kanske även metrovagnar?). Bolaget hyr ut materiel till vinnaren av upphandlingen.

Där ligger USA långt efter Er i Europa.

[Piirka]

HST = Helsingfors Stads Trafikverk.

Kiitos.

Eipä kestä (direkt översättning: "Håller inte").

Jag anser att staten inte borde betala hela notan när det byggs nya vägar eller Metroer eller spårvägar.

Lokala politiker borde (vanligen) vara tvungna att betala en viss del av alla nya banor och vägar och motorvägar (om inte de nya motorvägarna är avgiftsbelagda).

I USA kallas detta local match. I vissa fall i USA betalas denna local match helt av delstaten, men det är inte vidare bra det heller - när lokala politikerna får en fin ny Metro "gratis," så vill dessa politiker ofta ha mera Metrolinjer gratis.

Helsingfors bygger spårväg bara på "local match", inte en röd cent (kanhända av grekiskt eller portugisiskt ursprung) bekostas av staten. Metrons "local match" är för Helsingfors del över 90%. Jag täknade ut att byggandet av metron sedan byggbeslutet år 1969 har i dagens penningvärde kostat ca 690 milj. euro (ca 6.500 milj. SEK). Staten har bidragit med "unlocal match" av ett värde på ca 34 milj. euro (ca 320 milj. SEK). Vandas "local match" har kanske varit ca 20 milj. euro (ca 190 milj. SEK). Generöst har staten alltså bidragit metrobygget med 5% av de totala kostnaderna (21 km spår, 16 stationer, 114 metrovagnar).

Det att staten lovar att bidra 25% av byggkostnaderna för Västmetron kan ses som en morot. Det verkar som om staten räknar med att det blir billigare att satsa på metron än på byggande av ytterligare motorvägsfiler på västleden (byggandet av denna (har) bekosta(t)s helt av staten).

SAD förbereder sej inför upphandlingen av stadsbanetrafiken genom grundandet av bolag, som kommer att äga pendeltåg (och kanske även metrovagnar?). Bolaget hyr ut materiel till vinnaren av upphandlingen.

Där ligger USA långt efter Er i Europa.

Jag hittade statistik över arbetsresor i Seattle (från år 2000). Andelen kollektivt resande var 17%, vilket var en hög andel, då medelvärdet för hela USA låg på under 5%. Bilisternas andel låg på 68%. Kollektivt resande (arbetsresor) till centrala Helsinfors är ca 65-70%. Jag vet inte om cyklister och fotgängare räknas med - när metroförarna strejkade i februari 1998, så tog endel fram skidorna och skidade till jobbet . Om cyklisterna inte räknas, så tar 25-30% bilen till jobbet i centrum. Att så många i USA tar bilen till jobbet är ett verkligt slöseri. Okej, USA är ett u-land när det gäller den kollektiva trafiken.

VR (statsjärnvägarna i Finland) har monopol på järnvägstrafiken. Därför är SAD en mjölkko för VR. Det blir billigare att transportera folk med bussar än med VR:s stadsbanetåg. VR kräver större ersättningar för sina tågturer och SAD igen är tvungen att spara. Lördagstrafiken på Mårtensdals- och Albergabanorna glesas ut från 10 minuters till 15 minuters trafik, bl a. Mjölkkomonopolet är kanske den största orsaken till att SAD håller på att grunda ett eget bolag för uthyrning av tågmateriel.

Piirka
---------------
Språklektion 104 i Mumindalen

bondost (brödost) - kaffeost

[Zill]

HST = Helsingfors Stads Trafikverk.

Kiitos.

Eipä kestä (direkt översättning: "Håller inte").

Vi fick en del finska ord som små, men det pratades nästan enbart svenska hemma. Och av den orsak uppskattar jag skyltarna på svenska i vissa delar av Finland!

Och Dina inlägg på svenska.

Jag anser att staten inte borde betala hela notan när det byggs nya vägar eller Metroer eller spårvägar.

Lokala politiker borde (vanligen) vara tvungna att betala en viss del av alla nya banor och vägar och motorvägar (om inte de nya motorvägarna är avgiftsbelagda).

I USA kallas detta local match. I vissa fall i USA betalas denna local match helt av delstaten, men det är inte vidare bra det heller - när lokala politikerna får en fin ny Metro "gratis," så vill dessa politiker ofta ha mera Metrolinjer gratis.

Helsingfors bygger spårväg bara på "local match", inte en röd cent (kanhända av grekiskt eller portugisiskt ursprung) bekostas av staten. Metrons "local match" är för Helsingfors del över 90%. Jag täknade ut att byggandet av metron sedan byggbeslutet år 1969 har i dagens penningvärde kostat ca 690 milj. euro (ca 6.500 milj. SEK).

Kostnaderna för Metron i Washington, som hadde byggstart 1969 och trafikstart 1976 (men blev helt klar bara 2001) kostade USD 10 eller 12 miljärder (103 miles eller 166 km, 86 stationer).

Staten har bidragit med "unlocal match" av ett värde på ca 34 milj. euro (ca 320 milj. SEK). Vandas "local match" har kanske varit ca 20 milj. euro (ca 190 milj. SEK). Generöst har staten alltså bidragit metrobygget med 5% av de totala kostnaderna (21 km spår, 16 stationer, 114 metrovagnar).

I vissa delar av USA har man gjort ganska stora investeringar i lokaltrafiken utan statens del (federal share). Inkluderande den mest effektiva "nya" spårväg i hela förbundsrepubliken, San Diegos linje till mexikanska gränsen (klar 1982 - nu kallas den blåa linjen).

Då slipper ett lokaltrafikverk lyda många av statens lagar och regler som är annars tvingas av kongressen och Federal Transit Administration. T ex, § 5333(b) i Federal Transit Administration Act, som gör att det är mer eller mindre omöjligt att upphandla kollektivtrafiken.

Employee Protections Under the Federal Transit Law, 49 U.S.C. § 5333(b) (formerly identified as Section 13(c) of the Federal Transit Act).

Det att staten lovar att bidra 25% av byggkostnaderna för Västmetron kan ses som en morot. Det verkar som om staten räknar med att det blir billigare att satsa på metron än på byggande av ytterligare motorvägsfiler på västleden (byggandet av denna (har) bekosta(t)s helt av staten).

För stora projekt som metrolinjer så är staten i USA villig, i vissa fall, att bekosta 50% av kostnaderna.

Har man inte kvar kollektiv/taxi körfält på Västerleden?

SAD förbereder sej inför upphandlingen av stadsbanetrafiken genom grundandet av bolag, som kommer att äga pendeltåg (och kanske även metrovagnar?). Bolaget hyr ut materiel till vinnaren av upphandlingen.

Där ligger USA långt efter Er i Europa.

Jag hittade statistik över arbetsresor i Seattle (från år 2000). Andelen kollektivt resande var 17%, vilket var en hög andel, då medelvärdet för hela USA låg på under 5%. Bilisternas andel låg på 68%. Kollektivt resande (arbetsresor) till centrala Helsinfors är ca 65-70%.

Statisik för bara huvudstaden Washington (2000):
Drove alone 38.4 %
Carpooled 11 %
Public transportation (including taxicab) 33.2 %
Bicycle or walked 13 %
Motorcycle or other means 0.7 %
Worked at home 3.8 %

Men trafiken mot centrala Washington (inte samma som huvudstaden - inkluderar vissa delar av Arlington County i delstaten Virginia, där bl a Pentagon ligger) - liknar tullsnittet i Stockholm (cordon count på amerikanska - 2002), som jag har ansvar för, blir så här för alla resor (inte bara resor till jobbet) 0630 - 0930:

Drove alone 40%
Carpooled 20%
Public transportation [Metrorail] 27%
Public transportation [Other modes] 13%
Bicycle or walked under 1%

ca. 467 000 resor då.

Bara New York City har högre för kollektivtrafikens andel i USA.

Jag vet inte om cyklister och fotgängare räknas med - när metroförarna strejkade i februari 1998, så tog endel fram skidorna och skidade till jobbet . Om cyklisterna inte räknas, så tar 25-30% bilen till jobbet i centrum. Att så många i USA tar bilen till jobbet är ett verkligt slöseri. Okej, USA är ett u-land när det gäller den kollektiva trafiken.

Ofta har man inte ett alternativ med kollektiva medel. Och bilar och bensin i detta land är lite billigare än va Ni betalar i Finland och Sverige.

VR (statsjärnvägarna i Finland) har monopol på järnvägstrafiken. Därför är SAD en mjölkko för VR. Det blir billigare att transportera folk med bussar än med VR:s stadsbanetåg. VR kräver större ersättningar för sina tågturer och SAD igen är tvungen att spara. Lördagstrafiken på Mårtensdals- och Albergabanorna glesas ut från 10 minuters till 15 minuters trafik, bl a. Mjölkkomonopolet är kanske den största orsaken till att SAD håller på att grunda ett eget bolag för uthyrning av tågmateriel.

Jag har ofta åkt med närtrafikens tåg (mot Esbo och Grankulla).

Kommer inte VR monopolet att tvingas bort av EU?

Piirka
---------------
Språklektion 104 i Mumindalen

bondost (brödost) - kaffeost

Thank you for the above

[Piirka]

Vi fick en del finska ord som små, men det pratades nästan enbart svenska hemma. Och av den orsak uppskattar jag skyltarna på svenska i vissa delar av Finland!

På endel håll i Finland kan det vara klokt att tiga på svenska Det finns ett stort hat mot svenskan i Finland, företeelsen har jag stött på även i huvudstadsregionen. På en buss satt ett gäng flickor, som talade svenska. Plötsligt röt en junt "puhukaa suomea" ("tala finska"). Flickorna fortsatte på samma språk, men mera högljudda

På hästspårvagnarna i Helsingfors skrevs bolagets namn på ena sidan på svenska (vagn 12) och på andra sidan på finska (vagn 6). Språken rangordnades på linjeskyltarna - svenskan först, sedan finskan. På sexan ser vi att det finska namnet på Sörnäs är ännu en direkt förvrängning "Söörnääsi" (nuförtiden Sörnäinen).

På spårvagnarna i Åbo och i Helsingfors var skyltningen endast tvåspråkigt. I Viborg skyltades vagnarna fram till åtminstone år 1917 på tre språk: finska, svenska och ryska. Leveransfoto (taget i Västerås?) på vagn 6 skyltat för linjen Papula - Järnvägsstation - Åbo bro. Jag funderar på att rita en karta i samma stil över linjenätet i Viborg. Den fär vänta till en ny tråd.

Har man inte kvar kollektiv/taxi körfält på Västerleden?

Jo, de finns kvar. Över 100 bussar kör i högtrafik per timme och riktning.
Detta anser jag vara ett slosande av resurser. Dels för att ledbussar kan sättas endast in i morgonrusningen på turer mot Helsingfors. Konstruktionen av platformerna i bussterminalen i Kampen tillåter inte ledbussar. Dessutom är gasbussar förbjudna i den underjordiska terminalen.

Ofta har man inte ett alternativ med kollektiva medel. Och bilar och bensin i detta land är lite billigare än va Ni betalar i Finland och Sverige.

Jag är medveten om att bilen är det enda alternativet på många håll i USA. Därför anser jag att USA är ett u-land gällande de kollektiva transportmedlen.

Jag har ofta åkt med närtrafikens tåg (mot Esbo och Grankulla).

Kommer inte VR monopolet att tvingas bort av EU?

På SAD väntar man ivrigt på EU-direktivet för persontrafiken på järnvägarna. Finska riksdagen kommer knappast att utan direktivet ändra på lagen, som nu garanterar monopolställningen för VR:s persontrafik.

Piirka
---------------
Språklektion 109 i Mumindalen

junt - lantis, tönt, tölp

[Zill]

Vi fick en del finska ord som små, men det pratades nästan enbart svenska hemma. Och av den orsak uppskattar jag skyltarna på svenska i vissa delar av Finland!

På endel håll i Finland kan det vara klokt att tiga på svenska Det finns ett stort hat mot svenskan i Finland, företeelsen har jag stött på även i huvudstadsregionen. På en buss satt ett gäng flickor, som talade svenska. Plötsligt röt en junt "puhukaa suomea" ("tala finska"). Flickorna fortsatte på samma språk, men mera högljudda

Min Pappa (född i Helsingfors) flyttade till USA som liten pojke, och han blev inkallad i USAs armé ca. 1950, och sedan skickad till Österrike där han tjänade som soldat i ockupationen av USAs del av landet.

När han fick permission (soldater då [och nu] fick en månad semester varje år), så skulle han resa hem till Finland, och inte till USA (hans överordnade beviljade tillstånd att inte resa till USA). Han tog tåg och färjor genom Västtyskland, Danmark och slutligen till Stockholm C i sin uniform (han hadde inga andra kläder, och amerikanska försvaret betalade inte vidare mycket till värnpliktiga), där han skulle övernatta med vänner, och sedan resa vidare till Åbo. Några personer på gatorna i Stockholm hadde tydligen inte högt anseende för USA då, och sa det ena och det andra, men blev ytterst förvånade att få svar på flytande svenska.

Pappa skulle till sin Pappa (Farmor och Farfar skildes långt innan) som bodde i Björneborg (=Pori), där det inte pratas mycket svenska. Farfar hadde inte bastu, men grannen hadde en fin, stor bastuanläggning, och Pappa blev fort inbjuden till grannen, som inte pratade svenska eller engleska. Men besöket blev lyckad trots detta. Farfar frågade grannen några dagar senare hur det va med Pappas finska, och grannen sa att han kunde svära mycket fint på finska. ;->

På hästspårvagnarna i Helsingfors skrevs bolagets namn på ena sidan på svenska (vagn 12) och på andra sidan på finska (vagn 6). Språken rangordnades på linjeskyltarna - svenskan först, sedan finskan. På sexan ser vi att det finska namnet på Sörnäs är ännu en direkt förvrängning "Söörnääsi" (nuförtiden Sörnäinen).

På spårvagnarna i Åbo och i Helsingfors var skyltningen endast tvåspråkigt. I Viborg skyltades vagnarna fram till åtminstone år 1917 på tre språk: finska, svenska och ryska. Leveransfoto (taget i Västerås?) på vagn 6 skyltat för linjen Papula - Järnvägsstation - Åbo bro. Jag funderar på att rita en karta i samma stil över linjenätet i Viborg. Den fär vänta till en ny tråd.

Way cool. Fina bilder! Oavsett språket.

Har man inte kvar kollektiv/taxi körfält på Västerleden?

Jo, de finns kvar. Över 100 bussar kör i högtrafik per timme och riktning.
Detta anser jag vara ett slosande av resurser. Dels för att ledbussar kan sättas endast in i morgonrusningen på turer mot Helsingfors. Konstruktionen av platformerna i bussterminalen i Kampen tillåter inte ledbussar. Dessutom är gasbussar förbjudna i den underjordiska terminalen.

Fast 100 bussar i timmen anser jag vara bra - ganska likt HOV lanes på Shirley Highway (I-395) i delstaten Virginia - som anses bland de bästa i USA. Ca 500 bussar på 5 timmar mot centrala Washington.

Man kör inte vidare många ledbussar på Shirley Highway - jag tror att det har med hastigheten i dessa HOV lanes att göra - 65 Miles Per Hour eller ca 110 k/h.

Tråkigt att man inte har planerat lite på hur och var bussarna lämnar av sina kunder i Helsingfors centrum.

Ofta har man inte ett alternativ med kollektiva medel. Och bilar och bensin i detta land är lite billigare än va Ni betalar i Finland och Sverige.

Jag är medveten om att bilen är det enda alternativet på många håll i USA. Därför anser jag att USA är ett u-land gällande de kollektiva transportmedlen.

En del problem med kollektivtrafiken i USA:

Många politiker anser att kollektivtrafiken är en metod att ge högavlönade arbetsplatser åt sina väljare, och inte att transportera personer. Dessa samma politiker skyller sedan på kongressen (som har stiftat §5333(b)) när det blir frågor om privatisering.

Marken omkring Metrostationer är oftast inte exploaterad för att ge många personer möjlighet att gå till Metron.

Många buss- och lokaltågs-linjer rullar bara under högtrafiken.

Stor tillväxt i förorterna - där det oftast blir svårt att betjäna resandet med annat änn bilar.

Jag har ofta åkt med närtrafikens tåg (mot Esbo och Grankulla).

Kommer inte VR monopolet att tvingas bort av EU?

På SAD väntar man ivrigt på EU-direktivet för persontrafiken på järnvägarna. Finska riksdagen kommer knappast att utan direktivet ändra på lagen, som nu garanterar monopolställningen för VR:s persontrafik.

Det förstår jag - men det verkar som Ni har mycket mera upphandlad kollektivtrafik i Finland - jämfört med USA.

Piirka
---------------
Språklektion 109 i Mumindalen

junt - lantis, tönt, tölp